Elever har tvingats be fredagsbön i Jasminskolans moské

Muslimska friskolan Jasminskolan i Norrköpings gamla lasarett på bilden ovan.

"Lärare: Skolan är anpassad till islam.

Skolinspektionen kan stänga Jasminskolan i Norrköping. Theres Farcher arbetar som pedagog där och hennes bild är att myndigheten inte sett till helheten.

- Det går inte att inspektera oss på samma sätt som en kommunal skola."

"Enligt Skolinspektionen är lektionerna inte anpassade efter läroplanen. Lärare styr sin undervisning. Theres Farcher menar att detta beror på att elevernas kunskaper är mer varierade i grunden. Jasminskolan är en friskola som riktar sig till muslimer, vilket i sin tur gör att de flesta eleverna inte har svenska som modersmål."

"I en del av Skolinspektionens rapport framkommer att elever känt sig tvingade att be fredagsbön i skolans moské."

" - Skolan är anpassad till islam. Det finns utrymme för bön, koranskola, anpassad simundervisning och halalkött, men ingen av oss i personalen är troende muslim."

Källa, Norrköpings Tidningar torsdag 5 juli 2012:
http://www.nt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=7794792



"Den muslimska friskolan Jasminskolan i Norrköpings kommun riskerar att stängas efter att Skolinspektionen hittat allvarliga brister. Tidigare i år fick skolinspektionen in signaler om bristande trygghet och studiero på Jasminskolan i Norrköping."

Källa, Sveriges Radio P4 Östergötland torsdag 5 juli 2012:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=5180950


"Skolinspektionen anser att rektorn saknar kunskap om skollagen och läroplanen och kräver att skolan snarast anställer en ny rektor.

Skolan är heller inte tydlig med att konfessionella inslag i undervisningen är frivilliga, vilket lagen kräver. Bland annat har det inte framgått tydligt för eleverna att fredagsbönen är frivillig."

Källa, SVT Östnytt torsdag 5 juli 2012:
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ostnytt/jasminskolan-kritiseras-av-skolinpektionen


"Senast 28 september måste bristerna vara åtgärdade. Under tiden fram till dess vill Skolinspektionen ta del av det pågående arbetet på nära håll, en ovanlig begäran enligt Per Lennermark, tillförordnad enhetschef på Skolinspektionen i Linköping.

- Skolan har två alternativ fram till i september, antingen åtgärdar de alla bristerna eller också visa de oss en skarp och tydlig plan på hur det ska göras, annars kan vi komma att dra in deras tillstånd, säger han. Med de brister som finns nu, kan skolan inte fortleva."

Källa, Folkbladet torsdag 5 juli 2012:
http://www.folkbladet.se/nyheter/norrkoping/default.aspx?articleid=6082132


"Till hösten måste skolan ha rättat till problemen och framför allt anställa en rektor som är lämpad för uppgiften. Annars får de stänga."


Källa, SR P4 Östergötland torsdag 5 juli 2012:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=5180411

Juristen Cherin Awads son tävlar i moskéns koranrecitation

Cherin Awad från Halal-tv arbetar idag som jurist. Awad är 27 år och tar avstånd från folkpartiet. Hon har satt sin son i koranskola och hejar på honom i moskéns koranrecitation:

"Idag hölls det en korantävlig i moskén här i Uppsala. Femtiotalet barn och ungdomar tävlade i koranrecitation. Jättefint! Min son som varje söndag går till mosken för att lära sig Koranen skulle vara med i tävlignen men fick kalla fötter. Innan vi skulle åka dit totalvägrade han. Han ville inte vara med och läsa inför alla. Jag lovade honom att ha inte behövde. Vi han dock knappt komma in i moskén innan han skuttade runt och lekte med sina vänner och högljutt deklarerade att han minsann också skulle vara med och tävla. Min grabb fick en sura tilldelad (surat al- fil) som han felfritt läste upp i mikrofonen. Åh mammahjärtat var så stolt att det nästan sprack! Jag tror faktsiskt det sprack lite. I kanten."

Källa, Cherin Awads blogg 7 januari 2012: http://cherins.blogg.se/2012/january/korantavling-i-uppsalas-fina-moske.html

"Cherin Awad (Uppsala)

27 år

Muslim, jurist, mamma till två pojkar och allt annat än folkpartist."

Källa, Cherin Awads bloggprofil 2012: http://profile.publishme.se/profile/view/1335756/

Koranskola ordnade könssegregerad matbazar i moskén

"Det finns skyltar överallt vart de ska sitta."

"Matbazar . . .

Salamo Alejkom

Idag har vi haft matbazar i moskén, det var tjejgruppen som ordnade det tillsammans de samarbetade riktigt bra och jobbade hårt. Det var sjukt kul, mycket folk och god mat. Nu har vi haft 2 jobbiga dagar men det har varit rikitgt kul samtidigt. Vila ordentligt idag tjejer så ses vi imorgon (Lördagen den 7e januari) för att påbörja veckans lektion.

Bilder . . ."

Källa, tjejgruppens koranskola som ordnade matbazar i Gävle moské fredag 6 januari 2012: http://tjejgruppengavle.blogg.se/2012/january/matbazar-1.html

"Varför inte bara ge ett råd och sedan lämna allt mellan dem o Allah. Glöm inte att Allah gav oss detta liv och endast han kan avsluta det , det är han som straffar oss ingen annan. Så när någon gör något fel så är vi skyldiga att ge ett råd, om personen inte håller med då lämnar vi den ifred och sen är det upp till personen.

Här har ni en hadith som tjejerna har läst och diskuterat, ni får gärna ta del av den.

Hadith är det profeten Muhammad saws har berättat/sagt det kan vara han själv som sagt det, eller så är det någon av de som levde i hans tid hört han säga och sedan fört det vidare.

Abu Hurraira berättade att profeten Muhammad saws sade: Att låta bli det som man inte har att göra med är en del av att vara en god muslim (Tirmidih)."

Källa, tjejgruppen i Gävles koranskola lördag 7 januari 2012: http://tjejgruppengavle.blogg.se/2012/january/angaende-fragor.html

"Idag är det fredag vilket betyder att det är fredagsbön. Den härligaste dagen i veckan såklart! Påminnelse försök att undivika musik och lyssna mycket på koran speciellt Surat Al-Kahf. Idag är det även MATBAZAR nere i moskén efter fredagsbönen InshaAllah"

Källa, tjejgruppen fredag 6 januari 2012: http://tjejgruppengavle.blogg.se/2012/january/fredag.html

SD-demonstration mot ny moské med koranskola

"Sverigedemokraterna tänker demonstrera den 27 augusti mot vad man kallar "moskébygget i Norrköping"."

"Mest konkretiserat är det bygge, som Bosniska Islamiska församlingen vill genomföra i korsningen mellan Skarphagsleden och Ektorpsgatan. Föreningen har också slutit ett markanvisningsavtal med Norrköpings kommun. Det handlar då om kommunal mark i ena utkanten av Idrottsparkens område.

En arkitekt har tagit fram skisser på en byggnad i två våningar med bönerum, konferensrum, klassrum och kontorsrum. Någon liten minaret verkar också kunna tänkas."

Källa, Folkbladet tisdag 19 juli 2011: http://www.folkbladet.se/nyheter/norrkoping/default.aspx?articleid=5712287

Läs här hur moskén i Norrköping falskt kallas bönerum för att få igenom bygget. Moskén ska även innehålla en skadlig koranskola, som döpts om till det försvenskade ordet "klassrum":

http://muslimskafriskolan.blogspot.com/2010/10/moske-med-minaret-doljs-som-bonerum.html

Irakisk koranskola med ballonger

Ikväll torsdag 7 juli 2011 var det koranskola på Norra Grängesbergsgatan nummer 9 i Malmö. Bloggen Muslimska Friskolan var inbjuden. Hela gatan fylldes av slöjbeklädda muslimska kvinnor på väg mot koranskolan. Det är en irakisk koranskola som ligger i korsningen med Kopparbergsgatan. Där finns ingången som har uppgång till två våningar. Tryck på bilden ovan för förstoring av karta och foto på byggnaden!

På uppfarten vaktade irakiska män. Inne i lokalen undervisades irakiska barn ner till femårsåldern i Koranen. En man reciterade högt ur Koranen för de små barnen. Därefter avslutades koranskolan för de små med ballongutdelning. De små muslimerna fick vandra hem med sina mödrar.

En ny koranskola för ungdomar avlöste tillställningen. Vuxna män som närvarade kindpussades när de hälsade på varandra och Koranen förkunnades ännu högre och strängare för de muslimska ungdomarna som undervisades.

Al-Azharskolans mellanstadieelever måste ta på sig slöja när de går till koranskolan

En elvaårig mellanstadieelev berättar på sin blogg att hon går på den muslimska friskolan Al-Azharskolan i Stockholm. Trots att hon går i en muslimsk friskola, får hon inte ha vanliga kläder på sig när hon ska studera Koranen. Då måste hon nämligen byta om till slöja när hon ska till koranskolan:

"God morgon! Jag ska till min koranskola strax... Men snart e det dax att gå dit... Hihi. Jag ska klä på mig, men jag vill skriva detta inlägg innan jag sticker... Efter koranskolan kmr jag hem, och då ska jag byta om till vanliga kläder, och äta. Efter dt ska jag, min mamma och min syrra sticka till min kompis, från bosnien. Hon bor i jakobsberg,.."

Källa, Esos blogg söndag 3 april 2011: http://esos.blogg.se/2011/april/cha.html

"Alazhar skolans ''Lets Dance''

Cha CHa!! Idag vare lets dance i vår skola. Det e 6-9 som uppträder, det är absolut inte vanliga lets dance som kmr på tv4. Det är som americas best dance crew, fats utan jurryn. Alla var bra men inte jätte jätte bra. niorna danasde med en klänning som heter dirac, fast de dansade till rapp. jag slänger upp en bild på en dirac.

DEtta är en dirac."

Källa, Esos blogg 9 mars 2011: http://esos.blogg.se/2011/march/alazhar-skolans-lets-dance.html

Ny muslimsk friskola har ansökt om att öppna i Malmö

Ärendenummer: 2011:897

Registreringsdatum: 2011-01-31

Ärendemening:

Ansökan om godkännande som huvudman för fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem, Årskurser: Förskoleklass, Åk 1-6, Islamiska Skolan i Malmö i Malmö stad

Källa, Skolinspektionens diarium:

http://w3d3.skolinspektionen.se/w3d3searchport/search.aspx?view=ac

Islamiska skolan vill även starta i Eskilstuna enligt en identisk ansökan i Skolinspektionens diarium:

Ärendenummer: 2011:440

Registreringsdatum: 2011-01-26

Ärendemening:

Ansökan om godkännande som huvudman för fristående förskoleklass, grundskola och fritidshem, Årskurser: Förskoleklass, Åk 1-6, Islamiska Skolan i Eskilstuna i Eskilstuna kommun

Idag finns tre muslimska friskolor i Malmö. En ligger i stadsdelen Kirseberg och två i Husie. Alla tre hämtar barn med skolbuss från Rosengård och andra invandrartäta stadsdelar. Antagligen vill Islamiska skolan i Malmö med sin ansökan ta eleverna direkt från Rosengård och erbjuda dem en muslimsk skola i sin egen stadsdel med gångavstånd. Men av diariet framgår inte var den nya muslimska friskolan ska ligga.

2002 ansökte med liknande namn Föreningen Islamiska skolan i Malmö om att få starta muslimsk friskola i Rosengård, men fick då nej av Skolverket:

"Skolverket har sagt nej till en ansökan från Föreningen Islamiska skolan i Malmö om godkännande av och bidrag till en fristående förskoleklass och grundskola, Elamalskolan i Malmö.

MALMÖ. Den planerade utbildningen vid skolan uppfyller enligt skolverket inte de villkor som anges i skollagen. Bland annat finner skolverket det inte säkerställt att skolan är öppen för alla.

- Visserligen anger huvudmannen i ansökan att skolan är öppen för alla, men samtidigt framgår det av verksamhetsbeskrivningen att skolan riktar sig till enbart muslimska barn. I stadgarna för Föreningen Islamiska skolan i Malmö står det också att skolan har som syfte "att främja uppfostran av muslimska barn", skriver skolverket i sin bedömning."

Källa, Sydsvenskan 24 november 2002:

http://www.sydsvenskan.se/malmo/article28687/Skolverket-stoppar-muslimsk-friskola.html

Bakom ansökan från Föreningen Islamiska skolan i Malmö 2002 stod Islamiska Kulturhuset, som driver koranskola på exakt samma adress som man ville öppna friskola.

FÖRENINGEN ISLAMISKA SKOLAN I MALMÖ:

Hårdsv 11-27, 213 65 Malmö

Källa:

http://www.121.nu/onetoone/foretag/foreningen-islamiska-skolan-i-malmo

Islamiska kulturhuset

Hårdsv. 11-27

213 65 MALMÖ

040-21 26 56

ikh992@hotmail.com

Källa:

http://www.immi.se/organisationer/malmo

Det intressanta är att ordföranden för terroråtalade al-Aqsa spannmålsstiftelse Khalid al-Yousef även var ordförande i källarmoskén Islamiska Kulturhuset på Hårds väg 11 - 27 i Rosengård:

http://www.sydsvenskan.se/malmo/article410154/Terrorrattegang-inledd.html

Om Islamiska skolan i Malmö som 2011 vill starta en muslimsk friskola är densamma som Föreningen Islamiska skolan i Malmö från 2002 framgår inte. Att Islamiska skolan ungefär samtidigt i januari 2011 ansöker om att starta muslimsk friskola både i Malmö och i Eskilstuna kan tyda på en ny aktör.

Kommun polisanmäler koranlärare

"Danske teenagepiger helt ned til 15 år gifter sig med muslimske mænd. Det viser en ny sag fra Københavns Kommune, hvor en 15-årig pige i sommer giftede sig med en mand midt i tyverne i en moske på Vibevej 16 i Københavns Nordvestkvarter.

Manden fungerede som koranlærer ved moskeen, og vielsen skete uden samtykke fra pigens forældre og kun få måneder efter pigen stiftede bekendtskab med islam. Københavns Kommune har nu meldt manden til politiet for at have haft et ulovligt forhold mellem lærer og elev samt for at holde en umyndig person væk fra sine forældre."

"Socialborgmester Mikkel Warming (Enh.) kalder sagen tragisk.

»Imamer, der vier 15-16-årige piger, er nogle skiderikker."

"Formanden for moskeen på Vibevej nægter ethvert kendskab til vielsen, selv om der findes et bryllupsbillede af parret fra moskeen.

Justitsminister Lars Barfoed (K) tager sagen dybt alvorligt, og han beder nu Familiestyrelsen om omgående at indskærpe over for trossamfundene og de religiøse forkyndere, at reglerne for vielse skal overholdes."

Källa, Berlingske Tidende tisdag 1 februari 2011:

http://www.b.dk/nationalt/koranlaerer-gift-med-15-aarig-dansk-pige

Danska regionalprogrammet TV2 Lorry sänder ett inslag om nyheten ikväll tisdag 2 februari 2011:

"Tirsdag den 1. februar

01-02-11 15.41 af TV2/Lorry

Nyheder I aften laver vi indslag om disse emner:

Koranlærer gift med 15-årig

En lærer fra en koranskole på Nørrebro er blevet gift med en dansk 15-årig elev. Københavns Kommune har nu meldt læreren til politiet."

Källa, TV2 Lorry 1 februari 2011:

http://www.tv2lorry.dk/artikel/37896

Imam startar muslimsk friskola i fiskeläge

Bild på fiskeläget Lerberget ovan av David Castor.

Ali Ibrahim är imam och tänker starta en muslimsk friskola i Östra Lerberget någon kilometer utanför skånska Höganäs. Upptagningsområdet ska vara Höganäs, Helsingborg, Landskrona och hela Nordvästskåne. Imamen bjuder 10 miljoner kronor för lokalerna. Han kallar skolan mångkulturell, men sanningen är att endast muslimska elever kommer att gå där:

"Centrumbyggnaden i Östra Lerberget kan bli en ny mångkulturell grundskola och kulturcentrum. Ali Ibrahim, imam i Lund, berättar att Stödkliniken i Malmö är spekulant på lokalerna."

" – Vi tror lokalerna kan vara lämpliga för den grundskola med årskurs ett till nio som vi vill starta, förklarar Ali Ibrahim.

Han berättar att skolan, om de får tillstånd, ska följa den svenska läroplanen och att det ska vara en internationell skola för både svenska elever och barn med invandrarbakgrund.

– Grundtanken är en flerspråkig skola där alla barn är välkomna, oavsett religion, och där moral och etik har stor betydelse. Det handlar inte om en muslimsk skola, vi vill inte isolera barnen utan arbetar för integration och förståelse, säger Ali Ibrahim.

Stödkliniken startade i Malmö 1992 för att hjälpa barn med invandrarbakgrund med läxläsning. I dag har det enligt Ali Ibrahim utvecklats till en familjerådgivningscentral. Att starta en skola ser man som en lämplig fortsättning, men det har varit svårt att hitta bra lokaler i Malmö eller Lund.

– Allt som finns där är källarlokaler. Här kan vi få en skola med en väldigt fin framtid."

Källa, Helsingborgs Dagblad tisdag 23 november 2010:

http://hd.se/hoganas/2010/11/23/vill-starta-mangkulturell-skola-i/

I

I

"På kommunen är det ännu inte många som känner till att Stödkliniken i Malmö vill starta en mångkulturell skola i Östra Lerbergets centrum.

Brevet med deras förfrågan hamnade hos fel person i fredags då det anlände, så i går var det på väg till planchef Mila Sladic som ännu inte hade sett det."

I

Källa, Helsingborgs Dagblad tisdag 23 november 2010:

http://hd.se/hoganas/2010/11/23/skola-kraver-planandring/

Ali Ibrahim arbetade tidigare på ökända Rosengårdsskolan i Malmö som kultursekreterare. Då bjöd han in Islamiska Kulturföreningen som bevakades av SÄPO för sina islamistiska åsikter och polisanmälda dödshot mot moderata muslimer. Sydsvenskan avslöjade att medlemmar ansåg att kvinnor skulle stenas och muslimer inte fick umgås med kristna som var orena. Islamiska Kulturföreningen sympatiserar med Al Qaida.

Ahmed Abu Laban startade Muhammedkrisen genom att resa runt i arabvärlden och hetsa mot väst med teckningarna. Abu Labans källarmoské i Malmö var Islamiska Kulturföreningen som imamen Ali Ibrahim samarbetade med. Ali Ibrahim bedrev även koranskola på helgerna i Rosengårdsskolan som saknade insyn i den islamistiska verksamheten.

Ali Ibrahim har inget emot terrorstämplad finansiering:

"Den åsikten delar han med en annan av Malmös framträdande muslimer: Ali Ibrahim, som är anställd som kultursekreterare vid Rosengårdsskolan men också är verksam som imam.

– Det var synd att Bejzat tackade nej till erbjudandet. al-Haramain är en stiftelse som vill hjälpa till med pengar utan att styra allt för mycket. De ville att moskén skulle vara för alla muslimer, inte bara att en person styr som idag.

Men al-Haramain är ju terrorstämplat av FN?

– Är de? Det visste inte jag. Jag vet att de fortfarande verkar aktivt i alla fall, att de fortfarande stödjer moskéer."

Källa:

http://www.sydsvenskan.se/sverige/article141105/Terrorstamplade-ville-ta-over-Islamic-Center.html

Ali Ibrahims samarbete med islamistiska kopplingar:

http://www.sydsvenskan.se/sverige/article140874/Dansk-imam-vill-ha-ny-mosk%C3%A9-i-Malmo.html

http://www.sydsvenskan.se/sverige/article141180/Extremister-lockar-vilsna-tonaringar.html

http://www.sydsvenskan.se/sverige/article140873/Lunds-mosk%C3%A9-ar-for-liten.html

Fiskeläget Lerberget utanför Höganäs:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lerberget

Koranskola i Imam Jafar Moskén

Imam Jafar Moskén på Bragegatan 10 i Malmö på bilden ovan.
Karta: http://kartor.eniro.se/m/IGFqC

Imam Jafar Moskén på Bragegatan 10 i Malmö bedriver koranskola för muslimska ungdomar:

"Imorgon blir det föreläsning i Imam Jafar Moskén.

Det handlar om ”Hemligheterna bakom Hajj” och gratis böcker och fika delas ut. Är du intresserad?

Tid: Söndag 24/10 Kl: 16.00

Plats: Bragegatan 10 Malmö"

Källa:

http://www.regndroppe.me/index.php/2010/10/23/manifestation-dolma/

Läs mer om vindsmoskén på Bragegatan som finns vid den arabiska läskgrossisten:

http://muslimskafriskolan.blogspot.com/2008/09/vindsmoskn-p-bragegatan.html

"ALLA som är intresserade av att gå på en islamisk föreläsning som sker på svenska:

Föreläsning kl. 16.00 i Imam Jafar Moskén, på bragegatan 10, Malmö-Föreläsningen kommer att handla om ”Hemligheterna bakom Hajj”. Tänk på att moskén saknar golvvärme så kom gärna med tjocka strumpor och en extra tjocktröja för säkerhetsskull. Det kommer att delas ut gratis böcker och fika."

Källa:

http://mimoz.blogg.se/2010/october/busringning-fran-libanon.html

"Idag var vi i moksén på föreläsning, som var superbra, som handlade om ”Hemligheterna bakom Hajj”. Ni som missade föreläsningen kommer den upp på Azan.se, jag rekommenderar den varmt. Om ni inte har läst boken, så finns den att beställa hem gratis på Dvvshop.se eller läsa online på Bibla.dvv.se. Det var mycket folk idag och en hel del fika. Sedan har det inte varit mer än så idag"

Källa:

http://www.regndroppe.me/index.php/2010/10/24/forelasning-vasteras/

"Hemligheterna bakom Hajj

Pris per enhet (st): SEK0.00

Ställ en fråga om denna produkt

Ahadith böckerna är fulla med visdom från Islams Profet och hans tolv efterträdare (må frid vara med dem) angående Hajj och de filosofiska och mystiska aspekterna som ligger bakom de olika utförda handlingarna. I skrivelserna tillskrivna den sjätte Imamen, Ja'far ibn Mohammad al Sadiq (frid vare med honom) insamlad i Lantern of the Path [1], förklarar denna nobla person Hajj i följande ord:"Om du avser att gå på vallfärd, innan du bestämmer dig för det hänge ditt hjärta till Allah, avlägsna varje upptagenhet och varje barriär som förekommer mellan dig och Allah."

Källa:

http://dvvshop.se/index.php?page=shop.product_details&flypage=flypage.tpl&product_id=30&category_id=6&option=com_virtuemart&Itemid=1

"Hemligheterna bakom Hajj

Article written by the brilliant Ehsan on the 26 Okt 2010 in Föreläsningar

Online föreläsning i Malmö 24 oktober 2010.

Ladda ner: 2010.10.24-hemligheterna.bakom.hajj.mp3

Text: 2010.10.24-hemligheterna.bakom.hajj.pdf"

Källa:

http://www.ehsan.me/index.php/2010/10/26/hemligheterna-bakom-hajj/

"Den Väntades Vänner

Hemligheterna bakom Hajj

- Ehsan – Malmö - 24/10-2010

I Guds den Nåderikes den Barmhärtiges Namn

Inledning

(Från kapitel 1 ur boken)

Hajj är en andlig resa som täcker tre steg:

1) Resa från skapelsen till Gud = Bryta från allt utom Gud
2) Resa från Gud till Gud = Närma sig Gud, stärka band och nå dyrkans väsen
3) Resa från Gud till skapelsen = Nått perfektion, ska nu vägleda andra dit"

Källa:

http://www.ehsan.me/docs/pdf/2010.10.24-hemligheterna.bakom.hajj.pdf

"Vad som följer i denna bok är en inblick i hemligheterna bakom Hajj¸ som det framlagts av den store vetenskapsmannen och läraren av Akhlaq (Islamisk Etik) och `Irf an (Mystik), Ayatullah al Hajj ash Shaikh Hossein Mazaheri, som för närvarande lever i Isfahan i Iran."

Källa:

http://bibla.dvv.se/hemlighetenbakomhajj/2.htm

"Talböcker

Hemligheterna bakom Hajj

Vad som följer i denna bok är en inblick i hemligheterna bakom Hajj¸ som det framlagts av den store vetenskapsmannen och läraren av Akhlaq"

Källa:

http://www.azan.se/index.php?view=category&id=88%3Ahemligheterna-bakom-hajj

Danmarks statsminister besökte koranskola

"Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen besökte i går miljonprogramområdet Tåstrupgård mellan Köpenhamn och Roskilde."

"Statsministern är på ingång till källarlokalen där unga med marockanskt ursprung undervisas i arabiska och nyanlända marockaner i danska."

"Jag är här för att samla inspiration till ett nytt ghettopaket.”

Källa, islamiseringstidningen Sydsvenskan sidorna A17 och A 18 torsdag 12 augusti 2010:

http://www.sydsvenskan.se/danmark/article1200639/Stort-intresse-for-laddat-besok.html

http://ss27i01.stream.ip-only.net/pdf/files/20100812/a3/sds_100812_e3_a_11687.pdf

Läs om besöket på danska statsministeriets hemsida:

http://www.stm.dk/_p_13224.html

Riksdagspartierna besökte koranskola

"Föreningen Somalisk läs- och skrivcenter i Eskilstuna arrangerade i går en träff med föredrag, politisk debatt med inbjudna kommunalpolitiker och somalisk mat."

"Föreningen har funnits i snart tre år och har egen lokal i Fröslunda, syftet med föreningen är att hjälpa somalier i Eskilstuna med olika saker, exempelvis ordnar man läxhjälp för skolbarn, har koranskola och hjälper till med kontakter med kommunen och andra myndigheter."

"På plats fanns Firat Nemrud (V), Nils Brown (M), Yuri Silva (MP), Christina Andersson (C), Jonny Nilsson (FP), Lotta Jonsson (KD) och Jimmy Jansson (S)."

Källa, Folket fredag 6 augusti 2010:

http://folket.se/nyheter/eskilstuna/1.771589

Utvärdering av mångfaldsindustrin Islamic Center

"Islam och muslimer i Sverige

En utvärdering av trettio projekt finansierade av Arvsfonden 1994–2006

Av Mattias Gardell.
maj 2010"


"Under den här perioden, 1983, etablerades också Sveriges (och Nordens) första funktionsbyggda moské, på en ängsmark inte långt ifrån Rosengård i Malmö. Moskén byggdes av Islamic Center (IC), en församling som är fristående från de nationella islamiska

Bild IV. Islamic Center i Malmö.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5d/Mosque_Malm%C3%B6.jpg/380px-Mosque_Malm%C3%B6.jpg

federationerna, ledd av Bejzat Becirov, en alban som invandrat från Jugoslavien redan 1962.17 Moskén är inte bara en lokal för bön, predikan och kontemplation utan också en social mötesplats som bland annat ombesörjer vigsel, familjerådgivning, skilsmässa, veckoslutsläger för barn, ungdomsverksamhet, Koranskola, nationella konferenser, samt tvättning, svepning och begravning av de avlidna. Islamic Center har länge varit en samhällstillvänd och utåtriktad församling som välkomnat studiebesök, politiker och den intresserade allmänheten och har ett utvecklat samarbete med ickemuslimska föreningar, studieförbund och folkrörelser i Malmöområdet. Islamic Center har också varit den islamiska organisation som varit mest involverad i de projekt som Arvsfonden gett bidrag för. Projektens olika inriktningar återspeglar väl den bredd Islamic Center i Malmö omfattar:

•• projekt 8 där ungdomar från skilda trossamfundbidrog till återuppbyggnaden av det krigshärjade Sarajevo och sökte främja de krafter i Bosnien som ville nå en fredlig samexistens

•• projekt 11 som ville motverka kvinnoförtryck och informera arbetsköpare, skolmyndigheter och allmänheten om slöjans betydelse för muslimer

•• projekt 15 som skapade mötesplatser för unga troende från olika religiösa traditioner för att överbrygga motsättningar

•• projekt 16 Gud har 99 namn, som ville ta fasta på nyfikenheten inför det främmande -snarare än främlingsfientlighet – och erbjuda Malmöbor guidade rundvandringar i stadens mångreligiösa landskap

•• projekt 17 som ville engagera funktionshindrade med invandrarbakgrund i olika handikappidrotter som ett sätt att komma ut och ta plats

•• projekt 18 som bistod religionslärare med läromedel som presenterade islam och muslimska kulturer på ett sätt som också muslimer kunde känna igen sig i."


"Under åren 1994 till 2006 gav Arvsfonden bidrag till trettio projekt av varierande omfattning som på skilda sätt var inriktade mot islam och muslimer i Sverige. Bland de organisationer som fått bidrag finns både muslimska föreningar, som Sveriges Unga Muslimer, Islamic Center i Malmö och studieförbundet Ibn Rushd, och etablerade svenska organisationer som BRIS och Astma- och Allergiförbundet, samt kommunala
omsorgsenheter, studieförbund och ideella föreningar. Det sammanlagda bidraget för dessa projekt uppgick till 23 628 800 kronor. År 2007 beslöt Arvsfonden att ge Mattias Gardell uppdraget att utvärdera dessa projekt i syfte att tillvarata och synliggöra de kunskaper och erfarenheter projekten genererat. Den övergripande fråga Arvsfonden ville få besvarad var

Vilka spår lämnar Arvsfondens pengar – och under
vilka betingelser lämnar pengarna spår?"


"Av de femton beviljade projekt som involverat en muslimsk förening som huvudsökande eller samarbetspartner hade tre initierats av Islamic Center i Malmö, som också varit involverade i flera samarbetsprojekt, och ett initierats av personer med anknytning till Islamic Center fast nu under annat namn, Ideum."


Utbildningen gick sålunda i bägge riktningar, om än informellt. Genom ambassadörernas
kontaktnät fick FIFH:s personal direktkontakt med ett fyrtiotal familjer med funktionshindrade barn och ungdomar. Under samma år etablerades också ett samarbete med ABF och med Islamic Center i Malmö. Information om FIFH:s verksamhet spreds via närradio, genom föreläsningar, genom barn- och ungdomshabiliteringar och genom en informationsfilm."


"Därutöver hade man hållit informationsmöten med cirka 75 föreningar och samfund. Samarbetet med Islamic Center hade fördjupats och nya samarbetspartners tillkommit."


"Vi hoppas ju att föreningar som vi tidigare samarbetat med, som Islamic Center, ska slussa handikappade hit."


"Projekt 15, Tellus: mötesplats för unga troende, var ett mindre projekt initierat av Islamic Center i Malmö i samarbete med Svenska kyrkans församling i Hyllie och Sveriges kyrkliga studieförbund som vidprojektstarten i januari 2002 bytte namn till Sensus studieförbund. Projektet utgick ifrån observationen att ickemuslimska ungdomar kunde ha bristande kunskaper om islam och muslimska traditioner och omvänt att muslimska ungdomar kunde ha bristande kunskaper om judiska och kristna föreställningar och praktiker, samt från antagandet att troende ungdomar hade gynnsamma förutsättningar att genom dialog utveckla en förståelse för andra troende ungdomar över religionsgränser. För detta fick projektet bidrag från Arvsfonden med 160 000 kronor. Projektet leddes av anställd personal som utbildade muslimska, kristna och judiska Malmöungdomar i dialogmetoden MOD, Mångfald och Dialog. Därefter träffades ungdomarna regelbundet under ett års tid för tematiska samtal, utflykter, biobesök med efterföljande diskussion, studiebesök och studieresor. Projektet upplevdes positivt av de involverade ungdomarna, som efter avslutning tog initiativ till en fortsättning genom att etablera föreningen TalaNu som förde verksamheten vidare.


"Arbetet kom att få en bestående inverkan, både på Islamic Center, kyrkan och Sensus. Erfarenheterna från projektet breddade Islamic Centers kontaktytor och flera ungdomar som varit involverade i Tellus kom att fortsätta dialogarbetet, bland annat i arbetet med utbildning av multireligiösa guider i projekt 16, Gud har 99 namn. Svenska kyrkan i Lunds stift inrättade två nya treåriga projektanställningar för att utveckla kyrkans arbete med religionsdialog, vilka innehades av två deltagare i Tellus: Martin Nihlgård och Dan Fredriksson. Nihlgårds fortsatta engagemang i mångfaldsfrågor och religionsdialog reflekteras bland annat i hans insatser för projekt 16 och 23. Därefter blev Nihlgård rektor vid det muslimska studieförbundet Ibn Rushd, som uppstått genom ett samarbete med
Sensus, och mot en bakgrund av erfarenheterna av detta och andra projekt (16, 23 och 24) som Arvsfonden gett bidrag för."


"Projekt 18, Motbild av hotbild, initierades av enideell förening och ett kunskapsföretag, Ideum, med anknytning till Islamic Center i Malmö. Projektet formulerades mot en bakgrund av de islamofobiska stämningar som växt fram i västvärlden och som förvärrades efter den 11 september. Även muslimer i Sverige fick stå till svars för vad små våldsorienterade grupper gjort på andra kontinenter. Kvinnor i slöja trakasserades, moskéer blev hotade, muslimer misshandlades och spänningar mellan muslimska och ickemuslimska skolungdomar blev vardag. I en förstudie hade initiativtagarna granskat den
islambild som förmedlades i skolorna, genom attläsa befintliga läromedel och diskutera saken med en referensgrupp lärare och kommit fram till att den kunskap om islam och muslimer som producerades och reproducerades i utbildningen som regel var tämligen bristfällig. För att motverka detta företog sig projektet att producera läromedel till skolorna som förmedlade en bild om islam och muslimer som även muslimer kunde känna igen sig i och som på ett lättillgängligt sätt förmedlade islamkunskaper som också muslimer skulle uppfatta som korrekta. För detta erhöll de ett tvåårigt projektbidrag om 820 000 kronor. För medlen producerades

en lärobok,

Muslimer.nu – islam och muslimer bortom nyhetsrubrikerna

och en webbplats

www.muslimer.nu

som skulle användas som resurser i undervisningen och somen researchplats för skolungdomar. Läroboken faktagranskades av islamologerna Jan Hjärpe,
dåvarande professor vid Lund, och Jonas Otterbäck vid Malmö högskola. Med ett förord av Jan Hjärpe förmedlar boken grundläggande islamkunskaper för elever vid grundskola och gymnasium, med tematik som trosartiklar, trospelare, gudsuppfattning och hur man läser och tolkar Koranen."


"I det första projektet samarbetade Sensus med Islamic Center i Malmö. De fann varandra genom arbetet med projekt 15, Tellus: mötesplats för unga troende, och tog under förarbetet kontakt med företrädare för samtliga involverade församlingar."



Projekt 8: We meet in Sarajevo 1996

Typ av organisation: Ideell religiös frivilligorganisation: Islamic Center i Malmö

Projektnummer: U1996/064

Projektlängd: 1 år

Beviljat belopp: 30 000 kronor, som användes för projektets nationella del, vilket är mindre än hälften av det belopp som söktes.

Syfte: Det här är ett ungdomsprojekt där trettio ungdomar från olika trossamfund har en insamlingskampanj och sedan åker till det krigshärjade Sarajevo för att skänka humanitärt bistånd och stärka stadens betydelse som den ort där judar, kristna och muslimer genom historien fredligt levt tillsammans. Man vill stödja återuppbyggandet av Sarajevo, främja
samarbetet mellan ungdomar från Sverige och Bosnien och stödja de krafter i Bosnien som betonar fredlig samexistens.

Målgrupp: Ungdomar från skilda trossamfund, i Sverige och Bosnien.

Samarbetspartner: Svenska kyrkans ungdom, Judiska kulturföreningen, politiska ungdomsförbund, Elevkampanjen, Ungdom mot rasism, den bosniska
tidskriften Asyl Times.

Redovisning: Redovisningen är kortfattad och handskriven. Den beskriver de delar av projektet som lyckats, de svårigheter som uppstått och förhoppningar inför framtiden.

Projektets genomförande:

Projektet leddes av projektledare, två anställda, en praktikant, en beredskapsarbetare och femton frivilliga. Projektet inleddes med arbetskonferens där man hoppades på två representanter från Mosaiska församlingen, Svenska kyrkan, Ortodoxa kyrkan och
Katolska kyrkan. Det framgår inte om målsättningen lyckades. Att döma av redovisade samarbetspartner fungerade inte kontakterna med Ortodoxa och Katolska kyrkan. Projektet arrangerade en stödgala och samlade in humanitärt bistånd, kläder, skor, datorer, hygienartiklar, böcker och musikinstrument. Resan till Sarajevo med 30-40 ungdomar fick ställas in på grund av bristande finansiering. Projektledarna planerade istället att åka ner med detinsamlade biståndet själva.

Arvsfondens frågor

1. Hur har bidragssökande organisationer och samfund identifierat de problem projekten förhåller sig till?

Islamic Center i Malmö domineras av bosniska muslimer som var välinformerade om de konsekvenser inbördeskriget i forna Jugoslavien, särskilt Bosnien, hade haft.

2. Vilka framkomliga vägar och vilka hinder stöter projekten på i sitt arbete?

Stödgalan och informationsmöten genomfördes som planerat. Det förefaller som att ICM inte lyckades få med representanter från de katolska och ortodoxaförsamlingarna. Stödet från bosnier i Malmöområdet var mindre än det man räknat med. Gala, informationsmöten och insamling gick som planerat. Däremot lyckades man inte få bidrag för gruppresan till Sarajevo.

3. Hur många personer har varit verksamma eller deltagit i den aktuella verksamheten?

Ett åttiotal personer, varav sjuttio ungdomar – trettio män och fyrtio kvinnor - deltog i verksamheten. Till detta kommer de som kom på galan eller informationsmöten (cirka 400 deltagare)

4. Hur upplevde målgruppen verksamheten?

Kontakterna över religions- och organisationsgränser var givande. Däremot kunde man inte nå målgruppen i Bosnien.

5. Vilka fördjupade kunskaper om problemens komplexitet har producerats under projektens gång?

Samarbetet tillförde fler perspektiv och synvinklar, vilket kom till användning. Svårigheter att mobilisera till konkreta solidaritetsaktioner uppdagades. Att de misslyckades med målsättningen att ta sig till Sarajevo med bistånd ledde till kritisk självreflexion och idéer
om hur man istället borde ha gjort. Av redovisningen framgår att de aktiva insåg att de var ”nybörjare”. Tidschemat var för pressat, de hade ingen vägledning, ingen senior projektledare och mötte betydligt mindre entusiasm hos Malmöbosnier än förväntat.

6. Har fler projektidéer genererats under arbetet med de projekt som beviljats och i så fall vilka?

Solidaritetsarbete borde enligt projektarbetarna vävas in som en ordinarie del av Islamic Centers verksamhet. I redovisningen uttrycks en önskan om att etablera en vänortsförbindelse mellan Malmö och Sarajevo och mellan Malmöungdomar och Sarajevoungdomar.

I vilken kategori placeras projektet och varför

Projektet placeras i gränslandet mellan kategori A – projekt som inte lämnar några spår – och kategori B – projekt som gjort det man erhöll bidrag för. Trots goda intentioner och ett väl utfört förarbete med informationsmöten och solidaritetsgala lyckades man inte göra det projektet som helhet föresatt sig, åka ner till Sarajevo med en grupp ungdomar från
Sverige. Å andra sidan beviljade Arvsfonden bara bidrag för projektets nationella del, det vill säga informationsmöten och solidaritetsgala."


"Projekt 11: Ungdomsprojekt Slöja eller Avslöja

Typ av organisation: Ideell religiös förening: Islamic Center i Malmö, som är en fristående muslimsk frivilligorganisation.

Projektnummer: U1997/108

Projektlängd: 3 år

Beviljat belopp: 100 000 kronor

Syfte: Projektet vill motverka förtryck av kvinnor, i hem, skola, samhälle och på arbetsplatser; främst genom att upplösa de fördomar som finns om slöjan. Man vill förebygga diskriminering och främja integration genom att skapa ett informationsmaterial om slöjan, driva en upplysningsoch informationskampanj i skolor och på arbetsplatser, genom dialog med medier och öppet hus på Islamic Center.

Målgrupp: Ungdomar på högstadie- och gymnasienivå samt myndigheter, medier och företag.

Samarbetspartners: Gröna stjärnan – en idrottsförening vid Islamic Center och Asyl Times, en bosnisk tidning knuten till Islamic Center.

Redovisning: Redovisningen är handskriven, kortfattad och med informationsbroschyr bifogad.

Projektets genomförande:

Projektet ansökte om drygt 3 miljoner kronor men fick bara 100 000, varför ambitionsnivån fick justeras nedåt. De genomförde en enkätundersökning där muslimska kvinnor fick svara på varför de bar slöja, men resultatet redovisades inte. Ett kortfattat informationsblad togs fram och distribuerades på skolor och arbetsplatser, vars antal inte redovisas. Ett femtiotal frivilligarbetare vid moskén genomförde informationsmöten, kontaktade medier, besökte skolor och agerade värdar då besökare gästade moskén och spred i samband med detta information om slöjans betydelser.

Arvsfondens frågor

1. Hur har bidragssökande organisationer och samfund identifierat de problem projekten förhåller sig till?

Projektet initierades av troende muslimer som i sin vardag ständigt konfronterades med islamofobiska föreställningar om slöjan.

2. Vilka framkomliga vägar och vilka hinder stöter projekten på i sitt arbete?

Det var inte svårt att väcka debatt om slöjan och konfrontera fördomar hos skolungdomar och allmänheten. Det var svårare att få igång konstruktiva samtal. Ett stort hinder för förverkligandet av det här projektet var att man inte hade bidrag att anställa personal, utan var tvungna att förlita sig på ideell arbetskraft.

3. Hur många personer har varit verksamma eller deltagit i den aktuella verksamheten?

Islamic Center uppger att ett femtiotal ideellt arbetande deltog i projektet samt att för andra uppgifter anställd församlingspersonal anslog en del av sin arbetstid åt
projektet. De bedömer att 30 000 personer nåtts av information från eller om projektet, vilket ter sig lätt optimistiskt.

4. Hur upplevde målgruppen verksamheten?

Projektet mötte ett högt gensvar genom att slöjan som sådan väcker intresse och debattlust. Projektverksamma hoppades att man ”öppnat ögonen” på några av dem man diskuterade med.

5. Vilka fördjupade kunskaper om problemens komplexitet har producerats under projektens gång?

Projektdeltagarna visste redan innan verksamheten genomfördes att det finns en generell kunskapsbrist och många fördomar om slöjan hos allmänheten. Genom arbetet med projektet drog man slutsatsen att det är svårt att komma åt människors fördomar; att det hos många finns en rädsla för att konfrontera det främmande och att det kan vara svår att ta till sig kunskaper som bryter mot det man redan föreställer sig att man visste.

6. Har fler projektidéer genererats under arbetet med de projekt som beviljats och i så fall vilka?

Projektledningen ser ett behov av en landsomfattande informationskampanj om slöjan med samma syfte som den lokala kampanjen, men vet inte hur man ska kunna finansiera detta.

I vilken kategori placeras projektet och varför

Projektet placeras i gränslandet mellan kategori A – projekt som inte lämnar några spår – och kategori B – projekt som genomfört den verksamhet som planerats. Med hänsyn taget till att projektet inte beviljades de bidrag man sökt för och därför tvingades dra ner ambitionsnivån kan man möjligen säga att projektledningen genomförde den kampanj man planerat för, om än inte i samma utsträckning som det ursprungligen var tänkt. Kvaliteten på den informationsbroschyr som producerades var inteimponerande. Det går inte att bedöma huruvida erfarenheterna från projektet lever vidare eller i vad mån projektet lämnat några spår hos målgruppen."


Projekt 15: Tellus: Mötesplats för unga troende

Typ av organisation: Ideell religiös frivilligorganisation: Islamic Center i Malmö

Projektnummer: U2000/169

Projektlängd: 1 år, 2002

Beviljat belopp: 160 000 kronor

Syfte: Projektet ville skapa en mötesplats för unga troende kristna, muslimer och judar i Malmö, särskilt Rosengård, för att grupperna skulle få större förståelse för varandras traditioner och livsstilar. Ungdomarna producerade ett eget kursmaterial som skulle kunna
användas i liknande projekt på andra orter.

Målgrupp: Ungdomar över 15 år i Rosengård och andra invandrartäta förorter som är aktiva i Svenska kyrkan, Islamic Center och Mosaiska församlingen.

Samarbetspartners: Svenska kyrkan i Hyllie församling, Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS, som när projektet startade 1 januari 2002 bytte namn till Sensus) i Lunds stift.

Redovisning: Redovisningen är kortfattad. Vissa viktiga uppgifter saknas.

Projektets genomförande: Projektet leddes av projektanställd personal och inleddes med att deltagarna utbildades i den pedagogiska metoden Mångfald och Dialog (MOD) steg I och II. Ungdomarna samlades sedan till olika dialogträffar och genomförde aktiviteter som besök på utställningen Gud har 99 namn, biobesök med diskussion, en lägerhelg, deltagande vid konfirmation och en studieresa till Birmingham. Under projektet producerades också en
film för att användas i skolor och av studieförbund och studiecirklar.

Arvsfondens frågor

1. Hur har bidragssökande organisationer och samfund identifierat de problem projekten förhåller sig till?

Som troende muslimer i Sverige hade de aktiva i Islamic Center noterat att ickemuslimska ungdomar hade bristande kunskaper om och förståelse för muslimska traditioner och omvänt: muslimska ungdomar hade bristande kännedom om judendom och kristendom. Projektgruppen antog att troende ungdomar hade gynnsamma förutsättningar att genom dialog utveckla en förståelse för andra troende ungdomar och deras föreställningsvärld.

2. Vilka framkomliga vägar och vilka hinder stöter projekten på i sitt arbete?

Dialogmetoden visade sig fruktbar och projektledningen noterade en gradvis ökad respekt
mellan de deltagande ungdomarna, vilket bland annat visade sig i att bestående vänskapsband knöts över religionsgränserna och att ungdomarna också träffades
utanför projektets ramar. Men det var svårt att få alla ungdomar att följa projektet till slut.

3. Hur många personer har varit verksamma eller deltagit i den aktuella verksamheten?

Det framgår inte av redovisningen och jag har trots upprepade försök inte kunnat få tag i de som var ansvariga för projektet.

4. Hur upplevde målgruppen verksamheten?

De skriftliga utvärderingar som genomfördes efter enskilda moment liksom de återträffar som
genomfördes när man samlades för att diskutera vad man gjort och planera fortsättningen visade att de deltagare som följde projektet över tid tyckte att dialogträffarna var givande.

5. Vilka fördjupade kunskaper om problemens komplexitet har producerats under projektens gång?

Projektledningen noterade att vissa diskussionsämnen är känsliga och att det fanns en tendens bland vissa ungdomar att sluta sig inom den egna gruppen, liksom en ovilja att diskutera vissa problem inom de egna traditionerna med personer som inte tillhörde
traditionsgemenskapen.

6. Har fler projektidéer genererats under arbetet med de projekt som beviljats och i så fall vilka?

Några av de mer aktiva projektdeltagarna bildade efter projektets slut en förening – TalaNu – i syfte att fortsätta arbetet med religionsdialog. Styrelsen bestod av ungdomar från de tre abrahamitiska traditionerna. De byggde bland annat upp en numeranedlagd webbplats –

http://www.talanu.nu/

– där mankunde hitta information om verksamheten och de abrahamitiska traditionerna. En av deltagarna fick en projektanställning vid Sensus studieförbund för att fortsätta arbetet med religionsdialog och mångfaldsfrågor. Svenska kyrkan i Lunds stift inrättade två nya treåriga projektanställningar för att utveckla kyrkans arbete med religionsdialog, vilka innehades av två deltagare i Tellus: Martin Nihlgård och Dan Fredriksson. Nihlgård gick därefter vidare och blev rektor vid det muslimska studieförbundet Ibn Rushd.

I vilken kategori placeras projektet och varför

Projektet placeras i kategori C – projekt vars erfarenheter lever vidare genom att arbetet med religionsdialog och mångfaldsfrågor fått en fortsättning inom Svenska kyrkan i Malmöområdet, Islamic Center i Malmö och i studieförbunden Sensus och Ibn Rushd,
även om ungdomsgruppen sedan länge är nedlagd och de projektanställningar som infördes upphört.


Projekt 16: Gud har 99 namn

Typ av organisation: Kristet studieförbund: Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS), fr.o.m. den 1 januari 2002 Sensus studieförbund. Religiös frivilligorganisation: Islamic Center.

Projektnummer: U2001/004

Projektlängd: 1 år, 2001

Beviljat belopp: 100 000 kronor

Syfte: Projektet ville visa utställningen Gud har 99 namn – som presenterar de s.k. världsreligionerna – i Malmö och i samband med det ordna kringaktiviteter, mötesrum, diskussionsforum, utbilda multireligiösa guider till utställningen; allt för att närma olika grupper varandra, öka förståelse för Den andre genom dialog, främja demokratiutveckling samt motverka konflikter och främlingsfientlighet.

Målgrupp: Religiösa och ickereligiösa ungdomar mellan 12 och 25 år, skolklasser och personer som arbetar med ungdomar

Samarbetspartner: Islamic Center i Malmö

Redovisning: Redovisningen är saklig, professionell och kortfattad.

Projektets genomförande:

Innan utställningen kom utbildades och certifierades 23 multireligiösa guider genom en studiecirkel som inkluderade fördjupade kunskaper i kristendom, islam,judendom, bahai, hinduism och buddhism. Man gjorde studiebesök i respektive traditions helgedomar, på
begravningsplatser, fester och högtider, studerade guidemetodik och fick praktisk utbildning i guidning av utställningen. De multireligiösa guiderna anställdes av SKS och Malmö museer för att arbeta vid utställningen, som de visade för sammantaget 270 grupper barn och ungdomar. Utställningen var interaktiv och inkluderade tält med var sitt tema: Tiden, Festen/
Maten, Kläder, Döden och Dialog. Under ledning av de multireligiösa guiderna genomfördes också sex tematiska bussturer i det mångreligiösa Malmö med omnejd och fem livsåskådningskaféer som också de var tematiskt upplagda (meningen med livet, meningen med döden, en god gud i en ond värld, en god människa i en ond värld – en ond människa i en
god värld, och frågan Har Gud 99 namn?). Därutöver hölls åtta öppna föreläsningar med företrädare för skilda religiösa traditioner, studiecirkelträffar ochbesök av en ikonmålare. I samarrangemang med Folkets Bio genomfördes också fyra filmvisningar med efterföljande diskussion.

Arvsfondens frågor

1. Hur har bidragssökande organisationer och samfund identifierat de problem projekten förhåller sig till?

Projektansvarige Martin Nihlgård hade i likhet med andra aktiva i Sveriges kyrkliga studieförbund och Islamic Center länge intresserat sig för religionsmöten, religionsdialog och mångfaldsfrågor. Projektet utgick egentligen inte från ett problem annat än den
allmänna kunskapsbrist människor kan ha om andra religiösa traditioner än de egna, utan snarare från en möjlighet: utställningen Gud har 99 namn, som tagits fram av Görel Byström Janarv i samarbete med Riksutställningar, och Kulturhuset i Stockholm, skulle
under 2001 visas i Malmö under sex veckor.

2. Vilka framkomliga vägar och vilka hinder stöter projekten på i sitt arbete?

Projektet var överlag mycket framgångsrikt och de multireligiösa guiderna fick en nyckelroll. Programmet var fullspäckat och projektet led av en viss tidspress. Projektledningen önskade att man haft mer tid för marknadsföring men var ändå nöjd med genomslaget.

3. Hur många personer har varit verksamma eller deltagit i den aktuella verksamheten?

De multireligiösa guiderna ledde visningar av utställningen för sammanlagt 270 barn- och
ungdomsgrupper. De tematiska bussresorna lockade 192 resenärer, de fyra livsåskådningskaféerna lockade sammanlagt 63 deltagare och filmvisningarna lockade
sammantaget 82 personer.

4. Hur upplevde målgruppen verksamheten?

Den feedback man fick var övervägande positiv.

5. Vilka fördjupade kunskaper om problemens komplexitet har producerats under projektens gång?

Eftersom man utgick ifrån en möjlighet att tillvara människors intresse för olika religioner och
livsåskådningar – främlingsnyfikenhet snarare än främlingsfientlighet - var fokus inte mer än indirekt problemorienterat.

6. Har fler projektidéer genererats under arbetet med de projekt som beviljats och i så fall vilka?

Intresset och engagemanget var stort och erfarenheterna levde vidare i de ordinarie verksamheter som bedrevs inom Sensus och Ibn Rushd, vilket bland annat resulterade i projektet Sveriges multireligiösa guider som redovisas som projekt 23 och Den multireligiösa resväskan.

I vilken kategori placeras projektet och varför

Projektet placeras i kategori D – verksamheten lever vidare genom Den multireligiösa resväskan och fler liknande projekt – inklusive projekt 23, Sveriges multireligiösa guider – som inkorporerats i Sensus ordinarie verksamhet.


Projekt 17: DELTA. Uppsökande verksamhet för handikappade barn och ungdomar med invandrarbakgrund och idrottsintresse

Typ av organisation: Idrottsförening: Föreningen Idrott för Handikappade (FIFH)

Projektnummer: 2001/085

Projektlängd: 3 år, 2002–2004

Beviljat belopp: 618 000 kronor

Syfte: Handikappidrotten har hittills lockat proportionerligt färre barn och ungdomar med
invandrarbakgrund. Trots att Malmö är en invandrartät stad hade FIFH bara ett fåtal medlemmar med invandrarbakgrund. För att bryta det mönstret, omvandla FIFH till en mångkulturell förening och bereda funktionshindrade med invandrarbakgrund möjlighet till meningsfull, utvecklande och aktiv fritid ville FIFH göra en riktad insats med uppsökande
verksamhet, ta fram flerspråkigt informationsmaterial, informera via invandrartidningar, närradio, mötesplatser, moskéer, kyrkor, studieförbund och fortbilda ledarna i språk och kultur. Ett mål var att den uppsökande verksamheten skulle bli en integrerad del av FIFH:s arbete.

Målgrupp: Funktionshindrade barn och ungdomar, 4–25 år, med invandrarbakgrund i Rosengård och andra invandrartäta orter i Malmö med omnejd.

Samarbetspartners: Medborgarkontoret i Rosengård. Under arbetets gång inleddes också samverkan med Islamic Center, Respekt, invandrarföreningar (särskilt den somaliska), fotbollsklubben MABI (Zlatans moderklubb) och Malmö boxningsklubb i Rosengård.

Redovisning: Löpande redovisning där också svårigheter har diskuterats. Bra skött.

Projektets genomförande:

Projektet leddes av anställd personal, med Dedjo Engmark, född i Indien men uppväxt i Sverige, som eldsjäl. Engmark är en framgångsrik landslagsspelare i kälkhockey från FIFH:s Sledge Hammers, som är ett av världens främsta kälkhockeyklubbar. Han var även aktiv i ledningen för den legendariska fotbollsklubben MABI där Zlatan Ibrahimovic spelat.

Projektet inleddes med att söka kontakter i Malmös invandrartäta förorter, särskilt Rosengård och Hyllie, där man utbildade 20 ”ambassadörer” som hade förtroende bland invandrargrupper i området. Med lite förseningar producerades ett informationsmaterial
på åtta olika språk: svenska, engelska, spanska, ryska, arabiska, persiska, somaliska och slaviska. Dessa spreds över tio medborgarkontor, tio bibliotek, invandrarföreningar, religiösa samfund, skolor, samt habiliteringar och ortopeder i Malmö-Lund. Därutöver tog man fram en informationsfilm med samma namn som projektet, DELTA, som visades på informationsmöten och andra sammankomster varje månad. Tillsammans med ambassadörerna genomfördes uppsökande verksamhet hemma hos invandrarfamiljer med funktionshindrade barn och ungdomar. FIFH bjöd också in till prova-på dagar i den egna idrottshallen och i Rosengård, där man visade upp lagsporter som elhockey – där spelarna sitter i specialtillverkade elrullstolar med ett fastmonterat blad i fronten – goalboll – som är en bollsport för synskadade där spelarna bär ögonbindel, orienterar sig på banan med hjälp av fasttejpade linor och spelar med en gummiboll med inbyggda pinglor – sittande volleyboll, rullstolsbasket, kälkhockey, boccia och bordtennis.

Långtgående samarbete etablerades med Islamic Center, Respekt, fotbollsklubben Mabi och Malmö boxningsklubb.

Arvsfondens frågor

1. Hur har bidragssökande organisationer och samfund identifierat de problem projekten förhåller sig till?

Dedjo Engmark berättar att han reflekterade över att det nästan bara var etniska svenskar i klubben.87 Var fanns alla andra? Malmö är en mångkulturell stad. År 2001 var drygt 22 procent av stadens invånare födda utomlands och ytterligare 13 procent hade minst en
förälder som var född i ett annat land. I åldersgruppen 4–25 år hade drygt 45 procent av Malmös invånare invandrarbakgrund. Ändå hade bara en handfull av FIFH:s 650 medlemmar invandrarbakgrund. Orsakerna till detta kunde vara såväl interna som externa. Att FIFH inte haft en strategi för att bredda rekryteringen så att man nådde alla Malmöbor,
oavsett etnisk bakgrund, antydde att man inte sett frågan, inte bedömt den som viktig eller att man varit dålig på att nå ut med information. Det kunde också bero på att funktionsnedsatta invandrarungdomar och deras familjer inte kände till FIFH, inte såg medlemskap som något för dem eller inte förstod poängen med handikappidrott. Funktionshindrade invandrarungdomar kunde därför befinna sig i ett dubbelt utanförskap som både invandrare och handikappade

2. Vilka framkomliga vägar och vilka hinder stöter projekten på i sitt arbete?

Projektet stötte på många svårigheter. För det första fanns det en uttalad projekttrötthet i Rosengård. Stadsdelens invånare har sett många projekt passera revy och FIFH upplevde att det fanns vissa svårigheter att uppbåda engagemang för ytterligare ett vällovligt projekt som förts till Rosengård utifrån. Vidare hade framställningen av informationsbroschyren
försenats och det hade visat sig problematiskt att hålla informationsmöten eftersom inte alla i målgruppen behärskade svenska. För de funktionshindrade barn och ungdomar som blev intresserade tillstötte ytterligare ett problem: att ta sig till FIFH-hallen inne i staden. Vissa
familjer hade inte råd med transport, de kände inte till rätten till färdtjänst eller tyckte att den byråkratiska gången för att få färdtjänst var svårgenomkomlig. Andra familjer ville inte släppa iväg barnen ensamma eller var avogt inställda till att andra än familjen skulle ta sig an deras funktionshindrade medlemmar. Följden blev att det första året endast gett enstaka nya
medlemmar. Enligt Engmark hade man underskattat den tid som krävdes för att etablera kontakt med de berörda familjerna och vinna deras tillit . För att komma till rätta med det problemet identifierade man genom medborgarkontoren ett tjugotal nyckelpersoner med stora kontaktnät som skulle kunna fungera som FIFH:s ”ambassadörer” bland familjer, nätverk, föreningar och religiösa samfund i Rosengård med omnejd. Genom samarbetet med personer som redan hade närvaro och förtroende i de miljöer man ville nå, fick DELTA betydligt större genomslag. Nu kunde FIFH genomföra fungerande informationsmöten med
invandrarföreningar och religiösa samfund samt direkt uppsökande verksamhet hemma hos invandrarfamiljer med funktionshindrade barn och ungdomar. De föräldrar och barn som värvades kom därefter att bli levande förebilder som illustrerade handikappidrottens
möjliga fördelar, som när den rullstolsbundne och tidigare utstötte Christian Seidal blev en lokal celebritet sedan han blivit landslagstjärna i rullstolsbasket.

3. Hur många personer har varit verksamma eller
deltagit i den aktuella verksamheten?

Tillsammans med ambassadörerna besökte DELTA cirka 500 familjer och arrangerade informationsdagar i Rosengård och andra invandrartäta stadsdelar fyra gånger per månad. Därutöver höll man informationsmöten med cirka 75 föreningar och samfund. Sammantaget värvades ett sextiotal nya medlemmar med invandrarbakgrund till föreningen.

4. Hur upplevde målgruppen verksamheten?

Omdömena var blandade. Vid sidan om en uttalad projekttrötthet fanns också en utpräglad skepsis bland många invandrarfamiljer med funktionshindrade medlemmar. För ett antal handikappade barn och ungdomar som blev aktiva i FIFH innebar projektet ett hav av skillnad. De fick större självförtroende, uppnådde bättre studieresultat, blev resvana – både
lokalt och utrikes – fick utökade kontaktnät och nya erfarenheter, vilket bidrog till ökade karriärambitioner.

5. Vilka fördjupade kunskaper om problemens komplexitet har producerats under projektens gång?

För FIFH var erfarenheterna av projektet nyttiga. Med sextio aktiva idrottare med invandrarbakgrund hade FIFH inlett omvandlingen till en mångfaldsförening. När projektet initierades hade satsningen på uppsökande verksamhet bland handikappade invandrare stött på ett visst motstånd, både bland vissa medlemmar och i styrelsen. Projektet möjliggjorde
att FIFH på ett konkret sätt kunde göra upp med fördomar och främlingsfientlighet. År 2005, när projektet avslutats, hade medlemmar, styrelse och ideella ledare fått nya och fördjupade kunskaper i frågor om migration, integration och mångfald, även om alla problem var långtifrån lösta. Detta visade sig tydligt då Dedjo Engmarks anställning upphörde.

FIFH:s sportchef, Thomas Jönsson, konstaterade att det Engmark byggt upp runnit ut i sanden. ”Vi andra är ju blonda och blåögda och det ger ingen respekt i Rosengård. Vi rör oss inte där. Vi skulle behöva ett nytt DELTA-projekt för att dra igång det igen”.88 I detta får han bifall av Engmark, som understryker att den problematik DELTA ville komma till rätta med i
stort sett finns kvar, åtminstone på ett strukturellt plan. Många funktionshindrade med invandrarbakgrund i Malmös segregerade stadsdelar lever kvar i ett dubbelt utanförskap och den resurs för samhället varje handikappad potentiellt utgör förblir därför outnyttjad.

”Det ses inte som en självklarhet att funktionshindrade har kompetenser och kan bidra med något, som är värdefullt för andra och för samhället i stort. Problemet ligger i betraktarens öga. Är du handikappad och dessutom invandrare betraktas du som möjligen som
någon som behöver hjälp, inte som en tillgång. [Men] det är inte synd om oss … Vi vill bli sedda för vilka vi är och inte identifierade med det handikapp vi har”, säger Dedjo Engmark.89

Omvänt visar sig offerrollenofta i den funktionshindrades självuppfattning. ”Det är lätt att anamma offerrollen”, att inte se sig själv som en tillgång, att identifiera sig med det hinder
man har, det som särskiljer den handikappade frånden ickehandikappade normen i en process som kan fördjupas om den funktionsnedsatte dessutom tillhör en redan stigmatiserad invandrargrupp, som den somaliska.90 För Engmark är handikappidrotten och särskilt dess lagsporter ett utmärkt verktyg för att bryta detta mönster, men han betonar de problem som även efter DELTA kvarstår vad det gäller att rekrytera funktionshindrade invandrare till FIFH.

”DELTA visar att det behövs extraresurser till sådana här satsningar”.91 När bidraget tog slut och Engmarks projektanställning upphörde, avstannade också den uppsökande verksamheten. Engmarks erfarenhet från de kontakter han knöt med familjer från muslimska länder, som Somalia, var att man där utgick ifrån att det var (stor) familjens, inte samhällets, ansvar att ansvara för den funktionshindrade familjemedlemmens välfärd. Den grundläggande inställningen var att ”vi tar hand om varandra. Vi behöver ingen hjälp utifrån”. Utan att förminska grundinställningens positiva sidor, pekar Engmark på att det också kan medföra att man inte känner till de möjligheter som finns utanför familjen. Det gäller inte bara att man kanske inte känner till att det finns handikappidrotter som elhockey eller goalball, utan även grundläggande möjligheter som rätt till assistans och färdtjänst. Även när man får veta att möjligheterna finns blir de ofta abstrakta. Vart vänder man sig för att få tillstånd till färdtjänst? Var finns blanketter? Hur ska de fyllas i? Behövs det intyg och hur skaffar man dem? Vad är en färdtjänstutredare och hur träffar man en sådan? Man behöver knappast vara invandrare för att tycka att byråkratiska regler och myndighetskontakter är tillräckligt ansträngande för att känna att det är lättare att låta bli. Här fyllde DELTAprojektets ambassadörer en viktig funktion genom att underlätta processen och ge handikappade tillgång till de möjligheter och rättigheter som står till buds.

6. Har fler projektidéer genererats under arbetet med de projekt som beviljats och i så fall vilka?

Alla berörda är överens om att ytterligare satsningar som Delta skulle behövas.

I vilken kategori placeras projektet och varför

Projektet placeras i kategori B – projekt som genomfört den verksamhet som planerats, men därefter upphört. Även om de aktiviteter som genomfördes under projektet inte lever kvar, har de verksamheter som bedrevs under projektets gång varit av mycket stor vikt för de personer som blev medlemmar och för deras familjer.


Projekt 18: Motbild av hotbild

Typ av organisation: Ideell ickestatlig muslimsk organisation och kunskapsföretag: Ideum Europa

Projektnummer: u2001/104

Projektlängd: 2 år, 2003 och 2004

Beviljat belopp: 820 000 kronor

Syfte: Projektet ville motverka islamofobi och tillföra viktiga kunskaper om islam och muslimskt levnadssätt i kompetenshöjande utbildningsmaterial riktat mot religionslärare och därmed nyansera bilden av islam.

Målgrupp: Lärare i religionskunskap i svenska skolan – och därmed indirekt generationer av elever

Samarbetspartners: Malmö högskola, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet

Redovisning: Redovisningenär välskriven och professionell, samt inkluderar framtaget
utbildningsmaterial.

Projektets genomförande:

Under projektets inledningsfas gjordes undersökningar på skolor om den befintliga islamundervisningen och de behov av utbildningsmaterial som kunde föreligga. Därefter författades en bok,

Muslimer.nu – islam och muslimer bortom nyhetsrubrikerna,

vars innehåll granskades av islamologerna Jan Hjärpe och Jonas Otterbäck samt Yasin Ahmad, dåvarande ordförande för Sveriges Unga Muslimer. Med förord av islamolog Jan Hjärpe förmedlar boken grundfakta med den tänkta målgruppen i sikte; texten nyanserar många stereotypa förställningar, argumenterar för islams förenlighet med grundläggande svenska värderingar och svenskt samhällsliv; och argumenterar sakligt för att hedersvåld, tvångsäktenskap och kvinnlig könsstympning är oförenligt med den tolkning av
”sann islam” som presenteras. Boken har en snygg layout och är lättläst och angelägen. Här väjs heller inte för ”muslimsk självkritik”, vilket gör texten angelägen också för muslimer.
Muslimer.nu delades ut till 2 000 religionslärare på högstadiet och gymnasiet i landet.

Därutöver arrangerades fortbildningsseminariet för lärare i Göteborg, Stockholm och Malmö. Förutom boken presenterades annat material som lämpar sig för islamundervisning, böcker, skrifter, videofilmer, och dialogmaterialet MOD. Seminarierna bjöd också på föreläsningar,
dialogövningar, gruppdiskussioner och utvärderingar. Utvärderingarna av deltagande lärare var överlag positiva. Den vanligaste negativa anmärkningen var att det var för lite tid till diskussioner. Samtidigt hyllades föreläsaren (Jonas Otterbäck) som också fungerade som
samtalsledare och man önskade att han fått ytterligare tid. Man skapade också webbplatsen

http://www.muslimer.nu/,

som skulle användas som resurs i religionsundervisningen och som researchplats för
skolungdomar. Webbplatsen fungerar ännu.

Arvsfondens frågor

1. Hur har bidragssökande organisationer och samfund identifierat de problem projekten förhåller sig till?

Efter kalla krigets slut växte islamofobiska stämningar fram i västvärlden, vilka förvärrades med 11 september och kriget mot terror. Även muslimer i Sverige fick stå till svars för små våldsorienterade gruppers agerande. Beslöjade muslimska kvinnor trakasserades och moskéer hotades. I landets skolor växte spänningar fram mellan elever och okunniga påståenden om islam och muslimer florerade i det offentliga rummet. Initiativtagarna granskade den islambild som förmedlades i skolorna genom att ta del av befintliga läromedel och diskutera saken med en referensgrupp av lärare och elever på gymnasier och högstadier i Malmöområdet.

Genom undersökningen kom initiativtagarna fram till att fördomar och missuppfattningar berodde på fyra samverkande faktorer:

a) Uppfattningen om islam som levnadssätt baserades på enskilda muslimers agerande och inte på goda kunskaper om islam och muslimer.

b) Undervisningen om islam fokuserade främst på vissa former av förbud.

c) Få visste hur muslimer själva förhöll sig till islam.

d) Det fanns stora kunskapsluckor också i mer grundläggande frågor om islamisk teologi.

2. Vilka framkomliga vägar och vilka hinder stöter projekten på i sitt arbete?

Projektledningen bestämde sig för att ta fram ett fortbildningsmaterial som skulle nyansera bilden av islam och på ett lättåskådligt sätt förmedla grundläggande islamkunskaper som muslimer skulle uppfatta som korrekta. Det skulle belysa hur en muslim borde uppträda i samhället och fokusera positiva värden som rättvisa, kärlek, förståelse och god vilja snarare än negativa sanktioner och förbud. Bland de hinder de stötte på i framtagandet av de texter som skulle ingå i boken var svårigheter att möta deadlines och få författare att kunna skriva på ett för målgruppen stilistiskt och essäistiskt tilltalade sätt. Projektledningen fann också att de saknade både tid och kompetens att kunna inkludera alla de ämnen och teman de ursprungligen velat ha med och att gallringsprocessen var både svår och tidsödande.

För att få stöd i arbetet vände man sig till islamolog Jan Hjärpe, som var mycket behjälplig. Arbetet med dialog, självgranskning och tvärkulturellt samarbete var samtidigt krävande och givande.

3. Hur många personer har varit verksamma eller deltagit i den aktuella verksamheten?

Materialet distribuerades till två tusen lärare. Webbplatsen besöktes 3 000 gånger under
projektarbetes gång. De tre seminarierna med inbjudna föreläsare och deltagare från skolor i Malmö, Göteborg och Stockholms sägs ha varit välbesökta, men konkreta uppgifter saknas.

4. Hur upplevde målgruppen verksamheten?

Enligt de utvärderingar som gjordes efter seminarierna och att döma av de reaktioner som lärare hade sedan de läst boken var responsen överväldigande positiv. Man tyckte att seminarierna och föreläsningarna var givande och att boken fyllde en viktig funktion i
skolarbetet, inte minst för att den författats av troende muslimer själva och därmed gav en bra bild av hur man som praktiserande muslim kunde uppfatta den egna religionen. Men det fanns avvikande röster: en lärare fann boken ”propagandistisk” och en annan att den ”inte var objektiv”.

5. Vilka fördjupade kunskaper om problemens komplexitet har producerats under projektens gång?

Projektledningen förstod att transkulturellt samarbete och dialog kräver ett stort förtroende, vilket tar lång tid att bygga upp. Det krävs mycket av parterna för att kunna fungera reflexivt, ompröva sina ståndpunkter och kunna möta sig själva och andra. Synen på islam
skiljer sig mycket mellan praktiserande muslimer, religionslärare och islamologer och det tar tid att förstå att också skilda perspektiv kan ha sin giltighet.

6. Har fler projektidéer genererats under arbetet med de projekt som beviljats och i så fall vilka?

Projektledningen har diskuterat möjligheten att översätta åtminstone delar av materialet och
webbplatsen för att sprida projektet till andra europeiska länder.

I vilken kategori placeras projektet och varför

Projektet placeras i kategori C – där erfarenheterna av projektet lever vidare genom att materialet ännu används i skolorna."



Källa, Arvsfondens utvärdering av projekt om islam och muslimer i Sverige, maj 2010:

http://www.arvsfonden.nu/upload/utvarderingar/Islam%20och%20muslimer%20i%20Sverige%20Mattias%20Gardell.pdf