Rosengårds pappor bryr sig inte om barnen

Rubriken på bloggposten är en sammanfattning av Sydsvenskans artikel idag:

"Herrgården

"Kom för att visa svenska myndigheter att vi bryr oss om Rosengård och våra barn". Kalthoum Saad delade ut sjuhundra lappar. Två mammor och sex pappor kom till mötet.
En basketboll studsar mot asfalten. Det är tidig fredagskväll på Herrgården. Kalthoum Saad knyter näven och utbrister:

– Det här är sista gången som jag engagerar mig på Rosengård!

Hon har ägnat fyra dagar åt att dela ut minst sjuhundra lappar. På lapparna stod:

"Hej alla pappor", för hon vände sig särskilt till pappor. "Kom för att visa svenska myndigheter att vi bryr oss om Rosengård och våra barn". Kalthoum Saad vill få slut på bränder och stenkastning.

– Jag vill att föräldrarna vaknar!

Nu står hon vid Rosengårdsskolans entré, klädd i grön- och vitprickig sommarklänning, och väntar på vuxna som inte dyker upp.

Tjugofem minuter efter utsatt tid kan mötet ändå börja. En liten församling är på plats i skolans aula:

Två mammor. Tre pappor (några ansluter under mötet, som mest är de sex). Tre stadsdelsvärdar. Två personer som jobbar med trygghetsfrågor på Rosengårds stadsdelsförvaltning. Två talare – socionomen Haider Al-Baseer och forskaren i pedagogik Laid Bouakaz.

Laid Bouakaz talar om "social schizofreni" och "identitetskamp"."

Läs hela artikeln i Sydsvenskan fredag 29 maj 2009:

http://sydsvenskan.se/malmo/article434845/Inget-intresse-fran-foraldrarna.html