"Ali Ibrahim tar sig tid med alla. Han är van. Som imam är han mer än bara ledare för fredagsbönen. Han fungerar även som kurator, präst, lärare, tolk, familjerådgivare och socialarbetare. Eller bara som samtalspartner. Behärskandes fem språk flytande är han en kommunikatör av rang, och en stor tillgång för Rosengårdsskolan i kontakten med hemmen.
För att sammanfatta sin verksamhet beskriver han sig själv som en »kulturtolk«, som förklarar för nyanlända familjer hur det är att leva i ett icke-muslimskt land. För numera är det nästan uteslutande muslimer som kommer till Malmöförorten Rosengård.
Vi går igenom centrum med bibliotek, apotek (för apejävlar? bloggens egen anmärkning) och kommunkontor. Men inget systembolag. Det stängdes för en tid sedan, för det är ingen här som dricker alkohol, förklarar Ali Ibrahim, ler brett, och avbryter sig med ett »Salaam alaikum«, fred över dig, till en ung kvinna som går förbi.
Vad tänkte du när du såg rapporten från Försvarshögskolan?
- Det var nästan för mycket. Vi har 107 nationaliteter i Malmö, i Rosengård dominerar arabiska grupper. 99 procent är muslimer. Jag önskar att forskarna kom och talade med dem, de som faktiskt bor här. Det är vanliga människor, inga terrorister. Visst finns det fundamentalister här, men det gör det överallt.
Varför kastar då ungdomarna sten på polisen?
- Senast det var oroligheter här så var det bara tre av ungdomarna som kom från Rosengård. Resten kom utifrån för att ställa till bråk.
Så det har ingenting med muslimsk extremism att göra?
- Absolut inte. Det finns de som bråkar och saboterar, men det handlar om andra saker. Om det hade förekommit någon terroristverksamhet i Rosengård så skulle jag känna till det. Jag känner nästan alla här. Muslimer i Sverige är sällan fundamentalister. Om du frågar en kvinna varför hon bär slöja, eller en man varför han fastar, så svarar 20 procent att de följer islam, resten säger att det är tradition.
Vilka är då problemen?
- Svenskarna har två barn per familj. Här ligger genomsnittet på fem till sex barn. Det innebär att vissa familjer kan ha elva barn. I en trerummare. Ungdomarna tvingas ut på kvällarna och eftersom de inte har något att göra blir det bråk och oroligheter.
- I hemländerna var dessa familjer som en pyramid, med pappan högst upp. När de kommer till Sverige vänds pyramiden upp och ned. Här är det mamman som kan språket bäst, går på komvux och har all kontakt med det svenska samhället. Pappan sitter med sin satellitmottagare eller i föreningen och spelar kort, och när barnen ser sina pappor utan jobb efter 15 år i Sverige, så tappar de all motivation.
Vad kan vi göra åt detta?
- Vi måste bryta isoleringen och motverka segregationen, öppna upp andra områden för invandrare. Du ser paraboler utanför varenda lägenhet här. De flesta ser bara arabisk tv, och har nästan ingen kontakt med det svenska samhället. Själv bor jag inne i stan och jag pratar med mina svenska grannar. Här finns inga svenskar att prata med.
Finns det någon motsättning mellan islam och den svenska skolan?
- Nej. Många tror det, men det gör det inte. Och vi måste få föräldrarna att förstå det. Islam förbjuder inte flickor att lära sig simma, och det finns inget som säger att man inte ska lära sig om andra livsåskådningar eller delta i idrott. Sådana förbud handlar om tradition snarare än religion.
Vad bör skolan göra när man möter sådana förbud?
- Det är viktigt att inte gå för hårt fram i början. Om en lärare säger »din dotter måste bada tillsammans med pojkarna« till en pappa som precis kommit från Irak så blir det konflikt. Man måste först få dem att förstå det svenska samhället, vad det är som gäller här.
- Samtidigt ska man också ställa krav. De som kommer hit måste anpassa sig och respektera Sverige, dess lagar och regler, på samma sätt som de kan kräva att Sverige ska respektera dem. Men det är oftast inget problem, islam är antagligen den religion som har störst flexibilitet. Exempelvis är homosexualitet förbjudet för en rätt- troende muslim, precis som för en bokstavstroende kristen eller jude, men tillåtet i samhället. Då är det bara acceptera det och visa respekt för alla människor.
Vad behöver en lärare göra för att lyckas med dessa ungdomar?
- Jag tror att det är bra att känna till deras liv, läsa på om deras hemländer med sin kultur och historia.
- Och ta kontakt med föräldrarna, inte bara på utvecklingssamtalen. Fråga hur de mår, om det finns något du kan göra för dem. Många är vana från sina hemländer att ha en nära kontakt med skolan och lärarna. Det är viktigt att de känner att de kan komma till skolan och prata, utan att behöva boka tid först.
Har du något bra tips på hur man får kontakt?
- Inom vissa grupper här i Rosengård är över hälften analfabeter. Det är viktigt att tänka på. Det är bättre att ringa än skicka brev som ingen kan läsa. Utnyttja modersmålslärarna så att föräldrarna får möjlighet att uttrycka sig på sitt eget språk. Det tror jag är viktigt.
- Ett bra sätt att få kontakt med en muslim är att tala om religion. Inga extrema frågor, men tankar om Gud, våra religioners gemensamma ursprung i Abraham, sådant som öppnar för samtal och pekar på likheter i stället för olikheter.
Vad anser du om muslimska friskolor?
- De är inte bra för barnen. Jag har arbetat i muslimska privatskolor både i Sverige och Danmark, och vet att de står för isolering. De ger inte eleverna tillräckliga kunskaper för att klara sig i samhället, och föräldrarna har ofta för stort inflytande. Många privatskolor anmäler inte heller om barnen far illa hemma, vilket är helt fel."
Källa, Lärarnas tidning torsdag 12 februari 2009:
Läs i bloggen vem Ali Ibrahim verkligen är:
![[Valid Atom 1.0]](valid-atom.png "Validate my Atom 1.0 feed")
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar