Miljöpartisten Åsa Aretun försöker i sin avhandling
Barns ”växa vilt” och vuxnas vilja att forma: Formell och informell socialisation i en muslimsk skola från år 2007 göra vetenskap av fallteknik. Från att bara ha studerat en enda muslimsk friskola, Dar Al Uloumskolan i Linköping, så blir slutsatsen att barn i muslimska friskolor inte påverkas nämnvärt. Östgötakorrespondenten, eller Corren som den också kallas, publicerar i anslutning till Aretuns disputation fyra stycken artiklar som utifrån Aretuns forskning ställer sig rakt positiv till muslimska friskolor. Men hur objektiv är Åsa Aretun? Hennes avhandling går att läsa på Linköpings Universitets webb via länken nedan:
På sidan 45 i internetpublikationen ovan och på sidan 43 i pappersupplagan så vill en muslimsk flicka veta vad Aretun anser om Israel och Palestina. Citat nedan från det avsnittet i Aretuns avhandling där personen Jag är forskaren Aretun:
"Jag och Laila sitter bredvid varandra på svenskan. Hon frågar mig ”Vad
tycker du om det här med Israel?” Det är april 2002 och den andra Palestinska
intifadan (folkliga upproret) har pågått länge. Barnen frågade mig
redan första veckan i fält om mina åsikter i Palestinafrågan. Jag svarade att
jag var emot Israels ockupation av olika områden som jag gjort flera gånger
tidigare."
tycker du om det här med Israel?” Det är april 2002 och den andra Palestinska
intifadan (folkliga upproret) har pågått länge. Barnen frågade mig
redan första veckan i fält om mina åsikter i Palestinafrågan. Jag svarade att
jag var emot Israels ockupation av olika områden som jag gjort flera gånger
tidigare."
På sidan 104 i internetpublikationen fortsätter Aretun så här:
"Den israeliska regimen trappade
upp sina insatser mot palestinska oppositionella där den drog nytta av
det nya politiska klimatet som uppstått i väst"
upp sina insatser mot palestinska oppositionella där den drog nytta av
det nya politiska klimatet som uppstått i väst"
och på samma sida 104 drar Aretun följande slutsats:
"Konflikten har skapat flyktingar i över femtio år. Den har kommit
att bli en central symbol för en orättvis västerländsk politik som genererar
människor på flykt"
att bli en central symbol för en orättvis västerländsk politik som genererar
människor på flykt"
Det framgår alltså tydligt vilken sida Aretun tar i den konflikten. Och Aretun berättar gärna om det i sin avhandling. Men det är inte bara där som Aretuns forskningsmetod med fallteknik lyser fram. En 21-åring i palestinasjal från Linköping som studerat andra texter från Aretun beskriver det i sin blogg Fallteknik - Reflektioner från en panda. 23/11 2006 skriver studenten ut en intervju och sammanställning av Aretun med en palestinsk flicka i Sverige. Den finns att läsa i följande bloggpost:
Under bloggposten kommenterar studenten Marcus så här:
"det framgår inte riktigt men berättelserna är sådant som flickan upplevt från tv.artiklen handlar om hur invandrare ser en sak på internationell arabisk tv och sedan aldrig ser samma nyhet på svenska nyheter. Här ser de vackra och harmlösa bilder på stridsvagnar filmade långt uppeifrån. medans de på sina egna kanaler ser lidandet på nära håll.och därför drar de slutsatsen att svensken skiter i deras lidande och deras krig och ställer sig på Israels och USAs sida."
Och vad är det för en bild av Israel och Palestina som Åsa Aretun lyckats intervjua fram och sammanställa? Läs själv utdraget på linköpingstudentens bloggpost som handlar om
life in the territories:
"Där var en palistinsk kvinna som var gravid och precis skulle föda. Israelitiska soldater stormade henne hus. Soldaterna sa till kvinnan, som var lite äldre och inte så snygg längre, att de skulle våldta henne i alla fall. Efter att de hade våldtagit henne slog de henne över magen med sina gevär så det ofödda barnet dog. Efter det högg de huvudet av henne. Det var blod överallt, och soldaterna tvingade kvinnans make att titta på medans de gjorde allt detta mot henne. "Hennes make grät som ett barn medans han berättade om detta på tv".Israeliska soldater hade dödat en liten flickas familj. Bara flickan överlevde. Soldaterna sa till flickan att de skulle ta henne till en uppsamlingspunkt för flyktingar, men först skulle de tvinga henne att se på medan hundar åt upp hennes far. De tog med henne till platsen de hade sina hundar och tvingade henne att titta på medans de slet hennes fars kropp i bitar och sedan lämnade henne där. Det var en bäbis som bara var två timmar gammal och Israeliska soldater högg huvudet av det "De visade det för kamerorna, det var blod överallt! Var bäbisen en terrorist? De har sagt att de bara dödar terrorister!" En annan bäbis var 6 månader gamla, de visade hur hon låg i en vagga och lakanen och allting var täckt i blod. Soldaterna hade skjutit bäbisen i ryggen och magen. Huvudet var nästan hellt borta och hon var helt svullen och blå. Pappan till bäbisen hade varit borta och arbetat länge. han hade inte ens sett sitt barn. Han kom hem för att träffa sin fru och sitt barn. När han hittade dem var de redan döda. Han plockade upp barnet och kramade det och grät. Han grät som en kvinna som förlorat sitt barn. Han kunde inte acceptera att barnet var dött."De visar inte sådant på svensk tv. De visar inte sanningen. Bara fina bilder, inget blod!"
Berättelsen är från en Palestinsk flicka i sverige. Intervju och sammanställning utförd av Åsa Aretun.
2006-nov-23 @ 18:34:07 Allmänt Permalink
Frågan den här bloggen ställer sig är:
Vad är det för budskap som Åsa Aretun vill föra ut med sin fallteknik?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar