"Svensk Polis ställde frågan till Marie Andersson, chef för polisrekryteringen.
I år började för första gången fler kvinnor än män på polisutbildningen. Hur gick det till?
– Jag tror att det finns flera orsaker. Det har länge funnits med i rekryteringskampanjerna att vi vill och behöver ha flera kvinnor inom polisen. Sedan är det mer okej idag för killar och tjejer att göra samma saker.
Tillämpade ni kvotering?
– Alla har samma krav. Men om vi vill öka antalet kvinnor i kåren måste vi i slutändan välja tjejen om det står mellan en tjej och en kille som har exakt samma resultat.
Vilket är ert nästa mål?
– Att vidmakthålla hälften tjejer och att bli bättre på att få in personer med annan bakgrund än svensk, framför allt utomeuropeisk.
Hur har kraven på de sökande ändrats på senare år?
– Kraven på att vara stor och stark har tonats ned. Idag pratar man mer om mjuka frågor som bemötande och hur man är som människa. Den nya värdegrunden blir ett bra verktyg för oss.
Är det en annan typ av personer som söker idag än tidigare?
– Idag har vi ett bredare urval: de som kommer direkt från gymnasiet, de som har en fullödig akademisk examen och de som har jobbat i många år. Vi har en spridning i ålder från 19 till 45 år. Förr var de flesta i samma ålder, hade gått i gymnasiet och jobbat i något år.
Kan 45-åringar bli antagna?
– Det finns ingen övre åldersgräns bara en nedre, 20 år. Däremot kanske du inte är mest konkurrenskraftig vid 45.
Kan 20–åringar bli antagna?
– Ja, vi strävar efter mångfald. Den som är 20 har en annan kunskap om ungdomskultur och om hur det är att vara ung idag än den som är 30.
Vad söker ni efter?
– Trygghet och utstrålning, något som kan inge förtroende. Det har inte med ålder att göra.
Rekryterar ni ofta fel?
– Nej, men med tanke på hur många vi rekryterat de senaste åren är det klart att det kommer uppdagas enstaka personer som inte borde kommit in.
Vilken är er mest kontroversiella kampanj?
– Definitivt den år 2003 där vi skrev att vi sökte personer med annan sexuell läggning. Det väckte kraftiga reaktioner. I samma annons stod att vi sökte kvinnor och personer med annan bakgrund än svensk.
Vilken typ av reaktioner fick ni?
– Dumma påhopp, i stil med "Är pedofiler och de som gillar att hålla på med djur också välkomna?". Det tråkigaste var att de flesta reaktionerna kom från polisen. Då inser man att vi måste jobba internt med de här frågorna.
Svenska poliser har nu rätt att bära turban, slöja eller kippa. Har någon sökande velat det?
– Nej, inte ännu. Vi har hoppats på det för att se hur vi hanterar det inom organisationen.
Vad är tuffast i ditt jobb?
– Det är mycket tyckande och ifrågasättande. Men det är positivt. Det är bättre att bemötas av någon som är arg och har en åsikt än någon som står och muttrar. Man håller debatten levande.
Är ifrågasättandet övermäktigt?
– Nej, men ibland verkar det anses vara en rättighet att bli polis.
Vad ifrågasätts mest?
– Massmedia skriver med jämna mellanrum att svenskprovet diskriminerar folk med annan bakgrund än svensk. De bestämmer sig för att det är så och lyssnar aldrig på argumenten för varför vi har ett svenskprov.
Vad anser du om förslaget i Anders Danielssons utredning att göra polisutbildningen till en högskoleutbildning?
– Bra, det är bra att få in forskning och en vetenskaplig grund och det är bra för studenterna om de vill studera vidare.
Vad tycker du om förslaget att slopa vissa antagningskrav?
– Han föreslår att alla lämplighetskrav slopas. Jag är lite orolig för det, och det har vi också skrivit i remissvaret. Med över 7.000 sökande kan det bli som på läkarutbildningen: bara de med högst betyg kommer in. Är det bara sådana personer vi vill ha som poliser?"
Källa, tidningen Svensk Polis som utges av Rikspolisstyrelsen, 12 mars 2009
Artikeln fanns tidigare på tidningen Svensk Polis gamla webbplats, men försvann enligt redaktionen när artiklarna migrerade till Svensk Polis nya webbplats våren 2009:
Den gamla webbadressen till tidningen Svensk Polis:
![[Valid Atom 1.0]](valid-atom.png "Validate my Atom 1.0 feed")
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar