Idag fredag 24 april 2009 disputerade forskaren Åsa Brattlund i internationell pedagogik om muslimska friskolor:
"Stora skillnader mellan muslimskt profilerade skolor i Sverige och England
2009-04-21 12:03
Skillnaderna mellan muslimskt profilerade skolor i Sverige och England är stora. Den grundläggande orsaken ligger i de ramar som satts upp som villkor för att få tillstånd att starta och driva en skola med en konfessionell inriktning i de olika länderna. Det visar Åsa Brattlunds doktorsavhandling i internationell pedagogik vid Stockholms universitet som läggs fram på fredag, den 24 april.
I avhandlingen jämförs två muslimskt profilerade skolor i Sverige med två muslimskt profilerade skolor i England. Studien visar bland annat att det i de två skolorna i England fanns ett betydligt större frirum för det muslimska. Där var det tillåtet att integrera islam i alla aktiviteter på skolan, i olika ämnen och under raster. Därmed var det, till skillnad mot situationen i de två skolorna i Sverige, tillåtet att kräva att muslimska flickor skulle bära hijab* och att införa regler som förbjöd flickor och pojkar att sitta bredvid varandra och leka med varandra under rasterna.
- Om de två muslimskt profilerade skolorna i England - hypotetiskt sett - hade ansökt om att få starta likvärdiga statsbidragsfinansierade skolor i Sverige, så hade de fått avslag på sina ansökningar, berättar Åsa Brattlund. Anledningen till det är att skolorna inte skulle anses vara i enlighet med den svenska nationella läroplanen - kraven på att undervisningen ska vara icke konfessionell, att sådana regler som ställer krav på elevers och personals klädsel inte är tillåtna, att alla elever förutsätts delta i musik, bild och religionskunskap samt att det i Sverige inte får finnas normer och regler som reglerar umgänget mellan flickor och pojkar och mellan kvinnor och män. Om de två muslimskt profilerade skolorna i Sverige hade ansökt om att få starta likvärdiga statsbidragsfinansierade skolor i England hade de, enligt Åsa Brattlund, antagligen också fått avslag på sina ansökningar, eftersom det hittills endast finns fyra grundskolor med statsbidrag.
- Även om skolorna hypotetiskt sett skulle beviljats statsbidrag skulle de antagligen få mycket svårt att rekrytera elever. Sannolikt skulle muslimska föräldrar i England ha uppfattat de två skolorna som sekulära skolor, som därmed inte skulle klara av att förmedla den moral och den disciplin som förväntades, säger hon. Föräldrar skulle troligen ha reagerat över att flickor och pojkar i alla åldrar leker och umgås fritt med varandra. Dessutom skulle föräldrarna även ha reagerat över att de muslimska flickorna och de muslimska kvinnor som arbetade på de två muslimskt profilerade skolorna själva bestämde om de ville bära eller inte bära hijab. *)
Hijab är en traditionell klädsel för muslimska kvinnor. Den täcker huvudet, ansiktet eller kroppen, kallas ofta slöja och har funnits i många olika varianter i olika tider och på olika platser i världen.
Avhandlingens namn
What Role of God and National Curriculum in School life? A Comparative Study of Schools with a Muslim Profile in England and Sweden.
Ytterligare information
Åsa Brattlund,
internationell pedagogik,
Stockholms universitet,
e-post
tfn 08-732 62 49 (hem),
016-15 34 83 (vidarekopplad till mobil).
Pressbild Bild på Åsa Brattlund kan laddas ner från
Källa, pressmeddelande från Stockholms universitet 21 april 2009:
"Eskilstuna Det finns mycket som den kommunala skolan kan lära av de muslimskt profilerade skolorna. Det anser forskaren Åsa Brattlund som i dag disputerar med en avhandling i internationell pedagogik.
– På dessa skolor har man stor språkkunskap och lång erfarenhet av elever från världens alla hörn."
"– Med engelska mått skulle de svenska skolorna med muslimsk profil ses som sekulära. De engelska skolorna skulle å andra sidan inte ens ha fått tillstånd att starta i Sverige eftersom islam integreras i alla aktiviteter på skolan och det står i strid mot läroplanen i Sverige.
Rädsla och fördomar
Att de undersökta skolorna i England ges mer utrymme för det muslimska handlar enligt Åsa Brattlund även om synen på religion.
– I Sverige finns en rädsla för religion. Det finns dessutom många fördomar mot muslimer vilket gör att dessa skolor granskas hårdare än kommunala skolor.
Åsa Brattlund tror att det behövs ett större utbyte mellan de kommunala skolorna och de muslimska skolorna.
– Nackdelen med en muslimsk skola kan vara att eleverna inte får träffa barn med svensk bakgrund. Å andra sidan är det inte säkert att de skulle ha fått det ändå om de bor i en förort med många invandrare."
Källa, Eskilstunakuriren torsdag 23 april 2009:
"Opponent:
Professor Geoffrey Walford, Department of Education, University of Oxford, Storbritannien.
Betygsledamöter:
Professor Carl-Anders Säfström, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens högskola,
docent Katrin Goldstein-Kyaga, Pedagogiska institutionen, Stockholms unversitet, samt
docent Peg Lindstrand, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms unviersitet.
Handledare och ordförande:
Professor Holger Daun, Pedagogiska institutionen, avdelningen för internationell och jämförande pedagogik."
Källa, pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet:
"En riktigt intressant avhandling är What Role of God and National Curriculum in School life? A Comparative Study of Schools with a Muslim Profile in England and Sweden av Åsa Brattlund."
"Sådan forskning har faktiskt stor relevans för nuvarande och kommande debatter om konfessionella friskolor i Sverige. En fråga som debatteras livligt i de politiska partierna. Fler politiskt relevanta avhandlingar, tack!"
Källa, Integrationsbloggen fredag 24 april 2009:
![[Valid Atom 1.0]](valid-atom.png "Validate my Atom 1.0 feed")
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar