Islamic Center följer upp förundersökningen

Idag följer personalen på Islamic Center i Malmö upp förundersökningen med mer information om bokföringsbrottet i åtalet:

Notera att Ylldes Linani, som ordföranden Bejzat Becirov anställt för att sköta bokföringen för Islamic Center och som han sedan i stort undvikit vad gäller att svara på frågor, poängterar att de enda som har insyn i den muslimska friskolan Ögårdsskolans löneutbetalningar är ordförandens dotter samt någon som heter Bo (Ylldes minns inte efternamnet). Bo är i detta fall biträdande rektorns sambo. I förhöret uppges att Bo designat ett eget Excelprogram som bara han och prdförandens dotter har tillträde till (något Ylldes Linani idag enbart ska vara tacksam för, min anm).

Bo är också ansvarig för inköp och funktion av det övervakningssystem av kameror som vid hela två tillfällen med kort mellanrum inte lyckades fånga någon av de påstådda attentatsmän som försökte sätta moskén i brand hösten 2005. Flertalet av kamerorna är inte synliga för blotta ögat. Just vid det fönster som krossades och där brandfarlig vätska slängdes in fanns tillika ingen kamera. Det märkliga är att just detta fönster krossades vid båda påstådda brandattentat. Sannolikheten att en främmande gärningsman eller kumpaner två gånger i rad skulle hitta just det enda fönster, som låg utanför övervakningskamerornas räckvidd, är onekligen fantastiskt. Notera också att ingen inspelning från de övriga kamerorna gick att använda, eftersom de för kamerorna ansvariga ställt in kamerorna just mot omgivande strålkastare så att ingenting syntes på inspelningen.

Bo finns också ofta med i bakgrunden vad gäller inköp och troligen också i producerandet av mycket av det material biträdande rektor framför muntligt vid olika informationer och föreläsningar samt skriftligt. Vän av ordning undrar givetvis om det inte föreligger någon jävsituation när sambon till biträdande rektor tillika bland annat ansvarar för utbetalning av hennes lön och den enda andra person som tillåts insyn i detta speciellt utformade löneprogram är ordförandens dotter, tillika suppleant i Islamic Centers stiftelses styrelse som också regelvidrigt skrivit under årsredovisningar? De etiska frågetecknen är många och förhoppningsvis något såväl biträdande rektor för Ögårdsskolan som hennes sambo Bo kan begrunda i sin bostadsrätt i Västra hamnen.

I förhöret med ordföranden säger han att ”Numera så betalar församlingen hyra för lokalerna som hyrs utav Islamic Center för att bedriva skolverksamhet”. Den meningen visar i ett nötskal hur ordföranden rört ihop stiftelsens, församlingens och Ögårdsskolans ekonomi till en enda gröt. Församlingen betalar sålunda hyran för de lokaler där Ögårdsskolan har sin verksamhet, lokaler som stiftelsen äger?

I förundersökningen på sidan 49 menar ordföranden att det finns många beslut kring ekonomiska transaktioner nedtecknade i protokoll som förevisats vid revisioner. Det vore intressant om Åklagarmyndigheten pressar ordföranden på denna punkt och ber honom framlägga samtliga protokoll för dessa transaktioner. Bokföringen har alltså, enligt ordföranden, till stora delar förts i styrelseprotokollen för stiftelsen och församlingen. Den bokföringsmetod ordföranden beskriver är den optimala metoden för att undvika insyn, undvika faktisk bokföring samt vara säker på att mycket av de gjorda transaktionerna riskerar att aldrig bokföras.

Ordförandens beskrivning av postsortering och hur posten delades upp mellan stiftelse, församling och Ögårdsskolan är närmast en utopi. Ordföranden har själv ett antal gånger tagit kuvert med bland annat fakturor, som sedan bara blivit liggande, utan att han informerat de som ansvarat för sorteringen.

Ordföranden har vidare inte visat respekt för bokföringsrutiner. Han har fortsatt enligt sitt gamla system, trots nyanställda som skulle ta hand om bokföringen. När han pressas skyller han på att han stuckit huvudet i sanden, litat på folk och att han aldrig haft möjlighet att fullständigt kontrollera deras arbete. Mot detta står uppgifter från bokföringsansvarig samt revisor om ordförandens otillgänglighet, ovilja att svara på nödvändiga frågor och hur påpekanden om allvarliga brister i bokföring och bokslut år efter år påpekats. Likaså hur överlämnad redovisning gjorts i plastkassar, totalt osorterade och utan rimlig kontext.

Ordföranden har uttryckligen valt att inte samarbeta med de ansvariga för bokföringen, utan försökt glida undan på sedvanligt manér. När katastrofen så är ett faktum skyller han på ansvariga personers inkompetens och anser sig själv immun eftersom han litat på dem. Han anser sig också vara immun eftersom han gjort så mycket för integrationen i Sverige. Hans inställning fångas troligtvis ofrivilligt i förhörets inledning på förundersökningens sida 48, där han säger ”Becirov vill framföra att han under sina år försökt att leva efter de regler och samarbete med olika myndigheter som han tycker att han behövt göra”. Det är alltså ordföranden som bestämmer vilka regler och vilka myndigheter han ska arbeta efter, inte tvärtom. Här visar ordföranden ytterligare ett tydligt exempel på den totala nonchalans och överhöghet han verkar ha demonstrerat inför lagar, regler och myndigheter.

Avslutningsvis: i förundersökningen beskrivs de många dynamiska projekt som Islamic Center bedriver för att hjälpa integration, för att hindra ”ungdomar på glid” och andra behjärtansvärda insatser. Vissa av dessa projekt är mer eller mindre likstela och daterade. Ett av dem är ordförandens dotters ”Tjejsnack”, ett projekt som fick omfattande bidrag från stat och kommun och som utmynnade i en klichéartad pekpinneskrift. Projektet ”Killverket” handlar om att skapa meningsfull sysselsättning för invandrarpojkar med problem. Här finns också projektet ”Do it!” som syftar till meningsfulla möten mellan människor och deras familjer, ett projekt som känns lika hållbart och innehållsrikt som en såpbubbla.

Vidare finns här ett kompetensutvecklingsprojekt, "ANALYS", som riktar sig till småföretagare med invandrarbakgrund samt givetvis Equalprojektet. Hur många av dessa projekt som faktiskt är igång eller kan bedömas tillräckligt livskraftiga för att generera ett omnämnande är högst osäkert. Av Islamic Centers påstådda dynamik vad gäller projekt och integrationsåtgärder står i slutändan troligtvis endast möjligheten att få göra studiebesök på moskén och lyssna till imam Ayoub Chibli kvar, när all yttre fernissa tvättats bort.

Diffusa samarbete med Svenska Kyrkan kring ungdomar, som inte lett till något konkret, kan knappast anses vara levande projekt. Allt detta är ännu fler exempel på hur mycket kosmetika Islamic Center består av. Projekt som genererar viss uppmärksamhet bland politiker och olika instanser. Projekt som definitivt genererar projektpengar till inte minst ordförandens egen dotter och tidigare även till hennes nu före detta man, frilansskribenten och krönikören Stefan Whilde. Projekt som sedan försvinner och rinner ut i sanden, men vars skelett finns kvar i garderoben och används som exempel när den integrerande verksamheten ska beskrivas.


Från insidan

Islamic Center kommenterar förundersökningen

Redan 2008 berättade Sydsvenskans om Islamic Centers revisor Svante Larsson och styrelsemedlemmarna Bejzat Becirov, Midhat Ibrahimbegovic och Zarif Alievski:

"För tredje året i rad har Stiftelsen Islamic Center i Malmö lämnat in en starkt försenad och bristfällig årsredovisning till länsstyrelsen. Nu hotar länsstyrelsen att polisanmäla Islamic Center för bokföringsbrott.


MALMÖ. Årsredovisningen för 2006 lämnades till länsstyrelsen den 14 januari sedan stiftelsens styrelsemedlemmar Bejzat Becirov, Midhat Ibrahimbegovic och Zarif Alievski hotats med ett vite på 10000 kronor vardera om inte redovisningen kom in senast den 15 januari. Den skulle egentligen ha varit lämnad den 1 juli 2007.

Revisorn Svante Larsson, som har granskat Islamic Centers årsredovisning, skriver att den har stora brister. Det finns en stor eftersläpning i den löpande redovisningen och kvaliteten och den interna kontrollen brister."

Källa, Sydsvenskan 17 januari 2008:

http://sydsvenskan.se/malmo/article293944.ece

Personalen från Islamic Center kommenterar idag tisdag 25 augusti 2009 förundersökningen som fredag 21 augusti 2009 lett till åtal för grovt bokföringsbrott mot Bejzat Becirov, på följande vis:

Bilden förundersökningen visar är tydlig:

Bejzat Becirov skyller i huvudsak bokföringsbristerna på andra. Han skyller på den revisor Islamic Center anlitar, Svante Larsson. Han skyller på den revisor Islamic Center tidigare anlitat, Josef Bahner. Han skyller på Ylldes Limani, som anställts för att sköta delar av Islamic Centers bokföring. Vid endast ett tillfälle medger Becirov ansvar:

Då förhörsledaren frågar vem av de tre ledamöterna i Islamic Centers styrelse (Becirov, Ibrahimbegovic samt Zarif Alievski) som varit mest ansvarig för bokföringsarbetet. Som styrelseordförande är det närmast omöjligt att neka just den ansvarsbiten:

det är ett formellt ansvar ordföranden har.

Frånsett denna passus i förundersökningen försöker Becirov konsekvent skuldbelägga de tre nämnda personerna samt givetvis moskébranden år 2003. Han poängterar inledningsvis i förhöret att det faktiskt var tre brandattentat, men att de två senare inte åstadkom någon skada på den administrativa delen av byggnaden. Varför dessa i så fall nämns är obegripligt och definitivt irrelevant för förundersökningen. Notera att såväl den stora moskébranden samt de två senare påstådda brandattentaten är dolda i kringomständigheter som förvånat och förbryllat såväl utredande brandkår och polismyndighet samt SÄPO.

Becirov inleder sitt förhör med att vitt och brett berätta om hur mycket han gjort för Sverige. Detta tonas dock ned snabbt i förundersökningen, där Becirov fortsätter med att berätta hur mycket kontakt han har med politiker och Svenska Kyrkan. Becirov har arbetat med en enda övertygelse för ögonen: integration.

”Becirov tror sig därför ha kännedom om hur man ska bedriva verksamheten även om det funnits vissa brister i hanteringen” (Förundersökningen sidan 48).

De brister Becirov medger har dock alltid andra personer som orsak. Han menar t ex att revisorn Svante Larsson, som samvetsgrant och i god revisorssed upprepade gånger påpekat bristerna i bokföringen och årsredovisningen, indirekt har skuld till att det dröjt med Islamic Centers inlämning av årsredovisningen. Islamic Center har, som bloggen Muslimska Friskolan också rapporterat, släpat efter med årsredovisningarna minst fem år i rad. Detta är också en av huvudanledningarna till polisanmälan om grovt bokföringsbrott. Enligt Becirov har revisorn haft pärmarna med redovisningsunderlag hos sig alldeles för länge. Därför har Becirov inte kunnat lämna iväg årsredovisningarna i tid. När Becirov velat ha tillbaks pärmarna har Larsson haft ”svårt att hitta dem” (Förundersökningen, s 48), enligt Becirov.

Naturligtvis är detta nonsens. Vem som helst inser att den redovisningsröra som årligen lämnats revisorn tar tid att kartlägga och bringa ordning i, speciellt när Becirov gör sig oanträffbar för frågor. Om det nu varit ett problem hade det givetvis inte varit något problem om Becirov tillsett att bokföringen var i ordning när han lämnade den till revisorn. Ett exempel är när Becirovs dotter, Elin Whilde, felaktigt undertecknat årsbokslutet för 2006. Hon är inte styrelseledamot, endast suppleant och saknar därför rätt att underteckna årsbokslut. Detta vet Becirov, men lät henne ändå skriva på.

I efterhand anklagar han sedan revisorn. Revisorn i sin tur vet inte vem Elin Whilde är, eftersom hon på registreringsbeviset för Islamic Center står angiven som Sofia Whilde (trots att registeringsbeviset är utskrivet efter att hon bytt förnamn) och namnändringen ej dokumenterats någonstans. Oavsett förnamn äger hon inte rätt att skriva under årsbokslut. Lite senare i förhöret kommer Becirov med tilläggsförklaringen att hon skrev under eftersom hon sköter alla utbetalningar på Islamic Center via internetbank. Hon har fullmakt till utbetalningar upp till 500.000 kr. Men inte ens blodsband eller tillgång till internetbank ger en suppleant rätt att skriva under årsbokslut.

Becirov motsäger sig vidare ha gått igenom årsbokslutet med revisorn. När förhörsledaren pressar honom på denna punkt retirerar han och menar att man gått igenom ”siffrorna”, men inte verifikationspärmarna. Detta dribblande med ord är även för ett otränat öga uppenbara exempel på osanning. När Becirov så konsekvent skyller ifrån sig understryker han bara bilden av en oansvarig VD, som inte tar något ansvar för bokföring, bokslut eller uppföljning. Och det finns fler exempel.

Revisorn påtalar i förhören de många och återkommande bristerna beträffande Islamic Centers bokföring samt att detta påpekats för Becirov ett antal gånger. Allt finns dokumenterat.

Becirov kan vid förhöret inte minnas exakt när Islamic Center började med bokföringsarbete, ”Men man har haft det under ett stort antal år” (Förundersökningen, s 48).

Becirov har dessförinnan sagt att Islamic Center haft bokföring under samtliga år tillbaks i tiden. Med en menings mellanrum i förundersökningen motsäger Becirov sålunda sig själv. Har man haft bokföring alltid, det vill säga sedan Islamic Centers start år 1983? I så fall, var är den? Eller bara under ett begränsat antal år? I så fall, hur många? Bland av Becirov inlämnade handlingar finns även upprättade skuldebrev som påstår sig reglera lån mellan stiftelsen Islamic Center och församlingen, bland annat på 134 828 kr. Detta pretentiösa skuldebrev menar Becirov vara ett tydligt exempel på att han är ansvarskännande och att han följer lagar och regler. Naturligtvis har han undertecknat skuldebrevet ifråga, men vän av ordning undrar givetvis vad syftet med ett sådant skuldebrev är, annat än att det ska utgöra en kosmetisk övertygelse i granskarens ögon? När så få delar av den totala bokföringen är korrekt skött, när kännedomen om så många belopp och dolda bankkonton endast finns i Becirovs huvud, vad tjänar det till att uppvisa ett påstått skuldebrev?

I denna redovisningsröra finns också feldaterade verifikationer. Verifikation 1 för 2006 för Islamic Center är utfärdad den 15 november 2007. Becirov kan inte förklara detta, men skyller på Ylldes Limani, den person han anställt i början av 2006 för den löpande bokföringen på stiftelsen Islamic Center.

Ylldes är en trevlig, samvetsgrann och positiv person som läst ekonomi på gymnasiet och senare även på universitetet i Lund. Becirov känner hennes familj och det var på så sätt hon kontaktades för bokföringsarbetet. Initiellt avsåg detta endast stiftelsen Islamic Center, ej församlingen eller den muslimska friskolan Ögårdsskolan. Efter en tid ville Becirov att hon skulle sköta även församlingens och Ögårdsskolans bokföring, men Ylldes tackade nej. Hon insåg att den totala röran i stiftelsens bokföring var mer än tillräcklig att försöka bringa ordning i, om det överhuvudtaget var möjligt. Det bokföringsunderlag hon fick av Becirov var ett antal plastkassar med kvitton, ofullständig dokumentation och lappar med nedklottrade siffror.

Becirov påpekar under förhöret att vissa av de verifikat som ifrågasätts måste vara gjorda av henne, eftersom signaturen i bokföringsprogrammet är YL. Notera i detta sammanhang att Becirov har Ylldes lösenord till datorerna och programmet. Becirov tror på övervakning. Han har vid ett flertal tillfällen, inte minst när det massmedialt stormade som värst kring Ögårdsskolan, förklarat att han har rätt att gå in och läsa all e-postkommunikation lärarna gör. Det finns indikationer på att han gjort det. Han har för övrigt tillgång till ett antal identiteter och lösenord.

I förhöret med Ylldes poängterar hon hur många gånger hon försökt få Becirov att sätta sig ned och svara på hennes många frågor kring bokföringen. Becirov har aldrig haft tid. Han har gett vissa ofullständiga svar i förbifarten, men i övrigt gjort sig oanträffbar för seriösa möten kring hennes frågor. Det finns många som kan vittna om hennes uppgivenhet och de många tunga suckar hon blivit stående med när Becirov nekat att prata med henne. Rent allmänt är det mycket svårt att få tag på Becirov. Det kan all personal på såväl Islamic Center som Ögårdsskolan intyga, liksom revisorn.

Becirov är undvikande av uppenbara skäl. Att han anställde Ylldes berodde troligtvis mer på en välvillig tjänst gentemot hennes pappa, men också för att Becirov behövde ha någon som hanterade bokföringen. Ylldes passade in i bilden för Becirov. I förhöret med honom nämner han inget om hur hon jagat honom och försökt få tag på honom, hur stora delar av hennes arbete förlamats på grund av avsaknad av besked i viktiga frågor. Istället anklagar han henne för att ha varit sjuk mycket, att ha haft bokföringen hemma (varför den ej var tillgänglig för honom) eller att hon skulle ha glömt bokföringspärmar hemma. Allt detta sammantaget gjorde att han inte kunde följa hennes och bokföringsarbetet fullt ut, trots att han hade ambitionen att göra detta. Becirov menar också att han gjort stickprovskontroller av bokföringen, men att han aldrig haft tillgång till hela bokföringen eftersom den varit hemma hos Ylldes.

Detta är totalt gripet ur luften. Det hemarbete Ylldes gjort eller hennes eventuella frånvaro kan under inga omständigheter ges de proportioner Becirov beskyller henne för. Men igen: det är inte Becirovs fel. Att han inte kan kontrollera bokföringen är Ylldes Linanis fel. Att inte årsredovisningarna lämnas in i rätt tid är revisorns fel, eftersom han – liksom Ylldes – gömmer undan pärmarna därhemma. Finns det någon som på fullt allvar tillmäter Bejzat Becirov någon som helst trovärdighet i dessa påståenden?

Enligt Ylldes har Becirov aldrig visat något direkt intresse för bokföringen, annat än genom att i allmänna ordalag frågat hur det går. Den enda gången han visat intresse för siffror har varit när det gällt EU-projektet Equal. Där är Becirov nämligen tvungen att rapportera balansräkningen till de andra deltagarna i projektet. Det är denna redovisning som Becirov gett olika personer ansvar för genom åren, varav han alienerat vissa som sedan också slutat. Skulle någon detaljgranska Islamic Centers Equal-redovisning skulle ett antal frågetecken upptäckas. Än så länge har ett fåtal och relativt lindriga ifrågasättanden gjorts. Känslan av missriktad hänsyn gentemot Islamic Center är förhärskande, men förhoppningsvis fångas tveksamheterna upp av den slutliga projektgranskningen.

Den tidigare revisorn Josef Bahner får också kritik av Becirov. Även om han inte kan minnas dennes namn! Ett så gott bevis som något på obefintlig kontakt. Bahner arbetade med Islamic Centers redovisning sedan år 2003, då han gjorde årsbokslutet. Bahner rekonstruerade bokslutet utifrån kontoutdrag i bank efter moskébranden. Även han har upprepade gånger påpekat bristerna i bokföringen och samtliga ekonomiska rutiner på Islamic Center. Becirov menar att den enda revisor som framfört kritik mot redovisningen är den nuvarande, Svante Larsson.

I förhöret med Bahner framgår att Becirov avbröt samarbetet med honom år 2006. En inte alltför orimlig tolkning är att Becirov helt enkelt tröttnade på Bahners många frågor och därför sökte en ny revisor. Ett revisorsbyte kunde också användas som ursäkt för att dröja med inlämning av årsredovisningar etcetera.

Förundersökningen tar också upp konflikten med företaget Flexator kring skulden för byggnationer, där Islamic Center efter många turer slutligen betalade 2 miljoner kronor den 3:e oktober 2006. Huruvida ärendet är helt avslutat framgår dock ej.

Grundbulten i Becirovs resonemang är att han litat på de personer han anställt för bokföring och revision. Att de har kompetens att utföra dessa uppgifter. Därför kan ingen skugga falla på honom, eftersom han bara litat på personer som sedan enligt honom visat sig vara opålitliga. Han har haft ett gott hjärta och litat på dem, men har nu insett att det inte fungerat som det ska. Denna gråtmilda och skuldförskjutande förklaring väcker en mycket dålig smak, enligt en skuldbeläggningsmetod som många som arbetar eller arbetat inom Islamic Center eller någon av deras delar lärt sig identifiera Becirov med.

Förundersökningen är från början till slut ett enastående bevis på hur en man anser sig stå över de lagar och regler som gäller för verksamheten, som anser sig kränkt och förorättad av alla oriktiga påståenden och som i snart sagt varje fråga skyller på någon annan samt gömmer sig bakom sin påstådda betydelse för integrationen. Det ska bli intressant att följa rättegången, som tveklöst kommer att bli en grandios uppvisning av Becirov i samtliga dessa delar.

Från insidan

Hur moskén inte betalar sina skulder

Mannen som Islamic Centers VD Bejzat Becirov pratar med i sydnyttinslaget klockan 18.10 samt 19.15 onsdag 25/2 2009, är konvertiten Emerick Adolfsson i den vita nattsärk han brukar bära. Han höjdes tidigare till skyarna av Becirov men lämnades sedan i sticket med redovisningen av Equal-projektet och försvann helt från Islamic Center.

Beträffande paviljongen på Ögårdsskolan som tvistemålet i Malmö tingsrätt gäller så föregås denna av en lång historik. Efter branden år 2003 vägrade Becirov konsekvent att betala någon räkning för ombyggnaden. Företaget som byggde själva skolbyggnaden vid moskén hotade dra Becirov och Islamic Center inför domstol. Enligt personal på den muslimska friskolan Ögårdsskolan polisanmälde företaget Islamic Center. Utgången av detta är fortfarande oklart. Becirov försvarade att han ej betalade räkningen till byggentreprenören med att det fanns en massa fel som måste rättas till innan han betalade. Byggnadsbesiktningen efter nybyggnationen visade dock endast på smärre fel, som också åtgärdades i vanlig ordning.

Vad gäller företaget som tillhandahåller paviljongerna när skolområdet skulle återuppbyggas efter branden 2003, hade Becirov en tanke om att lägga fler paviljonger där den nuvarande paviljongen finns. Planerna var att två till fyra paviljonger skulle fungera som klassrum. Själva skolbyggnaden skulle då kunna hysa färre men större rum, vilket skulle bli billigare, enligt Becirov. Planerna var ganska långt gångna och diskussioner med lärarlagen fördes om vilka klasser som skulle vara i paviljongerna. Dock hade Becirov överhuvudtaget inte diskuterat det med företaget bakom paviljongerna som, när det fördes på tal, sade direkt nej. Troligtvis berodde detta på att Becirov redan tidigare hade krånglat med betalningen av paviljongen innan branden.

Istället blev nybyggnationen av själva skolbyggnaden nu den katastrof till kompromiss den är, med många små icke ändamålsenliga klassrum, felplacerade kontorslokaler och små rum som växelvis använts till skolbibliotek med islamisk litteratur, syslöjd och annat.

Överklagandet av skattekravet var väntat. Becirov har också försökt diskutera med olika kommunala politiker och tjänstemän hur Islamic Center ska slippa detta skattekrav. Bland annat har han för en politiker föreslagit att Islamic Center endast ska betala en symbolisk summa och menat att detta skulle vara en uttryck för Islamic Centers goda vilja (!).

Becirov försöker sprida dimridåer och prata vid sidan av problemet. I hans ögon har Islamic Center inte begått något misstag, utan det är Skatteverket som räknat fel och som bedriver en medveten kampanj mot Islamic Center.

Sedan terminsstarten våren 2009 har VDn och rektorn verkat påfallande mer desorganiserad. Det är alltså inte bara den sedvanliga policyn vad gäller bemötande av kritik mot Islamic Center. Han har fått problem att hantera situationer och personer i de enklaste ärenden.

Biträdande rektor har numera mestadels en sur uppsyn och förefaller mycket irriterad, även om försök på personalmötena görs till att lysa upp lite. Så snart diskussionen på personalmötena glider biträdande rektor ur händerna återgår hon till en inåtvänd attityd. Det finns flera frågor där delar av personalen upplever att de inte får svar av biträdande rektor. När biträdande rektor pressas hänvisar hon bara till Becirov och att han är "så sliten" och "jagad av allt som händer". Den biträdande rektorn, som är chef på skolan, sitter alltså och beklagar sig öppet inför sina anställda att hon inte får någon information från skolans rektor. Personalen är dock luttrad och reagerar i flertalet fall inte på hur snedvridet detta beteende från biträdande rektors sida är.

Becirov har dock utttryckt, även för delar av Ögårdsskolans personal, att han är säker på att Malmö stad kommer att komma till Islamic Centers undsättning. Inte minst mot beaktande av kravallerna på Rosengård och det goda rykte, som Becirov menar att Islamic Center har, som förlösare och enare för muslimer. Vid samma samtal med enskilda kommunpolitiker där Becirov försökt hitta utvägar för att slippa skattekravet propagerar han också alltmer och högljutt för Islamic Centers oerhörda betydelse för integrationen.

Vissa av dessa kommunala politiker och tjänstemän tycks dock alltmer vända dövörat till, åtminstone inofficiellt, och vara trötta på Becirovs hack i skivan. Likväl som Becirov i somras inledde en mer eller mindre inofficiell jakt på en ny biträdande rektor till Ögårdsskolan, tycks vissa kommunpolitiker och tjänstemän diskutera behovet av en helt ny ledning på Islamic Center och Ögårdsskolan för att i framtiden kunna fortsätta stötta Islamic Center. Men även att det skulle vara för Islamic Centers bästa, vilket i klarspråk betyder att alltfler tappat förtroendet för Becirov som ledare och misstror hans förmåga att kunna styra verksamheten på ett seriöst sätt.

För vilken betraktare som helst, som år efter år läser om ekonomiska oegentligheter, obetalda hyror, allehanda nedtystade skandaler på Islamic Center, är det makalöst hur Becirov fortsätter sin verksamhet. Det vore onekligen skönt om även politiker och tjänstemän uppnådde denna självklara insikt.

Försvunnen från Islamic Center

Vart tog Emerick Adolfsson vägen? Han beskrev sig själv som en svensk som konverterat till islam. I Sveriges Radio P1 höll han morgonandakt. Han var en av de huvudansvariga för Equal på Islamic Center. Det var ett projekt som betalades med pengar från EU. Hans rum var i byggnaden till vänster om moskén.

Emerick Adolfsson blev lämnad med bokföringen efter att Islamic Center tömt projektet på pengar. Nu har han inte synts till på Islamic Center på väldigt länge. Någon frågade därför moskéns VD vart Emerick Adolfsson tagit vägen och fick då svaret av VDn:

"- Det är inte mitt problem."

Av det kan man dra slutsatsen att redovisningen av Equal inte är något som bekymrar ledningen för Islamic Center längre, trots att Sydsvenskan berättat att redovisningen brustit. Medias granskning verkar inte ha någon inverkan alls på sättet som Islamic Center styrs.

Emerick Adolfsson var en frisk fläkt när han tidigare fanns på Islamic Center. Han var alltid glad och artig. Men han brukade komma in och äta i den muslimska friskolan Ögårdsskolan efter att i stort sett alla skolbarnen gått därifrån. Uppenbart ville han inte sitta och äta bland de många bråkiga barnen. Det vill inte heller Ögårdsskolans rektor och Islamic Centers VD, som också kommer när barnen lämnat matsalen, förutom kanske en handfull elever som har knäckebrödet kvar.

I en vanlig låg- och mellanstadieskola äter barnen harmoniskt och det krävs kanske bara en lärare som går runt i matsalen och vaktar för att det ska vara lugnt. I Ögårdsskolans underdimensionerade matsal äter 12 klasser. Där bråkar någon från varje klass varje dag med sina kamrater och sina lärare och matpersonalen, trots att lärarna sitter vid borden hos sina klasser. Det hjälper inte att de pedagogiskt ska uppfostra barnen. De tvingas skrika på dem och dra ut dem därifrån, torka upp efter dem, hålla kvar en del som bestraffning etc. Nästa dag är det likadant. Hur kan vanliga kommunala skolor lära sina barn att äta i lugn och ro redan i årskurs 1? Medan Ögårdsskolans muslimska friskola inte för en enda dag från årskurs 1 till årskurs 6 lyckas med detta?

Tyvärr fick inte Emerick Adolfsson heller jobbet som ny fritidsdirektör för Malmö stad. Han hade i sin ansökan angett som merit att han var projektledare på Islamic Center. Som motiv till att bli ny fritidsdirektör skrev han att det skulle vara "kul" att pröva på. "Kul" räckte tydligen inte för de som anställde en annan person till tjänsten som ny fritidsdirektör.

Vart Emerick Adolfsson försvunnit nu är en gåta. Kanske tidigare, eller nu har han i alla fall hamnat som ansvarig för tågtvätt i en tvätthall. Hur "kul" det är syns på bilden ovan och kan läsas i texten nedan:

"ISS TraffiCare inviger ny miljövänlig tågtvätt i Malmö

- I den nya anläggningen tas alla kemikalier och spillvatten om hand i ett eget reningsverk."

"Mer information

Kontakta Jan Gustafsson, VD ISS TraffiCare, tfn 08-762 31 33, 0734-36 76 30 eller Emerick Adolfsson, miljö- och kvalitetsansvarig, tfn 040-20 28 65, 0734-36 76 51."

Källa, nyheter från ISS TraffiCare:

http://www.se.issworld.com/nyheter/aktuellt/Pages/iss_trafficare_inviger_ny_miljoevaenlig_taagtvaett_i_malmoe.aspx

Mer om den glade småländske konvertiten som försvann från Islamic Center återfinns på Google:

http://www.google.se/search?hl=sv&q=Emerick+Adolfsson&btnG=S%C3%B6k&meta=

Avslutning i porrkungens villa

Hur blev avslutningen på läsåret för lärarna i den muslimska friskolan Ögårdsskolan? Av biträdande rektor hade utlovats en avslappnande resa för lärarna till ön Ven i Öresund. Där skulle alla få cykla på den bilfria ön och få äta fint. Alla i personalen såg fram emot äventyret oavsett väderrapporterna. Då vädret i slutet av förra veckan var dåligt meddelade hux flux den biträdande rektorn att venresan ställs in:

"- Det skulle ju inte vara så kul om det regnade", sade hon.

Beslutet togs helt efter biträdande rektors eget tycke. Som kompensation utlovades personalen middag på en fin restaurang i Malmö. Tillställningen vid den flotta malmörestaurangen skulle ledas av biträdande rektor och hennes sambo. Sambon besöker ofta Ögårdsskolan och moskén vid Islamic Center. Han var ivolverad i Equalprojektet med EU-pengar som floppade och saknar fullständig redovisning. Sambon är även en av personerna bakom systemet med övervakningskameror. Ingen av övervakningskamerorna har lyckats fånga någon på bild alls som påstått attackerat moskén. Märkligt nog är biträdande rektors sambo alltid med på avslutningarna. Biträdande rektor och hennes sambo går alltid hem sist av alla. Inga andra av lärarna eller övrig personal på Ögårdsskolan tillåts ha med sina respektive på avslutningarna.

Personalen såg i alla fall fram emot den nya lösningen med fin middag på en malmökrog. Innan de hann bestämma sig ändrades även denna plan. I stället bjöds personalen in till rektorns nya hus. Rektorn är även VD för Islamic Center som innefattar både moskén och Ögårdsskolan. Villan har han ärvt på ovanligt vis av en före detta porrkung. Porrkungen använde huset för inspelning av porrfilmer. Rektorn säger sig ha fått ärva huset efter att han i början av 1990-talet lånade ut en stor summa pengar till porrkungen. När porrkungen dog ärvde rektorn för Ögårdsskolan och VDn för moskén huset. Huset är utsmyckat med överdrivet erotisk konst av hötorgskvalitet. Därför skickade rektorn tre kvinnor från Islamic Center till att städa upp huset. Nu var det redo för att ta emot besök i den förra porrfilmsvillan så att hela personalen skulle få komma dit.

Maten skulle rektorns son stå för. Det är han som driver restaurang i Malmö hamn vid postterminalen. Och samme son som från sin restaurang levererar skolmaten till Ögårdsskolan. Maten betraktas inte som så hälsoriktig av Ögårdsskolans lärare. Merparten av skolmaten består av överflödigt fet mat. Menyn för avslutningskvällen annonserades inte. Någon lärare gissade på isterband späckade med fett. Ungefär vad skolbespisningen på Ögårdsskolan brukar erbjuda.

En lista sattes upp på skolan av biträdande rektor. Hon var snabb med att skriva upp sig själv först. Rektorns nya favoritlärare satte upp sig som nummer två. Denna favvislärare gav biträdande rektor en helt egen speciell present och tackade biträdande rektor för hennes otroligt fina arbete under läsåret. Ingen av de andra lärarna nämnde något eller hade bidragit till presenten. Det hade de förmodligen inte heller valt att göra om de tillfrågats. Det blev bara biträdande rektorns namn och favvislärarens på listan för avslutningsmiddag i porrkungens förra villa. Ett exempel på övrig personals missnöje. För övrigt är det inte första gången som personalen utlovats grandiosa avslutningar som succesivt krympts till att ersättas med billigaste alternativet. Eller som i porrkungsvillans fall, ingenting tilltalande alls.

Nu har i alla fall all personal lämnat Ögårdsskolan för läsåret och imorgon är det midsommar. I måndags när den utlovade venresan blev inställd, tvingades personalen arbeta på skolan istället. Vilket förtroende får personalen för den biträdande rektorn då? Resultatet blev att många lämnade skolan småskrattandes. Då hade biträdande rektor hållit personalen som gisslan hela tisdagen genom att låta dem göra meningslösa saker. För vissa kändes det som en hämnd för att enbart biträdande rektor och favvisläraren skrivit upp sig på namnlistan för middag i porrkungens villa som övergått i rektorns ägo.

Islamic Center misskötte läsåret

Nu är det dags att summera läsåret på den muslimska friskolan Ögårdsskolan 2007/2008 vid Islamic Centers moské i Malmö:

1. Skolledningen har tillåtit en misshandelsdömd man arbeta på samma Ögårdsskolan där hans misshandlade barn gick, vilket skedde efter omfattande förhandlingar med kriminalvården. Den misshandelsdömde är god vän med ledningen inom Ögårdsskolan och Islamic Center vid moskén i Malmö. De har hjälpt den misshandelsdömde åtskilliga gånger tidigare. I förhandlingar med kriminalvården har både VDn och imamen tagit den misshandelsdömde i försvar. Någon har till och med påstått att det var den misshandlade hustruns eget fel att hon blev slagen av sin make. Orsaken att hon blev misshandlad skulle vara att hon var lat.

2. Fuskat med skolbussningen, kört utan tillstånd och låtit en misshandelsdömd busschaufför fortsätta köra skolbarnen. En skolledare nekade vidare till att ha bidragit till att mannen dömdes till ett minimalt skadestånd, tack vare det brev skolledaren författade och skrev under med sin titel som skolledare. Istället skyllde skolledaren på en lärare som slutat. Det var samma lärare som anmälde den aktuella misshandeln!

3. Ögårdsskolan har anmälts till Skolverket för granskning av tre lärare från sin egen skola. Det gäller ständiga kompetentbrister hos skolledningen. Bland annat får elever inte den hjälp de utlovas i skolans värvningar av nya elever. Verksamhetens skolledare visar dagligen exempel på sina bristande kunskaper juridiskt och konsekvensmässigt.

4. Skolledaren har brustit i gråt på flera personalmöten, då man inte klarar trycket utifrån de fel man begått och sedan försökt dölja. Efter dessa gråtattacker har skolledaren sjukskrivit sig i flera dagar. När det blåser på ledartoppen sjukskriver ledaren sig.

5. Skolledaren har gett sig själv en ordentlig lönehöjning på flera tusen kronor. Andra i den vanliga skolpersonalen har i vissa fall inte fått någon lönehöjning alls. Inte heller har skolledaren gjort försök till utvecklingssamtal med lärarna, förrän det skrevs om det på denna blogg. Inför utvecklingssamtalen har några amatörmässiga enkäter lämnats ut, med mer eller mindre språkligt obegripliga frågor. Det är ytterligare ett bevis på inkompetens. Skolledaren hade inte ett enda utvecklingssamtal med någon i skolpersonalen 2007.

6. Islamic Center har ännu en gång nonchalerat krav på ekonomisk årsredovisning och fått omfattande kritik av Skatteverket. Det saknas redovisning för de miljoner man fick i bidrag av förra regeringen. Till detta kommer den uteblivna redovisningen för alla miljoner EU-projektet Equal gett Islamic Center. Där har bland annat en sambo haft återkommande och diffust redovisade konsultuppdrag. Allt medan ledningen köper flera hus i mångmiljonklassen och bokföringsansvarige släktingen på Islamic Center köper hus i malmöförorten Oxie.

7. Islamic Centers ledning har bagatelliserat de lemlästade pojkar den tidigare "läkare" utsatte dem för vid omskärelser på Islamic Center, varefter Islamic Center förbjudits utföra dessa ingrepp.

Islamic Center till morgonkaffet

Måndag 31/3 till torsdag 3/4 2008 har Emerick Adolfsson hållit i Sveriges Radios morgonandakt. Emerick Adolfsson är konverterad muslim, aktiv vid Islamic Center i Malmö. Han var projektledare för Equal-projektet vid moskén:

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=151609

Islamic Centers EU-projekt

I nordöstra hörnet av Islamic Center satt ett klistermärke för EU-projektet Equal på ett fönster. Där var det alltid släckt ocjh ingen syntes arbeta i rummet. Märkligt med tanke på att projektet gick ut på att få personer i arbete. Sedan Sydsvenskan publicerat kritiken mot projektet i två avslöjande artiklar har Islamic Centers ledning inte bidragit med några uppgifter om redovisningen. Projektledaren har lämnats ensam att sammanställa all ekonomisk redovisning. Eftersom dokument för underlagen saknas förblir huvuddelen av de totala bidragen för Equal oredovisade. I ett antal ospecificerade poster dyker sambon till den muslimska friskolan Ögårdsskolans ledning upp som konsult. Ögårdsskolan tillhör liksom moskén Islamic Center.

Samma ursäkter som Islamic Center brukar dra för Skatteverket har man nu använt inför ESF-rådet: De är att underlag försvunnit, personer som arbetat med redovisningen har slutat och kan inte nås trots upprepade försök, samt andra bortförklaringar. Det är Islamic Centers klassiska modell i hur man skyller ifrån sig. ESF-rådet bör därför undersöka hur det avslutade projektet redovisas. Islamic Center är nämligen återbetalningsskyldigt om inte utgifterna kan styrkas. En genomgång kan behövas av de externa utvärderingar som gjorts av forskare. Enligt Sydsvenskan var forskarnas slutsatser att projektet var katastrofalt och inte ledde till några arbeten alls. Men det lär inte bekymra Islamic Center som fick pengarna ändå.

Centralt drivs Islamic Center genom att undanhålla skriftlig dokumentation och löpande ekonomiuppgifter delegeras inom familjen. Stiftelsen Islamic Centers kassör saknar detaljinsyn i ekonomin. Kassören används bara som frontfigur när Islamic Center vill undvika massmedia. Det har i de flesta fall lyckats, för utan dokumentation vågar inte massmedia publicera några avslöjande artiklar. Personal från Islamic Center och Ögårdsskolan vågar inte heller prata med media. för då börjar ledningen undersöka varifrån information läcker ut. I stället fungerar fasaden där Islamic Center och Ögårdsskolan utåt visar upp nöjd personal.

Läs mer om Islamic Centers flera olika EU-projekt från Equal i äldre bloggposter. Islamic Center har med Equals hjälp nämligen varit involverade även i projekt med en kriminell elevassistent och en statlig propagandabok för moskén och Ögårdsskolan:

http://muslimskafriskolan.blogspot.com/2008/04/islamic-centers-bokfring.html

http://muslimskafriskolan.blogspot.com/2008/02/var-tog-islamic-centers-eu-miljoner.html

http://muslimskafriskolan.blogspot.com/2008/01/statlig-propagandabok-fr-grdsskolan.html

http://muslimskafriskolan.blogspot.com/2007/10/kriminell-elevassistent.html

Islamic Centers bokföring

Den muslimska friskolan Ögårdsskolan tillhör Islamic Center i Malmö. Islamic Centers bokföring är kaotisk. I ett förklaringsappendix skylls på moskébranden där egentligen Ögårdsskolan brann ner 2003. Varje år med ett nytt tillägg som variation. Skatteverket lockas med tre förklaringsmodeller:

a) en pågående och tidsödande omorganisation av verksamheten för att förbättra redovisningen b) en ny person har anställts enbart för redovisningen och har inte hunnit sätta sig in i arbetet än c) personen som är ansvarig för bokföringen har varit långtidssjukskriven

Genom att inlämna en röra till bokföring undviks redovisning av utländska inkomster. Det har utlovats verksamhetsinriktning till finansiärer. Det finns ingen möjlighet att balansera inlämnade siffror. Pengarna rinner in från olika håll:

a) bidrag till Islamic Center

b) bidrag till Ögårdsskolan

c) regeringens bidrag på tre miljoner

d) den samlade årskollekten på x antal miljoner

e) ar-Rabitas stående investering

f) troliga övriga bidrag från andra externa finansiärer

g) bidrag från EU-projekt

För bidragen i EU-projektet Equal sattes en ren fantasilön med hänsyn till meriterna. Varför? I vilket skede är redovisningen av Equals alla mottagna bidrag? Projektet utmynnade i ett fiasko. Ändå utkvitterade samtliga personer inom Equal-projektet överdrivet höga löner med tanke på arbetsinsats och meriter. Allting godkänt av Islamic Center. Var har resten av pengarna tagit vägen?

http://sydsvenskan.se/malmo/article301682.ece

http://sydsvenskan.se/malmo/article301683.ece

Från Islamic Center finns även förgreningar med fastighetsägande. En villa i Höllviken som är överskriven. Det finns även intressen i en frisersalong och tidigare Sir Toby´s i Malmö. Man måste se kopplingarna mellan den ekonomiska situationen de två åren innan moskébranden och efter branden. Om Malmös muslimer vore nöjda med Islamic Center skulle de inte starta så många källarmoskéer:

http://sydsvenskan.se/sverige/article140868.ece

Kriminell elevassistent

Den muslimska friskolan Ögårdsskolan i Malmö projektplacerade Hussein Mohamed som elevassistent. För detta fick Islamic Center stöd av Europeiska Socialfondens projekt Equal. Så här berättar han i tidningen Kvällsposten/Expressen:


"Hussein Mohamed gick på socialbidrag och var med egna ord busig och småkriminell. Han visste inte riktigt vad han ville med sitt liv. Kanske bli lärare. Och så ville han lära sig mer om islam. På Islamic Centers fredagsföreläsningar lärde han känna Emerick Adolfsson, koordinator för projektet Equal, och fick en praktikplats på Islamic Center. - Det var en period i mitt liv när jag längtade efter något som kunde stimulera mig, säger Hussein Mohamed.
Elevassistent
Halva tiden var han elevassistent på Ögårdsskolan, andra halvan studerade han islam."

Källor:
http://www.expressen.se/1.462648

http://www.kvp.se/1.462648


Ögårdsskolan ingår tillsammans med den stora moskén i Malmö i Islamic Center och skolan och moskén är sammanbyggda. Om Hussein Mohamed beskrev sig själv som tidigare småkriminell, så borde han ha begått mer än ett småkriminellt brott. Malmö högskola skriver så här på sin sida:

"Utdrag ur belastningsregistret krävs av alla som arbetar i förskola och skola. Skaffa gärna ett utdrag så är det klart om ni blir erbjudna vikariat. Utdrag beställs hos Rikspolisstyrelsen Kiruna (blankett på polisens hemsida)."

Och på Rikspolisstyrelsen återfinns villkoren för detta utdrag om förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg här:
http://www.polisen.se/mediaarchive/4347/1541/2013/Utdrag_ur_belasningsregistret_skola_barnomsorg.pdf


Det är inte säkert att Hussein Mohamed behövde något sådant utdrag för att vara elevassistent i ett projekt på Ögårdsskolan med Equalpengar. De småkriminella brotten han begått tidigare kan också ha varit för små för att tas med i ett sådant utdrag eller så har han kanske inte dömts utan bara begått brotten. Exempelvis tar registret inte med om någon kört 5 km/h för fort och inte heller personer som bara är misstänkta för brott eller de som begått brott men inte upptäckts.


Men själva lagen som kom för 10 år sedan om att personal på skola behöver registerutdraget talar ju om att just i skolans värld vill man inte experimentera genom att ha personal som begått brott. Det är för skolbarnens skull viktigt att inte ha kriminella eller ens före detta kriminella på skolgården och i klassrummen. Registerutdraget visar ju inte om en person är kriminell utan om denne har varit det. Att projektet som elevassistent var trevligt för Hussein Mohamed råder det ingen tvekan om. Men vad hade Ögårdsskolan för anledning att ta dit en före detta småkriminell? Skolan fick en extra elevassistent som betalades av EU-pengar, alltså våra skattepengar. Finns det fler före detta småkriminella elevassistenter på skolan? Och varför ska skattepengar via EU-stöd gå åt till att placera före detta småkriminella bland skolbarn?


Kvällsposten/Expressen frågar också honom om hans eget motiv:
"Men varför kunde inte arbetsförmedlingen ge dig den stimulansen?
-Jag kunde inte sitta på arbetsförmedlingen och läsa koranen eller böcker om islam."


Alltså går det bra att säga till Arbetsförmedlingen att deras åtgärder inte är intressanta om inte tid avsätts för koranläsning. Så EU-pengar går åt till att arbetslösa ska läsa Koranen på deltid. Frågan är vad som produceras av arbetslösa som Islamic Center hjälper läsa Koranen för EU-pengar? Halva tiden som elevassistent så produceras ju elevassistentarbete, ett slags skolbarnomsorg. Men vad producerar koranläsning? Finns det personer som får EU-pengar för att läsa Bibeln eller Talmud också, eller gäller det bara Koranen? Om tanken var att någon före detta småkriminell skulle komma bort från det kriminella så borde han ju få läsa Sveriges Rikes Lag väl? För det är ju inte den muslimska lagen sharia som står i Koranen som gäller i Sverige, eller som han brutit mot när han var småkriminell.


Från projektledaren Emerick Adolfsson kom det till Malmö stad in en ansökan om att bli fritidsdirektör för hela Malmö stad. Han berättade i sin ansökan stolt om hur han var projektledare på Islamic Center och att det kunde vara kul att pröva på arbete som fritidsdirektör. Nu gick arbetet i stället till den av socialdemokraterna omhuldade Jane Andersson. Men hur många före detta småkriminella hade Emerick Adolfsson velat ha bland malmöbornas barn i deras fritidsverksamheter om han fått arbetet?