Informellt urvalssystem

På den muslimska friskolan finns ett informellt urvalssystem. När eleverna från årskurs 6 skall vidare till kommunala högstadieskolor i staden sker informell förhandling. Om elever från den muslimska friskolans årskurs 6 vill komma in på en medelbra eller bra kommunal skola i 7:an, så kontaktar högstadiet den muslimska friskolan. Det gäller om skolan ligger utanför den närmsta högstadieskola där eleverna bor och har platsgaranti. Många elever på den muslimska friskolan vill inte gå högstadiet i de tungt belastade stadsdelar där de bor. De vill gå i bättre högstadieskolor med framtidshopp där de kan få gå tillsammans med svenska elever och lära sig god svenska. För i stort sett alla elever i årskurs 6 på den muslimska friskolan talar med brytning och skriver dålig svenska, trots att många av dem är födda i Sverige. De är bara födda i fel stadsdelar.

Har det då någon betydelse för ordningen i skolan om man hamnar i en skola där klasskamraterna talar bra svenska eller inte? Ja, enligt ett helt nytt upprop på 5 malmöskolor har det stor betydelse. Så här står det i dagens Sydsvenskan:

"Varför uppropet kommer just nu beror på att läget blivit akut, enligt Anders Nordgren. – Vi ser att kvaliteten på undervisningen sjunker och att personalen är trött och vantrivs. Situationen beror bland annat på att antalet elever som har bristande kunskaper i svenska ökar."

Källa:

http://sydsvenskan.se/malmo/article276373.ece

Alltså har tolvåringar och trettonåringar redan räknat ut att här gäller det att undvika förortsskolorna. Men vad händer om de söker till bättre högstadier som är kommunala eller friskolor i de finare stadsdelarna? Jo, om det finns plats för dem där är de välkomna. Så långt är allt bra och välkänt. Det som inte är känt är att dessa skolor vänder sig till den muslimska friskolan och vill veta om de eleverna de ska ta emot till sina lediga platser är bra eller inte. Skolledaren och klasslärare förväntas svara på frågor om eleverna är ambitiösa , trevliga, inte slåss och har bra föräldrar. Om en sökande elev inte har dessa egenskaper, så är den inte välkommen. Då tar skolan emot välartade elever från andra skolor till sina lediga platser istället.

Protesterar då skolledaren på den muslimska friskolan mot detta urvalssystem? Nej. Orsaken är att skolledarna på de bra högstadierna hotar med repressalier mot den muslimska friskolan om de sänder dit elever som inte är bra. De fina högstadierna säger till den muslimska friskolan att om de inte får bra elever, så kommer de att ge färre studieplatser till den muslimska friskolans elever nästa år.

Man får känslan av att det är något som inte stämmer med hur förvaltning får lov att skötas. Det är oklart vems felet är och om systemet är lagligt. För i Sverige finns det inga betyg i årskurs 6 att göra urval utifrån. Men i denna stad är flera skolor involverade i ett urvalssystem som ersatt betyg. Resultaten av detta urvalssystem är inte mätbart och öppet redovisat. Var redovisas till exempel hoten om repressalierna? Självklart ska alla uppgifter om elevers kunskaper och speciella behov lämnas vidare till den övertagande högstadieskolan. Men det är ju först när eleven antagits. En förhandling innan eleven antagits ter sig inte rättssäker.

Eleverna på den muslimska friskolan vet inte om att de utsätts för detta urvalssystem. De är inte medvetna om spelet bakom kulisserna, för de får inte reda på det och deras föräldrar får inte heller reda på det. Men deras framtid kan spolieras genom att de hamnar i ghettoskolor i stället för bra kommunala högstadieskolor som egentligen har plats. Det här visar på en segregering och diskriminering i tidiga år som förmodligen inte är laglig. Det har till och med gått så långt att skolledaren på den muslimska friskolan uppmanar klasslärare att försöka förhindra medelmåttiga elever att söka sig en bättre framtid på fina högstadieskolor.