Gör nedan urdrag och citat som berättar om hur en elev på Islamic Centers skola vid moskén i Malmö intervjuas:
Institutionen för psykologi,
Lunds Universitet
Lunds Universitet
Kultur och hälsa -
En fenomenologisk studie av den kulturella
bakgrundens roll i individens hälsouppfattning.
En fenomenologisk studie av den kulturella
bakgrundens roll i individens hälsouppfattning.
Carolin Billgren och Zackaria Ressaissi
Kandidatuppsats vt. 2004
Handledare: Roger Sages
Kandidatuppsats vt. 2004
Handledare: Roger Sages
Metod och urval
Rosengård och Ögårdsskolan
Vår tanke från början var att rekrytera respondenter från två olika ställen, Ögårdsskolan på
Rosengård i Malmö och S:t Hans gården på Norra fäladen i Lund.
Rosengård i Malmö och S:t Hans gården på Norra fäladen i Lund.
Då ingen från S:t Hans gården ville delta i undersökningen så beslutade vi att enbart utföra intervjuer på Ögårdsskolan.
Detta fick som följd att i princip alla respondenter är muslimer eftersom Ögårdsskolan är en muslimsk friskola.
Vi har intervjuat 10 barn i åldrarna nio till nitton år. Intervjuerna pågick under fyra dagar på Ögårdsskolan i Malmö under mitten av april 2004.
Intervjuerna utfördes som sagt på Ögårdsskolan som ligger i stadsdelen Rosengård i Malmö.
Ögårdsskolan är en muslimsk friskola som drivs av Islamic center, samma förening som är ansvarig för moskén i Malmö.
Vid en brand på moskéområdet i april 2003 totalförstördes Ögårdsskolan och bedriver nu undervisningen i provisoriska lokaler på Rosengård. Islamic center räknar med att kunna återvända till de återuppbyggda lokalerna vid läsårstarten hösten 2004.
Intervjuperson 4 - Turkisk pojke, 11 år
När han pratar i positive-prospective är det ofta när han pratar om sin mamma och hur han brukar hjälpa henne. Han pratar även i positive-prospective när han talar om sitt uppdrag som kamratstödjare i skolan.
Negative-prospective förekommer i 18,75% av uttalanden men i princip alla fallen är när han
talar om sin pappa som sitter i fängelse och ska utvisas. Detta känns ju i och för sig ganska uppenbart eftersom pappan ska utvisas i framtiden vilket ju, för sonen, är negativt.
Den kategori som pojken uttalar sig minst i är positive-retrospective. Nästa alla gånger han
uttalar sig i positive-retrospective är när han berättar om hur de bor i ett område med mycket
zigenare, vilket ingen i familjen tycker om och som gör hans mamma ledsen.
talar om sin pappa som sitter i fängelse och ska utvisas. Detta känns ju i och för sig ganska uppenbart eftersom pappan ska utvisas i framtiden vilket ju, för sonen, är negativt.
Den kategori som pojken uttalar sig minst i är positive-retrospective. Nästa alla gånger han
uttalar sig i positive-retrospective är när han berättar om hur de bor i ett område med mycket
zigenare, vilket ingen i familjen tycker om och som gör hans mamma ledsen.
Den enda gången pojken använder sig av doxa-negation (069%) är när han talar om
pappan som sitter i fängelse. Jag vet inte ”om han ska bli utvisad eller inte” (intervju 4, se
bilaga)
pappan som sitter i fängelse. Jag vet inte ”om han ska bli utvisad eller inte” (intervju 4, se
bilaga)
De tre entiteterna pappa, utvisas och ledsen har ett samband om man tittar på den ursprungliga
intervjun. Även illa kan relateras till dessa tre orden eftersom respondenten nämner det ihop
med de tre ovan nämnda entiteterna även om han också nämner den på ett par andra ställen.
Det centrala i hela intervjun med pojken är att hans pappa sitter i fängelse och kommer att
utvisas. Responenten är mycket ledsen över detta och pratar därför mycket om det på varje
ställe han får chansen. ”Alltså en gång hade jag en dröm att han inte blev utvisad och så på
morgonen ville jag inte vakna. Jag vill vara i drömmen så den blir sann” (Intervju 4, se
bilaga). Pappa uttrycks oftast i modalitetskategorin Doxa-affirmation innebärande att det är
säkert, utan rum för frågor. Detta känns ganska naturligt att den intervjuade pojken uttrycker
sig säkert när han talar om sin fader. Även illa uttrycks i doxa-affirmation och också här kan
vi dra slutsatsen att pojken vet att han mår dåligt, punkt. När pojken talar om hur hans pappa
kommer att utvisas använder han sig ofta av orden ledsen och utvisas. Händelsen är för
honom något negativt som kommer att hända i framtiden vilket gör att han uttryckt dom i
negative-prospective.
intervjun. Även illa kan relateras till dessa tre orden eftersom respondenten nämner det ihop
med de tre ovan nämnda entiteterna även om han också nämner den på ett par andra ställen.
Det centrala i hela intervjun med pojken är att hans pappa sitter i fängelse och kommer att
utvisas. Responenten är mycket ledsen över detta och pratar därför mycket om det på varje
ställe han får chansen. ”Alltså en gång hade jag en dröm att han inte blev utvisad och så på
morgonen ville jag inte vakna. Jag vill vara i drömmen så den blir sann” (Intervju 4, se
bilaga). Pappa uttrycks oftast i modalitetskategorin Doxa-affirmation innebärande att det är
säkert, utan rum för frågor. Detta känns ganska naturligt att den intervjuade pojken uttrycker
sig säkert när han talar om sin fader. Även illa uttrycks i doxa-affirmation och också här kan
vi dra slutsatsen att pojken vet att han mår dåligt, punkt. När pojken talar om hur hans pappa
kommer att utvisas använder han sig ofta av orden ledsen och utvisas. Händelsen är för
honom något negativt som kommer att hända i framtiden vilket gör att han uttryckt dom i
negative-prospective.
Han nämner även hur hans mamma inte trivs där de bor nu eftersom där finns mycket zigenare, vilket gör att mamman inte mår bra.
Som sagt så är det centrala i intervjun att den intervjuade pojkens pappa ska utvisas.
Fyra av de fem vanligaste entiteterna (pappa, utvisas, ledsen och illa) kan direkt kopplas till
de delar i den ursprungliga intervjun där pojken talar om hur hans pappa sitter i fängelse och
ska utvisas när han kommer ut. I affects är de uttalanden som görs om fadern alltid i nagativeprospective eftersom han kommer att utvisas. Den enda gången pojken talar om fadern i positive-prospective är när han berättar om en dröm han hade där fadern inte blev utvisad.
de delar i den ursprungliga intervjun där pojken talar om hur hans pappa sitter i fängelse och
ska utvisas när han kommer ut. I affects är de uttalanden som görs om fadern alltid i nagativeprospective eftersom han kommer att utvisas. Den enda gången pojken talar om fadern i positive-prospective är när han berättar om en dröm han hade där fadern inte blev utvisad.
Källa, uppsatsen från 2004 i pdf hos Lunds universitet:
"The aim of the study has been to see if there are cultural differences in the perception of health and, if so, analyze if this is something needed to be taken in consideration in Swedish healthcare, schools and so forth. The participants were children aged between nine and nineteen. The study was performed at Islamic center's Islamic free school in Rosengård, Malmö."
Källa, Lunds universitet 2005:
"Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för psykologi
Nyckelord: health; culture; hälsa - attityder till; kulturskillnader; Psychology; Psykologi; Social Sciences;
Sammanfattning: The aim of the study has been to see if there are cultural differences in the perception of health and, if so, analyze if this is something needed to be taken in consideration in Swedish healthcare, schools and so forth."
Källa, Uppsatser.se 2005:
![[Valid Atom 1.0]](valid-atom.png "Validate my Atom 1.0 feed")
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar