Att gå på muslimsk friskola

Socionomstudenten Maida Koric som är bosnisk muslim fick 2007 sin uppsats om barnens perspektiv på en muslimsk friskola publicerad av Växjö Universitet.

Författare: Maida Koric
Titel: Att gå på muslimsk friskola: En studie utifrån barnens perspektiv

Länk till uppsatsens webbsida hos Växjö Universitet:

http://www.diva-portal.org/vxu/abstract.xsql?dbid=1169

Uppsatsen på 44 sidor kan läsas i sin helhet och därför gör bloggen Muslimska friskolan utdrag ur den. Sammanfattningsvis konstaterar Koric följande:

"Däremot uppfattas muslimska friskolor endast vara till för muslimska barn och föräldrar. Detta har enligt barnen lett till en överrepresentation bland barn från vissa ursprungsländer i verksamheten. Ur en framtida utbildningssynpunkt upplever barnen kommunala skolor vara mer tillfredsställande."

Precis som studier om de flesta muslimska friskolor försöker författaren pådyvla läsaren åsikten att muslimska friskolor är speciellt utsatta och därför kan skolans namn absolut inte avslöjas:

"Anonymitet
Studien har genomförts i en svensk storstad eftersom anonymiteten av personer som ingår i
studien och den berörda skolan i högre grad kan bevaras och garanteras. Muslimska friskolor är inte många till antalet och de flesta finns inom storstadsområden. Att göra studien i en mindre eller mellanstor stad innebär att det finns en risk för att studien blir utpekande, eftersom skolan kan vara den enda muslimska friskolan i kommunen samt att elevantalet på skolan är litet. Resultat som kan röja skolans identitet har medvetet inte presenterats. Den berörda skolan benämns i studien som Vårskolan. Samtliga namn som förekommer i studien är fingerade. Att skriva om muslimska friskolor är en väldigt känslig fråga. Studien kan användas i fel sammanhang och tolkas på ett missvisande sätt."

I uppsatsen intervjuas tidigare elever som nu är mellan 13 och 16 år gamla. De ser tillbaka på den muslimska friskola som de gått i av och till under låg- och mellanstadiet. Citat nedan från uppsatsen där författarens text är citerad i normal stil och elevernas uttalanden kursiverade och i fet stil:

"Barnen som går i den svenska skolan har förväntningar om hur skolan ska se ut. En vanlig
svensk skola ska ha en viss infrastruktur. I den inräknas klassrum, avskild matsal,
gymnastiksal, speciellt utrustade slöjdsalar, etc. I detta avsnitt presenteras barnens
beskrivningar av Vårskolan och hur skolans infrastruktur upplevdes.

Jag tror inte jag kommer ihåg för de har byggt om det tre gånger nu. (Delmy)

Barnen beskriver den berörda skolan i studien som en alltid ofärdig skola. De beskriver
Vårskolan som barack liknande byggnader som var få till antalet. Skolan saknade till en början
matsal och därför åt man, enligt barnen, lunch i respektive klassrum. Detta upplevde barnen
som ovanligt men ej problematiskt. Skolgården saknade lekplatser och barnen var hänvisade
till att leka på gräsmattan eller i parken som fanns i skolans närhet. Även gymnastiksalen
saknades. Konsekvensen blev att gymnastiklektionerna bestod av utomhusaktiviteter. Enligt
barnen fanns inte heller träslöjd på Vårskolan."

"Första året va sån barack. […] Vi hade ingen skolgård. […] Nej, vi va ute och spelade fotboll bakom skolan och sånt. (Osman)"

"[…] Vi hade typ en lärare till alla lektioner. (Ahmet)

Barnen beskriver en lärare med ”svenskt” ursprung som upplevdes ha en dålig pedagogisk
förmåga och hade också problem i sin relation till andra lärare. Denna lärare upplevdes även ha
ett konstigt beteende i sin relation till barnen.

Jo till exempel när man frågar han någonting om svenska, ja, så brukade han alltid svara med nått, jo men, han skrek åt en tjej! Hon frågade typ jag kan inte det i svenska så sa han du får lära dig själv! Han brydde sig inte om att lära eleverna. Jag tror inte han ville att de skulle lära sig, jag vet inte. (Delmy)

Ja, asså eller ja han va ju lärare du vet, men han var väldigt, jag vet inte… Han vet annorlunda än oss barnen, han kunde vissa ämnen som barnen inte fick veta. Så ja, han fick sluta, typ ingen av barnen tyckte om han. Han kunde inte samarbeta med lärare. (Laila)

Läraren hade också tagit till fysiskt våld mot en elev.

Jag har faktiskt varit det, det va en kille som går här så asså så han börja skrika på han och så sa han varför skriker du!? Så börja han putta på han, så va det sånt hänge, typ där man hänger jackor och så fick han den i ryggen! […] Så visade han märket sen så fick han sparken direkt! (Hasan)

Läraren ersattes av en lärare som enligt barnen hade mycket dåliga svenskkunskaper. Barnen
misstänker att även den nya läraren fick sluta, eftersom många elever hade klagat på hennes
lektioner. Klagomålen gällde lärarens starka brytning,"

"[…] men han blev sjukskriven. Vi hade honom i två veckor när jag började sexan, sen blev han sjukskriven i två veckor och sen blev han sjukskriven i typ två månader och sen hela terminen och sen sa dom att han inte skulle komma tillbaka nästa termin heller och nu jobbar han inte längre där. Så i sexan hade jag inte riktigt en lärare eftersom han var sjukskriven så hade jag en assistent, och hon har varit med mig sen tvåan. (Laila)"

"Barnen i studien har även syskon och föräldrar som inte ansåg att den muslimska friskolan var
så bra. Konsekvensen blev att dessa syskon antingen bytte skola i förtid eller att syskon i
grundskoleåldern påbörjade istället började på kommunala skolor.

Jag vet inte, han va inte så, han hade inte så bra kontakt med lärarna. […] Men det är ingen som har velat gå på den skolan. (Osman)

[…] Så jag och min lillebror och min andra syrra då, vi slutade samtidigt. Asså, när jag fick börja i denna skola så fick de börja i skolan nära (familjens bostadsområde). Jag vet inte varför […] Öhm. Jag vet inte jag tror nog min mamma ville ha ut dom därifrån varför jag vet inte, jag vet inte varför, dom va jättestöriga, min bror och min syster, som är jättestöriga, dom förstörde allting i skolan. (Delmy)

Nej, bara jag och mina systrar. (Ahmet)

Barnen i studien kunde också uppleva det vara negativt att det fanns syskon på Vårskolan.

Ja det va inga problem. Men killen då, han va jättestörig så alltid istället för att skälla på han så kommer dom till mig och säger att, att jag skulle säga det till min mamma. Föra det vidare och sånt. Det va störigt! (Delmy)

Asså, öm, jag tycker inte det är bra, för han lär sig inte så bra, språket e inte så bra […] till exempel som jag, jag gick här i tre år, sen när jag började i X skolan så kunde jag inte förstå vad dom sa, eller nånting! (Hasan)"

"Barnen upplevs vara ovilliga till kontakt med andra barn som inte kommer från samma land. De upplevde en överrepresentation av barn från vissa länder i skolan som problematiskt.

Jo, det var mest araber på skolan! […] Ja rätt så, men vi pratade ju somaliska också! […] Det kan också göra så att man är utanför […] Ja, om det är typ bara svenskar så kommer en invandrare, då kommer denna känna sig utanför. […] Alltså de jag umgicks med som talade mitt hemspråk de bodde också nära mig! […] Ja så jag brukade träffa de på fritiden också! (Ahmet)

[…] sen resten va araber. Det va de enda som gick i skolan, araber. Och albaner då. (Delmy)

[…] Om jag skulle gå i den skolan, där är det mest arabier och sånt. Det är inte roligt! (Osman)

Asså det var typ, vad ska jag säga? Somalerna här, araberna här och sen så när dom behöver nått så går dom till varandra och sen så kommer fram och skriker på oss, slåss och sånt! (Hasan)

Överrepresentationen av barn från vissa länder upplevdes ibland som problematisk. Barnen
skapade grupper och gränser mellan de som talade det egna språket och de som inte gjorde det."

"Men ibland bråkade man. […] Nej, men en kille blev mobbad, jag vet
inte. […] Jag tror det var för hans utseende kanske, jag vet inte. (Ahmet)

[…] Vet inte… Asså jag tror nog att det va på grund av deras utseende. Det är nog därför dom mobbade de jättemycket, speciellt killarna. […] Ja det va lärare då X, han asså […] Han jag tror han inte gillade de, de tre. Han gillade inte de, de va alltid utanför. […] Ja jag tror nog han diskriminerade de, eller jag vet inte vad han gjorde med de, men han gillade inte de. Det va som om han inte ville ha de i klassrummet. […] Ja hon va ju jätte dum, hon som va extra mobbad. […] Hon va dum mot han också! Så jag förstår han! (Delmy)

Ja, våld. Det va misshandel och sånt. […] Nej, jag har bara hört det. Det kommer nån som säger dom slogs. (Hasan)"

"Samtidigt som den kommunala skolan anses ur vissa utbildningsaspekter
vara bättre, förstärker kommunala skolor skillnad mellan muslimska barn och andra barn
genom exempelvis kollektiva duschrum som hindrar muslimska barn från att duscha efter
gymnastiklektioner.

Ja för barnen. För mig till exempel. Jag är uppfostrad som muslim och vi har ju bett många gånger om att tjejerna, om att dom kan få nu när dom har gympa, om dom kan få stängda rum där dom kan bada efter gympan. Lås och sånt. Och det har dom inte nu och jag har tur, för i så fall skulle jag ju inte klä av mig framför alla tjejerna ändå, för jag är muslim du vet och det finns vissa gränser ändå. Jag får ju ta av mig sjalen men jag får ändå inte visa underkroppen om det bara är tjejer. Så det är tur för mig för jag har gympa som sista lektion, så jag går hem och badar. Men jag vill verkligen att dom tar in att man får lås på
dörrar så jag kan få bada, annars kanske jag vet inte vad jag kommer göra. Vet verkligeninte. För vi har pratat om det i familjen också att jag slutar gympan lite tidigare så jag duschar ensam sen kommer dom. Så i vissa sammanhang är det väldigt svårt för en muslimsk tjej att bo i ett ickemuslimskt land. (Laila)"