En moské avslöjas

Någonstans i världen finns en moské. Bloggen Muslimska friskolan har tagit del av två brev som inifrån verksamheten avslöjar drivkrafterna. Brevskrivarens uppgifter går i många fall att verifiera, i andra fall får de stå för brevskrivaren som verkar ytterst trovärdig. Namnen i breven har anonymiserats. Här följer de två breven såsom de skrivits utifrån brevskrivarens syn på verksamheten:

Brev 1:

Hej! Ni gör ett antal intressanta iakttagelser i er analys av brandorsaken. Dock finns det oerhört mycket mer att skriva och jag vill därför lämna en del information kring moskébranden och dess omedelbara Före och Efter.

1. Tiden före branden kantades av konflikten i moskén. BB var utsatt för hård kritik från mer konsevativa muslimkretsar (kallad Grupp A) liksom från mer liberala kretsar (kallad Grupp B). Problemet var att BB spelat ut dessa grupper mot varann under så lång tid med diverse löften, specifikt kring skolverksamheten (.....skolan) att han till slut inte kunde ducka eller fly undan kritiken mot sättet han skötte moskéns verksamhet. För alla som arbetar/arbetat i moskén är det t ex välkänt att moskén inte alls har lika många besökare som uppger (siffran 70.000 besökare/år är fullkomligt orimlig), liksom att medlemssiffrorna för moskén (45.000) är gravt överdrivna. Personer från såväl Grupp A som Grupp B var missnöjda med avsaknad av insyn, möjlighet att påverka och rent faktiskt fysiskt kunna träffa BB, som var en mycket sliten och hårt prövad man, månaderna innan moskébranden. Bokföringen var i kaos, Skatteverket sökte honom dagligen och han lekte kurragömma med ovälkomna besökare i moskén. Han sov även vid moskén, på andra våningen i den tillbygnad av skoldelen som inrymde personalrum, kopieringsrum etc.

2. BB var också missnöjd med moskéområdets byggnader. Skolbyggnaderna var t ex inte anpassade för skolverksamhet, undantaget en fristående paviljong. I övrigt var klassrummen underdimensionerade (redan då) och kunde omöjligt ta emot fler elever. Rummen var små, felplanerade och saknade möjlighet till förbättring genom ombyggnad. BB hade från början snålat med utrymmen och insåg nu att skolan inte kunde växa på det sätt han ville och som det tillika fanns önskemål om. Skolbyggnaderna var en total återvändsgränd, som saknade lösning. Föräldrarna till eleverna var missnöjda, skolpersonalen var missnöjd och även Grupp A, som blivit lovade uppehållslokaler i moskédelen - utrymmen som användes som rökrum för muslimska män, men som skolan alltmer var i behov av.

3. Ekonomin innan branden var mycket dålig. BB var i konflikt med byggentreprenören för skolbyggnaderna. De skolpengar som skolan fick gick till största delen till moskéns verksamhet, vilket innebar att skolpersonalen inte kunde köpa in rätt mängder material, pennor etc. Tillika hade BB nyligen plockat ombord sin blivande svärson, SW som via Arbetsförmedlingen ordnat en slags praktikplats i moskén under tre år. SW skulle, enligt beskrivningen, skriva en bok om hur kunskap om Strindberg kunde användas som hjälp för att lära muslimer bättre svenska. Boken skulle användas som fortbildning för skolans personal. SW visade sig aldrig på skolan under dessa tre år, personalen kände inte till projektet och samtidigt kvitterade han, varje månad, ut en avsevärd ersättning från sin svärfar, BB. Till saken bör läggas att BBs dotter, SB (som sedan dess bytt namn till EW och nu även skiljt sig från SW - som dock inte godkände skilsmässan förrän hans praktikplats i moskén var slut...), är den som sköter all praktisk ekonomi i moskén. BB kan inte delegera det till någon annan. Det ekonomiska läget var emellertid mycket uselt inför branden.

4. Månaderna innan branden bodde en man vid moskén, en man, R, som hade ett utvisningsbeslut mot sig och som BB utlovat grandios advokathjälp. R, som var runt 30, hjälpte till i köket/skolbespisningen och gjorde allehanda ärenden åt BB. Han var också den som sprang in och öppnade dörrar och fönster etc när branden uppstod, dvs bidrog till att elden fick fart. Notera att han måste ha haft nyckel för att komma in i den låsta moskébyggnaden. Mer om detta snart. Efter branden upphörde emellertid BBs löften om advokathjälp för att hindra Rs utvisning ur Sverige. Stämningen mellan de två var mycket irriterad och R kände sig djupt sviken. Kort efter branden sattes han på ett flygplan och flögs tillbaks till sitt hemland.

5. Det fanns ett begränsat antal nycklar till moskén: BB hade en liksom imamen AC och en tredje person, som också var/är imam - en person som dock inte alls har samma nära relation till BB som AC. Nycklarna till moskén vakades över rigoröst. Skulle någon från t ex skolpersonalen in i moskén fick man aldrig låna nyckeln, utan hämta någon som hade nyckel. Det fanns inte fler tillgängliga nycklar än dessa tre, vilket BB påpekade ett otal gånger då olika personer undrade om inte fler kunde få nycklar. För att komma in i moskén, hälla ut den brandfarliga vätskan och tända på krävdes alltså en nyckel, då dörren - kvällstid - var låst. Några män hade vistats i rökrumslokalen intill moskéingången, men det fanns ingen anslutande dörr mellan rummen och det var ej heller samma nyckel till lokalerna. Att den utvisningshotade R hade nyckel är uppenbart, eftersom han låste upp moskén. Eftersom både AC och den andre imamen hade sina nycklar är det uppenbart att det var BBs nyckel han fått låna. Varför just denna kväll? Mannen larmade så småningom brandkåren och resten är historia. Varför släppte BB allt engagemang kring mannen som en het potatis efter branden och varför flögs han så snart tillbaks till sitt hemland, mot sin vilja (han hade precis fått en svensk flickvän)? Det var för övrigt också den första natten på en dryg månad som .. Inte sov på moskéområdet. Detta är bara en del i en lång indiciekedja.

6. Om moskéns ekonomi är usel, om publiciteten är negativ, om man är utsatt för intern kritik kring verksamheten, om skolbyggnaderna är underdimensionerade och man saknar möjligheter till lösning - vad gör man? Genom att sätta eld på moskén skulle man kunna uppnå direkta fördelar. .. visste att moskén inte skulle brinna ned, eftersom dess material hindrar det. Dock skulle de underdimensionerade skolbyggnaderna snabbt brinna ned (det tog drygt 20 minuter), Branden skulle också leda till en rad sympatiyttringar, massmedial publicitet och nationell uppmärksamhet. Kommunen skulle naturligtvis ta hand om skolverksamheten och hitta lokalmässiga lösningar för dess fortsättning (BB satt vid tillfället själv med i en grupp som sysslade med just dessa frågor inom kommunen). Donationer och gåvor från föreningar, privatpersoner och myndigheter skulle följa. Ingen, varken i Grupp A eller Grupp B, skulle våga kritisera BB efter branden - då allt fokus skulle vara på tänkbara gärningsmän samt återuppbyggnaden av verksamheten. Även om byggnaderna inte var fullvärdesförsäkrade var en realistisk analys att moskén genom bidrag, donationer etc skulle kunna uppnå en god ekonomisk status, väl värt att ta chansen att sätta eld på moskéområdet. Genom branden tvättade .. bort alla tidigare misstag, dövade sina kritiker och framstod som det optimala offret. Moskén hade utsatts för mordbrand, säkert av rasister. Det var sanningen som skulle ut. I själva verket var det många inom personalen i moskén som snabbt och instinktivt misstänkte .. för branden. Branden satte BB och moskén i massmedialt fokus under lång tid framåt. Ingen kunde, utifrån politiskt korrekthet och sympati för moskén, kritisera eller misstänka ... Polisutredningen ledde snabbt in i en återvändsgränd, då det var locket på inom moskén och inga medlemmar ville uttala sig. Den utvisade mannen förhördes i sitt hemland, dock på så lösa grunder och i en juridiskt omöjlig situation, att förhöret närmast får betraktas som ett icke-förhör.

7. En psykologiskt intressant och märkvärdig iakttagelse är att BB inte lärt sig något av branden. Alla de fördelar det innebar har han missbrukat, då han upprepat sina tidigare misstag. Naturligtvis förvarades ingen bokföring i något kassaskåp, lika lite som det fanns någon säkerhetskopia på bokföringsfilerna (annat än på själva kontoret, som brann upp). Branden raderade all bokföring och gav BB carte blanche att inte lämna in någon redovisning. Branden köpte honom tid. Denna tid har han emellertid försökt förlänga inför varje nytt bokslut sedan dess, något som Länsstyrelsen och Skatteverket definitivt tröttnat på. Bokföringen är tillika så undermålig att den inte kan användas till något. Fortfarande går merparten av skolpengen direkt till moskéns verksamhet. Bitr rektor A-L W, utsedd av BB till rektor utifrån hur han kan manipulera henne, gör precis vad han vill och blir närmast rasande om skolpersonal försöker få klarhet i hur skolans budget ser ut. Vid varje fredagsbön samlas en kollekt in av de besökande, ofta till ett ändamål som endast är kosmetiskt: t ex en ny lekplats åt skolbarnen. Ingenting av de inkomna medlen går till själva ändamålet, utan går direkt ned i ..s ficka och redovisas aldrig. Varje fredagsbön lockar mellan 500-1000 deltagare. Nästan alla lämnar kollekt, i storleksordningen 500-3000 kr. Vid muslimska högtider är kollekten avsevärt större. Säg, för rimlighetens skull, att varje kollekt inbringar 500 besökare x 200 kr (lågt räknat). Det är 100 000 kr/kollekt. Ta summan x 52 veckor (någon vecka går bort, men eftersom muslimska högtider inbringar avsevärt större belopp jämnar det ut sig) och du får 100 000 x 52, dvs 5.200.000 kr. Summan låter osannolik, men är helt rimlig. Ingenting av detta redovisas till Skatteverket, utan omhändertas helt av ...

8. Bilden att moskén skulle ha ont om pengar är en bild BB fast förankrad i massmedia, men en lögn. Åter igen: offerbilden. Men en verksamhet som, enbart genom kollekten, drar in minst fem miljoner per år (som aldrig redovisas) och som tillika lever gott på ......skolans skolpeng, är Inte fattig. BB har tillika ekonomisk uppbackning från Ar-Rabita-stiftelsen i Saudiarabien, en stiftelse där BB har en stående kredit. Lägg därtill bidraget på tre miljoner regeringen gav moskén för ... år sedan, pengar som idag är slut och oredovisade. Moskén är ej en fattig organisation.

9. Sedan branden år .... har moskén utsatts för ytterligare två brandattentat, som innehåller minst lika stora frågetecken som den stora moskébranden. Brandattentaten kom inom kort tid efter varann och tjänade båda som avledare från de ekonomiska och interna problem moskén hade vid tidpunkten. En favorit i repris, där BB utgick från att han skulle få samma massmediala support och allmänt stöd som efter branden år ..... Moskén har ett antal kameror placerade runt moskén. Det saknas dock en kamera vid ett fönster på moskén. Just detta fönster krossas vid det första följande brandattentatet och man slänger in en flaska med brandfarlig vätska, vätska som enligt SÄPOs utredning inte var tillräckligt stor för att åstadkomma någon egentlig skada. Dessutom landade flaskan på moskéns mattor, som är extremt kortklippta (s k stubbade) och där elden omöjligt kunde få fäste. Därför blev det en rökutveckling, där branden aldrig utgjorde någon fara för att på allvar skada moskébyggnaden eller sprida sig. Naturligtvis blev det rubriker i tidningen. En kort tid därefter var det dags igen. Ett nytt brandattentat. Även denna gång krossas just det fönster som saknar kamerabevakning. Av någon anledning hade man nu satt in staplar med trästolar i moskén, något som aldrig hänt förut (moskén är inget förvaringsutrymme för stolar). Trots detta tog branden sig aldrig, utan åstadkom endast lite sotskador. Hade någon på allvar velat åstadkomma en brand hade den hemmagjorda molotovcocktailen säkert varit mer genomtänkt och haft mer brandfarlig vätska än den lilla mängd som nu var aktuell. Än en gång grät BB ut i pressen, som dock nu var något mindre intresserade. eftersom oförklarliga brandattentat nu var som ett hack i den muslimska skivan i moskén. SÄPO lade ner åtskilliga timmar och stora summor pengar (siffror som 50-90 000 har nämnts) för att försöka tolka de inspelningar som övriga bevakningskameror gett. Resultat: noll. Varför? Jo, därför att strålkastarna i marken ställts exakt så att de gick rätt in i kamerans lins, vilket innebar att allt banden bestod av var ljussken. Rimlig fråga: när övervakningssystemet installeras, borde inte kameror satts upp vid alla fönster? Varför undantogs ett fönster? Efter det första brandattentatet, borde inte en kamera satts upp vid just detta fönster för att förhindra nya attentat genom det? Borde inte alla kamerors inställning ha kontrollerats, så att resultatet av inspelningarna var maximalt? Uppenbarligen inte. SÄPO kan emellertid lika lite som polisen i den stora brandutredningen tvinga fram svar från en moské, som vägrar diskutera frågan.

10. Låt mig också EN GÅNG FÖR ALLA begrava den vandringssägen som BB saluför i allehanda (lättledda) massmedier: att arabiska wahabister försökte köpa moskén. Detta är endast en påhittad historia av BB, för att ge honom maximal politisk trovärdighet som liberal muslim. Troligtvis har berättelsen uppstått som ett hugskott eller ingivelse av BB att framstå som försvarare av den liberala islamologin, som integrationens förespråkare osv. Det finns inga bevis för det BB påstår, ingen journalist har ifrågasatt det (officiellt) och berättelsens innehåll har ändrat karaktär och innehåll ett otal gånger, då BB berättat den - med referens till den summa han erbjudits, vem som kontaktade honom, hur många som besökte honom och när, villkor för köpet etc. Alla som har den minsta kunskap om BBs publicitetstörst inser att denna berättelse naturligtvis kommit ut DIREKT när den hände, om den överhuvudtaget varit sann. BB hade inte kunnat hålla tätt om denna, definitivt inte portionera ut den som han gjort för anställda vid moskén. Berättelsen är, vad gamla KGB kallade "legend", en kosmetiskt perfekt lögn, som dock vilar på vissa faktabakgrund (i detta fall wahabisternas syn på islam och försök att värva olika moskéverksamheter). Dock syftade aldrig någon legend till att framhäva sin egen förträfflighet på det sätt BB gör i denna saga. Han använder denna berättelses lögn för att understryka vilken integrationsförespråkare han är, vilket innebär än med politisk trovärdighet till moskéns verksamhet. Faktum är att det enda som driver .. är publicitet och pengar, två krafter som starkt sammanfaller i moskébranden och efterföljande brand"attentat" samt i de frågor ni ställer i er analys av moskébranden.

Jag har i dessa 10 punkter sökt belysa och fördjupa delar av de frågor ni tagit upp. Det finns naturligtvis avsevärt mer att berätta, men jag nöjer mig med detta denna gång.

Med vänlig hälsning En iakttagare

Brev 2:

Dilemmat vad gäller vidimering av mina uppgifter är dock uppenbara:

1. Polisutredningen kring moskébranden är knappast offentlig. Den kan dock bekräfta delar av det jag skrev om, bl a till att man flera gånger återkommer till det muslimska kollektivets ovilja att prata om branden vid moskén (dvs locket på-mentaliteten). Frånsett konkreta fakta andas utredningen indicier, indicier som inte kan bevisas utan endast knytas till rykten. Utanför själva utredningarna finns naturligtvis mycket intern kommunikation kring det inträffade, men inget av dessa finns givetvis på papper.

2. Detsamma gäller SÄPO och deras arbete kring brandattentaten.

3. Vad gäller SWs s k luftanställning vid moskén är det lättare att bekräfta. Här finns ett underlag via Arbetsförmedlingen Kultur. Dock hette SW på den tiden fortfarande SK. För att profilera sig som författare kämpade han i flera år för att få namnet W, dock nekades namnändringen flera gånger pga namnrätten till stavningen W. Först sedan han stoppat in ett "h" efter "W" godkändes det. SW och hans fd fru, BBs dotter, har närmast helt levt på bidrag från BB. Ett tag bodde de i ett hus strax utanför Ystad, som BB till stora delar finansierade (tillika var då både dottern och SW anställda vid moskén, hon som ekonomiskt ansvarig och han som projektanställd). SWs projektjobb innebar en skattelättnad för moskén, men SW har också (enligt egen uppgift) erhållit generös ersättning från BB. BB stod också bakom det hus man flyttade till i Oxie, innan separationen blev ett faktum. SW tar tillika taxi när han ska handla, lämna barn på dagis etc, ett kostsamt transportsätt som knappast en hungrande författare har råd med. Jag vill understryka att ingen ur skolpersonalen, undantaget A-L W, varit informerad om den "fortbildningsbok" SW arbetade på. Dokumentationen som finns på AF från 2003 är en kortfattad projektbeskrivning från K/W samt en överenskommelse mellan AF, K/W och BB om de ekonomiska förutsättningarna kring arrangemanget. Jag kan återkomma med detaljer.

4. Ingen har närmare granskat BBs dotter, EW (SB). Hennes roll som ekonomiskt ansvarig är förvisso en marionettroll, men hon har konkret information om saker BB inte vill/kan delegera till någon annan. Moskéns kassör, är svårt tärd av sin höga ålder, knappast tillräknelig eller klar alla gånger och har i alla tider använts som en marionett av BB. BB slänger alltid fram kassören när det gäller något och låter honom ta smällarna, senast då Skatteverket kritiserade moskéns senaste redovisning. Kassören kan i bästa fall beskrivas som en lätt ..... man med gott hjärta. Han illustrerar dock BBs sätt att ständigt värva och omge sig med personer han kan använda/manipulera: sin dotter, kassören eller A-L W. Ni borde också granska TC, den fd kulturgeografen som sitter i styrelsen för moskén. Hans dotter arbetade bl a i det ökända Equal-projektet. Att finansieringen av detta projekt (under ledning av BB och EA) enbart var till för att leda över pengarna till moskéns behov och att redovisningen av Equal-projektet aldrig kommer att slutföras, det var uppenbart för alla med insyn i ..s hantering av ekonomi redan vid start.

5. Betr fredagskollekten är den höljd i samma redovisningsdunkel som många andra saker kring moskéns ekonomi. Mig veterligen har ingen på Skatteverket uppmärksammat just denna detalj. Förvånansvärt få personer har förstått vilka summor ett års samlad kollekt genererar. Eftersom endast BB vet hur mycket det egentligen är kan detta inte vidimeras. Dock kan frågan väckas och strålkastarljuset riktas mot just denna hantering.

6. Vidare blir det svårt att vidimera det faktum att BB aldrig tackat nej till ett påstått erbjudande från al-Haramain om att köpa moskén. al-Haramain har kommunikativt figurerat i sammanhang kring moskén, men aldrig erbjudit sig köpa moskén. Detta är helt och hållet BBs påhitt. Lägger han fram dokument, ifrågasätt dess äkthet. BBs påstående har starkt ifrågasatts av såväl journalister, polis och SÄPO. De journalister som skrev om detta i tidningen åt blåögt ur BBs hand i vad som närmast kan betraktas som ett beställningsarbete från BB (även om ingen av de journalister som stod bakom artikelserien var införstådda med lögnen). Det är bl a sådana manipulativa påståenden som gör att riksdagsledamöter påstår moskén vara ett föredöme för integration och s k svensk islam.

7. Den misshandelsdömde muslim som fick rehabiliteringspraktik vid moskén, . .-. : försök om möjligt få tag på domen mot honom ang hans misshandel av sin fd fru och sina barn. Den förtjänar att spridas. Att ta del av vad han utsatte dem för är skrämmande, dock ej lika skrämmande som det faktum att BB och imamen A C (som var huvudpersonen vad gällde agerandet att få . .-. till moskén) så snart efter misshandelsdomen knöt . .-. till moskéns verksamhet på nytt. Detta kan vidimeras via dokument.

8. Studera också vilken roll A-L Ws sambo, BF, har i moskéns verksamhet. BF var bl a ansvarig för upphandlingen av kameraövervakningssystemet och har erhållit omfattande ersättningar som s k konsult i olika frågor.

9. Jag kan inte uttala mig om huruvida uppgifterna i anmälningarna till Skolverket är sanna i samtliga delar, då jag inte har samma insikt i skolfrågor. Dock förefaller de exceptionellt trovärdiga och initierade, från båda anmälarna. Jag sätter dock liten tilltro till att Skolverket genomför någon seriös granskning, inte minst för att huvuddelen av kollegiet enligt uppgift delvis tvingats, delvis frivilligt påtagit sig en martyrmentalitet plus att en av skolans tydligaste kritiker slutade vid årsskiftet. Detta är bara några iakttagelser kring svårigheter att vidimera mina påståenden. Det är delvis så moskén klarar sig i det att det, år efter år, hankar sig fram på saker som oftast ej kan bevisas. En vedertagen uppfattning bland media, polis etc är att .. drivs av två behov: pengar och publicitet. SÄPO ser inte .. som något terrorhot, snarare som en fifflande skojartyp (dock ett ekonomiskt fiffel som pågått år efter år och ökat i omfattning: lägg samman all kritik mot samtliga årsbokföringar, inkomster från skolpeng samt regeringens bidrag och det oredvisade Equalprojektet). Notera också att .. ljugit om sin ålder då han folkbokförde sig: .. är två år yngre än den folkbokförda åldern, kanske för att kunna kvittera ut ålderspension tidigare än han egentligen skulle. Jag kan berätta delar och/eller peka er i rätt riktning kring granskning, men kan av skilda skäl inte berätta Allt. I det galleri av skuggor som BB omger sig med rekommenderar jag er att granska t ex hans dotter, SW och A-L Ws sambo. Moskén är ett pussel av många bitar kring BB, AC och A-L W, många av dem i stort okända i sin betydelse. Som ni redan förstått handlar ett grävande arbete kring moskén mer om att avslöja ..s struktur kring maktbygget och hur han utnyttjar det svenska samhället ekonomiskt: genom lögner, bristfällig bokföring etc, där han ständigt använder sin religions-politiska trovärdighet som integrationskämpe. Som ni också förstått handlar nästintill alla oegentligheter vid moskén om ekonomi. Det är svårt att vidimera saker, personer vill inte uttala sig osv, men för att blottlägga .. som den fifflare han egentligen är Måste denna fasad skalas av. Försök att se helhetsbilden i ett ovanifrånperspektiv i arbetet kring moskén. Det finns ett otal distraktioner som bara leder till återvändsgränder (t ex EA, en hängiven konvertit men utan några som helst överraskningar).

Med vänlig hälsning En Iakttagare