Se islamkritisk film vid Rosengårdsskolan

Folkets Bio visar gratisfilm utomhus. Ta chansen att vid Rosengårdsskolan se och applådera filmen som på flera vis kritiserar problemen med islam. Bua ut islamisterna i filmen. Samla ett gäng islamkritiker och ta er till Herrgården som är Sveriges muslimtätaste stadsdel. Där visas filmen fredag 13 juli 2012:


"Malmö

Alla visningar är gratis och börjar kl 22, där inget annat anges. I samband med vissa visningar är det förfilm.

13.7 Nader och Simin – en separation. Vänskapsparken, vid Rosengårdsskolan.

14.7 Cairo Exit. Sibbarp, vid skateboardparken."

Källa, islamiseringstidningen Sydsvenskan lördag 7 juli 2012:
http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/bio-under-bar-himmel
 
 
"Nader och Simin – en separation
 
Asghar Farhadi, Iran, 123 minuter, Den iranska filmen som tog storslam på filmfestivalen i Berlin 2011. Den fick Guldbjörnen för bästa film samtidigt som Silverbjörnarna för bästa skådespelarinsatser gick kollektivt till de kvinnliga och manliga ensemblerna. Filmen belönades också med en Golden Globe för "Best Foreign Language Film" i Los Angeles 2012.

Nader (Peyman Moaadi) vill inte flytta utomlands med sin fru Simin (Leila Hatami) eftersom han måste ta hand om sin alzheimersjuke far. Paret separerar och Nader får ta hand om dottern. Han skaffar en hemhjälp som visar sig vara djupt religiös. Att ta hand om en vårdkrävande äldre man blir problematiskt och när Nader förstår hur hemhjälpen missköter pappan uppstår en konflikt med dramatiska följder."

Från Folkets Bio 2011:
http://www.folketsbio.se/filmer/filmer/1038


"Det är längesen en så fullödig och levande engagerande iransk film nådde hit, som Asghar Farhadis ”Nader och Simin – en separation”.
 
Hans regissörskollega Jafar Panahi sitter i husarrest, belagd med tjugo års yrkesförbud. Abbas Kiarostami gör numera film i exil. Filmfamiljen Makhmalbaf har sedan länge sin bas i Paris."
 
"Och om konfrontationerna med en annan teheransk verklighet, när Razieh lejs som hemhjälp för att med sin lilla elva­åriga dotter i släptåg ta hand om den sjuka pappan medan Nader är på sitt arbete.
 
Sekulär och välbeställd medelklass ställs mot religiös och fattig arbetarklass men rör sig långt bortom kategorierna ont och gott. Här handlar det om en grupp människor inför komplicerade moraliska – och givetvis könsbestämda – överväganden."
 
"Asghar Farhadi rör sig musikaliskt och känsligt mellan de öppna dörrarna och de slutna, mellan de privata konfrontationerna och de öppna inför domaren, som enligt iransk skilsmässolag lag ska medla, lyssna, kalla vittnen och döma."
 
"Simin bär inte längre en traditionell svart chador utan en modernt färgglad sjal."

Källa, Dagens Nyheter 16 september 2011:
http://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/nader-och-simin--en-separation

Inspektion i källarmoskéer

Sydsvenskan har nyligen berättat om hur Sibbarps campingchef i Malmö får lämna sin befattning:

"Jonny Olsson har fått ledigt med lön och tar därefter semester. Senare i sommar ska hans framtid på förvaltningen utredas."

"Enligt Sjöström har Olsson lett arbetet på campingen som om han vore ensamföretagare med för snabba och korta beslutsvägar.

– Några oegentligheter har inte förekommit, vad jag vet, säger han."

Källa, Sydsvenskan fredag 23 maj 2008:

http://sydsvenskan.se/malmo/article325661.ece

För några år sedan arbetade Jonny Olsson med andra arbetsuppgifter på fritidsförvaltningen i Malmö. På kvällar och helger inspekterade han så kallade kulturföreningar som fritidsförvaltningen betalade bidrag till. Kulturföreningarna är till största del invandrarföreningar. Uppemot en hundra stycken i Malmö som får sina hyror betalda av ABF i Malmö med skattepengar som ABF använder. Flera av dessa är källarmoskéer.

Olsson fann en hel del intressanta saker. Fritidsförvaltningen hade genom Olsson ett bra samarbete med polisen. Olsson var bra på att hålla tyst om fynden. Bara fritidsförvaltningen och polisen delgavs resultaten. Obehöriga och journalister hölls utanför. Inget hamnade i media. Få personer har sett lika mycket av källarmoskéerna som Olsson. Ibland åkte han till källarmoskéerna tillsammans med polisen.

Olsson hann också se en hel del koranskolor som bedrevs som barn- och ungdomsverksamhet av islamistiska kulturföreningar. Verksamheten fick stöd av fritidsförvaltningen och kulturförvaltningen. En rad bedrägerier med stöd till fritidsverksamhet anmäldes av fritidsförvaltningen till polisen. Däremot var koranskolorna märkbart fullsatta. Media berättar aldrig om vad som sker i dessa koranskolor. De släpps inte in. Istället välkomnas media att skriva om läxhjälp i kulturföreningarna. Koranskolorna är betydligt fler och har funnits i många år med åtskilliga fler deltagare. När det är dags syns dussintals små skor vid ingångarna när de indoktrineras långt in i något utrymme dit media inte får tillträde. Varför får media inte vara med och se på skattefinansierad verksamhet?

Ganska ofta fann man andra resultat. Källarmoskéerna dolde ofta illegala flyktingar som gömdes i lokalerna. Skyddsdörrar och utrymningsvägar som skulle stå öppna var låsta. Samtliga fönster kunde vara igenbommade. Någon källarmoské kunde innehålla vapen. Vapen som smugglats över Öresundsbron. Vapen som skulle användas ifall Sverige blev fientligt mot muslimer som Danmark var enligt vissa islamister.

Men så är det något som fattas i historien. Flera av dessa kulturföreningar sysslade även med bilaffärer!!! Det fanns många tillfällen att få bilar till riktigt billigt pris eller reparationer utförda till underpris helt svart. Polisen misstänkte att en del kulturföreningar använde bilaffärer som mutor. Men polisen hade svårt att finna bevis.

Låt oss se om media kan intervjua den kunnige Olsson om de betydligt intressantare källarmoskéerna och vad som försiggår där, än ointressanta förvecklingar om hur en campingplats bedrivs. Det är något som fattas i bilden om campingchefen i Sydsvenskans artikel.