Visar inlägg med etikett ar-Rabita. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ar-Rabita. Visa alla inlägg

2009-10-07

Veckan efter moskébranden



Läsare bidrar med fortsatta ögonvittnesskildringar tiden efter att den muslimska friskolan Ögårdsskolan brann ner och moskén vid Islamic Center i Malmö eldhärjades våren 2003:



Veckan efter branden:


På en vägg på brandplatsen fanns en röd Davidsstjärna ditsprayad. Man hittade också en sprayburk med färg. Varken kriminalpolis, SÄPO eller den svenska delen av Islamic Centers personal trodde för ett ögonblick på att detta var ett judiskt attentat. Det var alltför uppenbart att någon sprayat dit stjärnan för att amatörmässigt kasta skulden på en klassisk religiös konflikt, hitta en syndabock och understryka Islamic Centers utsatthet. Alltsammans var så taffligt genomfört, men spelade hela tiden på den svenska rädslan att framstå som främlingsfientlig.


För moskéns VD Bejzat Becirov var veckan efter moskébranden som en checklista utifrån redan dragna, och knappast unika, slutsatser: från den lokala, nationella och internationella massmediala bevakningen till den unisona sympativågen från alla religiösa riktningar, stat och kommun. Becirov bockade av varje inslag på sin lista.

På fredagen hölls fredagsbönen i det fria, med hjälp av ett antal stora tält inlånade från ett skånskt regemente. När detta regemente senare försökte få betalt för tälthyran fick Becirov ett utbrott, där han med fradga runt munnen skällde ut regementsansvarige för att vilja kräva pengar för tälten. Det var självklart att det skulle vara gratis. De personer som befann sig nära Becirov då han hade detta samtal på mobilen uppfattade situationen som mycket obehaglig.

Några veckor senare hade ar-Rabita lovat skjuta till en stor summa pengar till Islamic Centers uppbyggande. Becirov sa att vi skulle tacka våra utländska vänner för deras snabba agerande, som den svenska regeringen och ”kommungubbarna” bara pratar om. Personalen bjöds på smörgåstårta.

Fortsatt utredning:


Den man som olagligt vistades i Sverige och som Becirov lät bo på Islamic Center sprang, då han upptäckte moskébranden, omkring och öppnade alla fönster och dörrar han kunde. Detta gjorde att branden tog fart än snabbare på grund av syretillförseln. En förbipasserande bilist såg branden och larmade brandkåren.


Brandutredningen konstaterade att branden börjat inne i moskén, där någon hällt ut brandfarlig vätska på golv och väggar. Dörren till moskén var låst. Förutom Becirov hade två imamer nycklar till moskén. En rimlig slutsats är att någon eller några av dessa tre personer på något sätt är inblandade. Ingen av nycklarna saknades vid den inventering utredningen gjorde.

2008-04-02

Islamic Centers bokföring


Den muslimska friskolan Ögårdsskolan tillhör Islamic Center i Malmö. Islamic Centers bokföring är kaotisk. I ett förklaringsappendix skylls på moskébranden där egentligen Ögårdsskolan brann ner 2003. Varje år med ett nytt tillägg som variation. Skatteverket lockas med tre förklaringsmodeller:


a) en pågående och tidsödande omorganisation av verksamheten för att förbättra redovisningen b) en ny person har anställts enbart för redovisningen och har inte hunnit sätta sig in i arbetet än c) personen som är ansvarig för bokföringen har varit långtidssjukskriven


Genom att inlämna en röra till bokföring undviks redovisning av utländska inkomster. Det har utlovats verksamhetsinriktning till finansiärer. Det finns ingen möjlighet att balansera inlämnade siffror. Pengarna rinner in från olika håll:


a) bidrag till Islamic Center
b) bidrag till Ögårdsskolan
c) regeringens bidrag på tre miljoner
d) den samlade årskollekten på x antal miljoner
e) ar-Rabitas stående investering
f) troliga övriga bidrag från andra externa finansiärer
g) bidrag från EU-projekt


För bidragen i EU-projektet Equal sattes en ren fantasilön med hänsyn till meriterna. Varför? I vilket skede är redovisningen av Equals alla mottagna bidrag? Projektet utmynnade i ett fiasko. Ändå utkvitterade samtliga personer inom Equal-projektet överdrivet höga löner med tanke på arbetsinsats och meriter. Allting godkänt av Islamic Center. Var har resten av pengarna tagit vägen?



Från Islamic Center finns även förgreningar med fastighetsägande. En villa i Höllviken som är överskriven. Det finns även intressen i en frisersalong och tidigare Sir Toby´s i Malmö. Man måste se kopplingarna mellan den ekonomiska situationen de två åren innan moskébranden och efter branden. Om Malmös muslimer vore nöjda med Islamic Center skulle de inte starta så många källarmoskéer:



2008-04-01

Vad gör Jamiat al-Da'wa och ar-Rabita för Islamic Center?


Malmö högskolas forskare i politisk islam och euroislam, Aje Carlbom, skriver så här om finansieringen av Islamic Center i Malmö som även driver den muslimska friskolan Ögårdsskolan:


"This particular mosque was built in 1983-84, and the construction was made
possible by the work of Bejzat Becirov, a labor immigrant who, in 1973, established
Muslimska Församlingen, one of the first Islamic organizations in the city of Malmö.
Because the local religious entrepreneurs lacked sufficient resources to complete the
mosque project, they were forced to rely on foreign investors. Eventually the mosque
was financed by two main actors: the Libyan organization Jamiat al-Da'wa, who provided
1.44 million Swedish crowns, and the Muslim World League (al-Rabita), who
funded construction for 1.5 million crowns. Some writers argue, however, that when
these two Islamic organizations found out about one another, both refused to finance
the project (Sander 1991: 73; Vogt 1995: 133). In the end, the operation of the
mosque was taken over by The Muslim World League Islamic Center of Malmö (ibid.)."


Söderberg points out that the mosque board-committee originally was supposed
to have only Swedish members. Ten years later two new members were, however,
signed up for the board: His Excellency Mohammad Bin Nasir Al-Aboudi and His
Excellency Mohammad Mahmoud Hafiz, both of the Muslim World League (1998:
68). The main reason for this change, according to Söderberg, was that the mosque
ran in to financial difficulties (ibid.: 69). In an interview, Bejzat Becirov carefully
pointed out that the mosque works hard to stay independent from MWL. According
to Söderberg, MWL sent an imam to work in the great mosque, but he was refused
permission to do so (ibid.: 70).


Källa, sidan 138 i The Imagined versus the Real Other, Multiculturalism and the Representation of Muslims in Sweden. Akademisk avhandling år 2003 av Aje Carlbom:

Här köps boken:
I
I
Sydsvenskan gjorde en artikel om de två finansiärerna:

Islamic Center har märkligt nog idag tre suppleanter i sin styrelse från Holland. De tre är Aldarnavi Mokthar, Fathalla Ziadi Mohamed och Hadi Nowesri Ali. Dessa tre sitter med som representanter för den libyska organisationen Jamiat al-Da'wa som ursprungligen skulle finansiera delar av moskébygget. VDn och ordföranden för Islamic Center, Bejzat Becirov och styrelseledamoten och medstiftaren Tommy Carlstein har i åratal sagt att de tre från organisationen ska lämna styrelsen, eftersom Islamic Center aldrig inledde samarbetet. Senast hösten 2007 tvådde man händerna från samarbetet vid frågor om de tre. Men de står ändå kvar år efter år i styrelsen.


Är det ställt utom tvivel att Islamic Center aldrig mottagit pengar från den libyska organisationen Jamiat al-Da'wa eller saudiska al-Rabita? Varför får de tre sitta kvar i styrelsen om inte pengar kommit eller fortsätter komma från libyska Jamiat al-Da'wa? Denna libyska organisation är av så tveksam natur att det är märkligt att man inte avbryter det officiella styrelsesamarbetet, då Islamic Center strävar efter blågul folkhemsislam. Saudiska ar-Rabita lär ha en stående investering i Islamic Center. För sina anställda vägrar Islamic Center och Ögårdsskolan diskutera vilka som har ekonomiska intressen i moskén och skolan. Stiftelseformen förhindrar insyn. Genom att bokföringen varje år lämnas in som en röra tänker ingen på att leta efter utländska finansiärer i siffrorna.
I
I




Euroislamexperten Aje Carlboms kontaktsida på Malmö Högskola:


Experten på somalisk omskärelse vid Malmö högskola heter Sara Johnsdotter och är gift med Aje Carlbom:

"Mitt antropologiska fältarbete inför doktorsavhandlingen ägde rum i Rosengård. Maken Aje Carlbom, som också är antropolog, och jag bodde i Rosengård med barn under tre år (1995-1998). Kontakter med somalier under denna tid ledde till att jag kom att intressera mig alltmer för frågan om kvinnlig omskärelse – och hur detta fenomen och somalier som grupp bemöts i det svenska samhället."

Sara Johnsdotter gjorde sig känd häromåret när hon attackerade integrationsminister Nyamko Sabuni (fp) som ville komma tillrätta med att somaliska skolflickor från en muslimsk friskola i Sverige könsstympas.