Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen Rosengårdsrapporten. Sortera efter datum Visa alla inlägg
Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen Rosengårdsrapporten. Sortera efter datum Visa alla inlägg

2009-04-06

Vem är salafisterna i Rosengårdsrapporten?


"Alltså, man har inte lyckats hitta en enda av dessa radikaliserade muslimer som undersökningen handlade om. Hittade man inte dom eller ville dom inte ställa upp för intervjuer?"

Källa, bloggen Bulten i Bo 28 januari 2009:



Så löd kritiken också från islamologer. Tidningar hakade på och undrade varför inga radikala muslimer intervjuats. Enligt Rosengårdsrapporten har följande intervjuats:


"Totalt har studien omfattat 30 personer och kvalitativa intervjuer om sammanlagt 50 timmar. Personerna har varit fördelade på följande sätt: två representanter från polismyndigheten i Skåne län, tre representanter från Säpo, två representanter från närpolisen i Rosengård, fem representanter från socialtjänsten, fyra representanter från skolan, fem representanter från akademiska världen och slutligen nio representanter från områden som arbetar mot utsatta ungdomar och brobyggande verksamhet."


Källa, Rosengårdsrapporten sidan 7 onsdag 28 januari 2009:



"De frågor som ställts till respondenterna redovisas nedan under rubrikerna radikalisering, skolor och ungdomar."

"Vilka miljöer handlar det om? Källarmoskéer, skolor, fängelser, gäng o.s.v. Vilken inriktning (Shia/Sunni, Salafister, Wahabister etc.) tillämpas?"

Källa, Rosengårdsrapporten sidan 8 onsdag 28 januari 2009:



"Vissa radikala krafter, främst från salafistiska grupperingar, har förekommit i skolor och universitet. Ett exempel är gruppen Hizb-ut-Tahir som redan har ett relativt väletablerat säte i Amsterdam och som även har försökt få fotfäste i Rotterdam."

Källa, sidorna 34 och 35 i Rosengårdsrapporten 28/1 2009:



Enligt Rosengårdsrapporten finns alltså ingen intervju alls med någon salafist eller annan muslim som radikaliserats. Precis som kritiken tar fasta på. Men så löd inte informationen i presskonferensen med Magnus Ranstorp från Försvarshögskolan och demokratiminister Nyamko Sabuni eftermiddagen onsdag 28 januari 2009. Den sändes i TV och finns kvar på regeringens hemsida. På en overhead visar Ranstorp upp att salafister intervjuats i Rosengårdsrapporten:





2.30-2.40 minuter in i pressändningen ovan står följande text att läsa:

"30 djupintervjuer med företrädare för skola (kuratorer, lärare, elever), polis, forskare, socialtjänst och verksamma/boende i Rosengård (inkl salafister.)"



Jämför med nedanstående text:

"29 av 30 respondenter beskriver oberoende av varandra en allmän ökning av radikalisering de senaste fem åren även om man tycker det är svårt att precisera exakt omfång på ökningen. Det är värt att understryka att de radikala individerna är få, men har en relativt stor inverkan på omgivningen."

Källa, sidan 11 i Rosengårdsrapporten:



I presssändningen berättades att salafister intervjuats. Salafister är pluralis och måste vara minst två personer. I slutsatserna ovan berättas att 29 av de 30 beskriver en ökning av radikaliseringen. Logiskt sett måste alltså en av de minst två salafisterna själv anse att radikaliseringen ökat.



På sidan 7 i Rosengårdsrapporten framgår att de minst två salafisterna måste ingå i gruppen:
"nio representanter från områden som arbetar mot utsatta ungdomar och brobyggande verksamhet."


Alternativet skulle vara att de minst två salafisterna räknas in i gruppen:

"två representanter från polismyndigheten i Skåne län, tre representanter från Säpo, två representanter från närpolisen i Rosengård, fem representanter från socialtjänsten, fyra representanter från skolan, fem representanter från akademiska världen"



I pressändningen sades att de minst två salafisterna ingick i gruppen de intervjuat som är boende/verksamma i Rosengård.


I Rosengårdsrapporten framträder det otäcka att de minst två salafisterna torde ingå i gruppen av nio intervjupersoner som arbetar mot utsatta ungdomar och brobyggande verksamhet.



Ett antal frågor som inte besvaras dyker därför upp:


Är Rosengårdsrapporten som inte säger sig intervjua några salafister alls i Rosengård sann?

Eller är pressändningen som berättar att de intervjuat flera salafister i Rosengård sann?

Vilka är i så fall dessa två eller flera salafister?

Är det rimligt att minst en av de flera salafisterna sagt att radikaliseringen i Rosengård ökat?

Är salafisterna avhoppade från någon källarmoské och därför egentligen bara före detta salafister?

Eller vill en eller flera av salafisterna att deras egen salafistiska rörelse ska bli mindre salafistisk och mindre radikal?

Är det sannolikt att en salafist som alla på Rosengård fruktar skulle vara rädd att gå ut med sitt namn såsom Aje Carlbom berättade att han ingick bland de 30 intervjupersonerna?

Är en eller flera av de intervjuade salafisterna infiltratörer som arbetar för SÄPO?



Eftersom de inblandade medarbetarna i Rosengårdsrapporten fått order att inte tala med bloggen Muslimska Friskolan mer, vände sig bloggen till en annan medarbetare på Försvarshögskolan:

Nils Marius Rekkedal är professor i Krigsvetenskap, särskilt militärteori:



Idag måndag 6 april 2009 fick bloggen Muslimska Friskolan ett samtal med Rekkedal. Han tror att Försvarshögskolans medarbetare talar sanning för bloggen. Rekkedal skrattar när han hör Lars Nicanders svar om det förstörda källmaterialet som uppenbart inte går ihop. Rekkedal tror att Nicander helt enkelt minns fel vid ett av tillfällena.


Rekkedal förklarar varför Försvarshögskolan inte vill besvara bloggens eller medias frågor mer. Han vet själv hur det känns då han nyligen utsattes för ett drev. Rekkedal blev anmäld av sina egna kolleger. Försvarshögskolans rektor Mats Ericson har anmält Rekkedal som förväntas få disciplinpåföljd för bristande källdokumentation:



"Vetenskapsrådet skriver avslutande:

”Sammanfattningsvis finner expertgruppen att arten och omfattningen av den bristande redovisningen av källmaterial är av den karaktären att Rekkedal måste anses ha brutit mot allmänt vedertagna principer för forskning och därmed avvikit ifrån god vetenskaplig sed. Ett ansvar för hanteringen av publiceringsverksamheten vid Försvarshögskolan måste emellertid även läggas på ledningen vid högskolan. Utlåtandet överlämnas härmed till Försvarshögskolan. Vetenskapsrådets granskning har därmed slutförts”.


Enligt den av högskolestyrelsen under hösten 2008 fastställda handläggningsordningen för ärenden om misstänkt oredlighet i forskning (se bilaga 2), så ankommer det på rektor att ta ställning till den fortsatta handläggningen.


Undertecknad lämnade 26 januari 2009 en anmälan (se bilaga 3) till Statens ansvarsnämnd där Försvarshögskolan förordar att professor Rekkedal tilldelas disciplinpåföljd enligt 15 § lagen om offentlig anställning. I ett beslut den 19 februari (se bilaga 4) har rektor för Försvarshögskolan sedan (i en tolkning av den för Försvarshögskolan gällande handläggningsordningen) fattat ett beslut angående ytterligare åtgärder. I detta beslut ingår bl.a. att informera allmänheten om det inträffade, vilket i och med detta brev kan anses ha utförts.


Mats Ericson, professor
Rektor
Försvarshögskolan"


Källa, Försvarshögskolans nyhetsarkiv januari 2009:



21 januari 2009 skriver Göteborgsposten en artikel om Rekkedals bristande källhänvisningar:



En vecka senare har Försvarshögskolans rektor Mats Ericson fått ta ansvar för Rosengårdsrapportens förstörda källmaterial och i mars 2009 startade JO-utredningen som rektorn måste svara på. Det är alltså två allvarliga incidenter där källmaterial fattas som inträffar ungefär samtidigt.



Därför säger sig Rekkedal förstå varför hans kolleger vill hålla tyst. Han menar att när media förvrider sanningen så svarar man inte till slut. Men Rekkedal har ingen förklaring till varför Försvarshögskolan inte vill svara en oskyldig liten blogg.


Rekkedal berättar för bloggen Muslimska Friskolan att det finns två olika versioner av Rosengårdsrapporten. En gavs till regeringen och en annan blev officiell för allmänheten. Men regeringen har inte varken i versionen de fick eller i den officiella versionen fått ta del av källmaterialet. Rekkedal säger att ett hemligt arkiv hade kunnat ge en destruktionsrapport. Något sådant hemligt arkiv finns inte på Försvarshögskolan.


Rekkedal säger att regeringen inte bett om källmaterialet och inte skulle vilja ha det eller se det även om de fick. Rekkedal berömmer Ranstorp som en trovärdig forskare och tror fullt ut på slutsatserna i Rosengårdsrapporten. Rekkedal utesluter inte att den ofärdiga versionen kan finnas kvar på Försvarshögskolan, hos regeringen eller på annat ställe. Den första versionen är antiakademisk och inte komplett.


Rekkedal försöker tolka vad som menas med att radikala eller salafister kan ha intervjuats i Rosengårdsrapporten enligt pressändningen 28/1 2009, men försvunnit i den slutliga versionen av Rosengårdsrapporten samma dag 28/1 2009. Rekkedal tror att det kan röra sig om infiltratörer som Försvarshögskolan intervjuat. Att dessa intervjupersoner döljs borde bero på att de samarbetat med operativ polis eller ingått i annat underrättelsearbete.


Rekkedal håller med bloggen Muslimska Friskolan att bekämpningen av politisk radikalisering har gått i stå. Under vänsterregeringar görs inget och nu under högerregering får Rosengårdsrapporten så mycket kritik, att handlingskraften förlamas. Detta tror Rekkedal kommer att fortsätta tills ansvariga politiker själva drabbas av radikal islamism.


Rekkedal tror inte så mycket på kritiken från lundaislamologerna som krävde ut källmaterialet för att granska det. Rekkedal anser att islamologer har en egen agenda och inte skulle kunna presentera en helt objektiv forskning om radikalisering bland muslimer.


Till slut påpekar Rekkedal att de enda som kan berätta om hur det egentligen gått till med det förstörda källmaterialet och de mystiska salafisterna i Rosengårdsrapporten, är de inblandade forskarna själva.



"Den undermåliga Rosengårdsrapporten visade att alliansen tycker att terrorismforskare är de som är mest lämpade att beskriva sociala problem i Rosengård, och hur ska invånarna i Rinkeby uppfatta att den svenska armén ser dem som statister som kan efterlikna fientligt inställd lokalbefolkning utomlands."

Källa, Ann-Margarethe Livh (V) Oppositionsborgarråd Stockholm för Etcetera måndag 6 april 2009:



Försvarshögskolan läser nu även intresserat vad bloggen Politiskt Inkorrekt har i sina poster om det förstörda källmaterialet, enligt Sitemeter nedan:


Domain Name: fhs.se ? (Sweden)
IP Address: 130.242.58.# (Swedish National Defence College)
City: Stockholm
Time of Visit: Apr 6 2009 5:22:52 pm
Last Page View: Apr 6 2009 5:28:32 pm
Visit Length: 5 minutes 40 seconds
Page Views: 3


2009-12-13

Lex Ranstorp

Justitiemannen, JO, har mottagit ett förslag om skärpning av lagen. Lex Ranstorp är namnet på förslaget. Det lämnades in till JO 30 november 2009. Magnus Ranstorp är en forskare på Försvarshögskolan. Han var huvudansvarig för Rosengårdsrapporten som beställdes av demokratiminister Nyamko Sabuni.


När källmaterialet destruerades uppkom frågan om Rosengårdsrapporten var forskning eller inte. Detta har inte entydigt klarlagts. Därför föreslår privatpersonen som anmält fallet till JO ett alternativ. Om det inte kan avgöras om rapporter som regeringen beställer är forskning eller inte får det allvarliga konsekvenser. Hur ska då rapporterna användas och med vilken trovärdighet? JO bör därför överväga om ett förslag till lagskärpning ska föreslås regering och riksdag om vad forskning är i juridisk mening. Denna möjlighet har JO med fjärde paragrafen i sina instruktioner.


Egentligen vill privatpersonen från Stockholm i sitt svar till JO att Försvarshögskolan kritiseras och rektorn åtalas för att källmaterialet förstördes, trots att en islamolog från Lunds universitet begärt ut det. Vad är det för kontroversiellt med det?


Jo, Försvarshögskolan menade själv att de tagit emot ett forskningsuppdrag från Nyamko Sabuni i regeringen. Sabuni välkomnade rapporten som forskningsunderlag. Detta var utsagor innan forskare begärt ut källmaterialet. Försvarshögskolan ville inte lämna ut källmaterialet utan förstörde det. Därefter hävdade Försvarshögskolan att Rosengårdsrapporten inte alls var forskning.


Så här sa Integrations- och jämställdhetsministe Nyamko Sabuni i SVT Sydnytt 28 januari 2009, när Rosengårdsrapporten presenterades:


"Åsiktsregistrering och hur mycket det drabbar
barn och kvinnor, det trodde inte jag var i den
omfattning som rapporten lägger fram, men allt
annat har jag nog anat förekommer, även om man
inte har kunnat lyfta upp det i medierna därför att
man ännu just nu inte har haft forskningsunderlag
med sig. Men nu har vi det, och då hoppas jag att vi
också kan föra debatten på ett högre plan."




Läs bloggposten om TV-inslaget:



Det är en efterkonstruktion från Försvarshögskolans sida att regeringsuppdraget inte skulle innebära forskning. Faktum är att man hela tiden har varit medveten om sitt forskningsuppdrag från regeringen. I en artikel i Newsmill 1 februari 2009 debatterar Lars Nicander och Magnus Ranstorp Rosengårdsrapporten. Som svar på kritiken mot destruktionen av källmaterialet svarar författarna:


"Ja, detta kan för det första stämma om det vore en doktorsavhandling, traditionellt forsknings-projekt eller artikel i en vetenskaplig tidskrift som ska ligga till grund för vetenskaplig meritering, men vi har här ett annat tillämpat forskningsuppdrag med regeringen - inte forskarsamhället - som beställare."


Källa, Newsmill 1 februari 2009:


När Försvarshögskolan förstod att det kan vara olagligt att förstöra källmaterial som andra forskare begärt ut, ändrade de sig till att förneka att det alls varit tal om forskning. I en P1-intervju 27 mars 2009 får Magnus Ranstorp frågan:

Hade ni kunnat förstöra bakgrundsmaterialet om det hade varit forskning?

Hans svar blir:

Det hade vi inte.


Källa, Vetenskapsradions Vetandets värld i Sveriges Radio P1 fredag 27 mars 2009:
http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/artikel.asp?ProgramID=406&nyheter=1&artikel=2728755




Läs bloggposten om det:



I sitt remissvar till JO skriver Försvarshögskolans rektor Ericson:

Enligt Försvarshögskolans mening kan Integrations- och jämställdhetsdepartementets uppdrag inte betecknas som forskning, se bifogade regeringsbeslut.


Anmälaren hänvisar till regeringsuppdraget som bevis på forskning. Försvarshögskolans rektor hänvisar till samma regeringsuppdrag som bevis på att det inte var forskning.


Andra forskare har argumenterat att Rosengårdsrapporten är dålig forskning. Dålig forskning fråntar den inte juridisk status som forskning. Debatten om Rosengårdsrapporten har inte tagit ställning till frågan vad forskning är i vetenskaplig mening och i jurisisk mening.



Ett exempel är från Newsmill 4 februari 2009 av professor Bengt Gustafsson, som ofta anlitas i forskningsetiska sammanhang. Gustafsson skriver:


"Rapporten har kritiserats av andra forskare, bl a för att den saknar teoretisk diskussion och referenser, för att den inte redovisar källorna, och för att själva källmaterialet förstörts för att skydda källornas identitet."

"Rapporten kan knappast betecknas som god vetenskap. Därmed riskerar den att ställa till mer skada än nytta."


Källa, Newsmill 4 februari 2009:


Titeln på Gustafssons artikel är:

"Rosengårdsrapporten borde inte ha fått status som forskning"

Därför borde Gustafsson anse att Rosengårdsrapporten i formell mening utgör forskning.


Eftersom myndigheter enligt regeringsformen är ålagda att agera i enlighet med saklighetskravet, följer att ett uppdrag till Försvarshögskolan är ett uppdrag om forskning och inte löst tyckande.


Ingenstans i regeringsuppdraget sägs att Rosengårdsrapporten inte ska vara forskning. Trots att Försvarshögskolan försvarar destruerandet av källmaterialet med att Rosengårdsrapporten inte var forskning, har regeringen aldrig försvarat denna linje.


Vetenskapsrådet vill inte ta ställnong i frågan, trots att JO tillskrivet rådet. Generaldirektör Pär Omling undertecknar remissvaret till JO som föredragits av rådsjurist Jan Stålhammar:

”Någon generell definition av forskningsbegreppet som sådant finns inte.”

För det andra hävdar man att Vetenskapsrådet inte har ”behörighet” och inte ”bör” uttala sig i forskningsuppdragsfrågan.


I Statens offentliga utredningar 2008:104 bereds ny lagstiftning för universitet och högskolor. Därför föreslår anmälaren att en Lex Ranstorp behövs och kan ingå om JO föreslår så.


2009-02-04

Polisanmälningen mot Rosengårdsrapporten i media

Lördag 31/1 2009 berättade bloggen Muslimska Friskolan att källmaterialet i Rosengårdsrapporten polisanmälts:



Lördagen 31 januari 2009 på sidan C4 hade Sydsvenskan följande artikel om Rosengårdsrapporten:


I pappersupplagan fanns på samma sida en faktaruta infälld om den fällande domen mot professor Gillberg som dömts för att ha förstört källmaterial. Längre ner i samma faktaruta står så här:


"En privatperson polisanmälde igår kväll Försvarsmakten för förstörandet av Rosengårdsrapportens källmaterial. Brottsrubriceringen sköts upp eftersom det var oklart vilket brott förstörandet skulle innebära."



Måndag 2 februari 2009 hakar Skånska Dagbladet på och inleder sin artikel i pappersupplagan så här på sidan A8:


"Förstörd rapport anmäld

ROSENGÅRD

Försvarshögskolan har polisanmälts sedan det framkommit att allt källmaterial i den omdiskuterade Rosengårdsrapporten förstörts.

Anmälan, en ganska kortfattad sådan, gjordes i fredags av en anonym person till polisen på Norrmalm i Stockholm. Anmälaren påpekar att Lundaforskarna Leif Stenberg, Anders Ackfeldt och Dan-Erik Andersson begärt ut källmaterialet för att kunna se grunderna för rapporten om Rosengård, men att trion fått besked av Försvarshögskolan att materialet helt enkelt förstörts.

Beskedet upprörde de tre forskarna"



I Sveriges Radio P1 Studio Ett svarade integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni att hon inom några veckor i februari 2009 kommer till Rosengård. Intervjun sändes tisdag 3 februari 2009 och hon lovar detta åtta minuter in i inslaget:



I Sveriges värsta stadsdel Herrgården på Rosengård där islamismen är som störst ligger den lilla livsmedelsbutiken Babylon Livs. Bloggen Muslimska Friskolan har handlat där ett femtiotal gånger under årens lopp. Så här beskrivs affären i media:




Den ene delägaren till Babylon Livs berättar i P1 Studio Ett 3 februari 2009, 7 minuter in i inslaget, att han brukar besöka källarmoskéer, som beskrivits som islamistiska och farliga i Rosengårdsrapporten:



Ännu farligare är att det skattefinansierade studieförbundet Ibn Rushd anordnar möte ihop med den islamistiska Islamiska Kulturföreningen. Genom att översätta Rosengårdsrapporten till arabiska ska dessa tillsammans hetsa mot de som tror på rapporten:

"Sammankallande var muslimska studieförbundet Ibn Rushd.
– Vi har ett femtontal lokala föreningar på Rosengård, förklarar förbundets projektledare Romdhane Boussaidi för Sydsvenskan innan mötet börjar."

Källa, Sydsvenskan måndag 2 februari 2009:



I tisdagens City Malmö/Lund 3 februari 2009 svarar samme Romdhane Boussaidi från Ibn Rush så här på sidan 4 i pappersupplagan:

"Är det något som stämmer i rapporten?

- Nej, inget: Jag har läst igenom hela rapporten. Det tog mig fem timmar och jag hittade ingenting som stämde."


I Sydsvenskan 3/2 2009 ställs därför den berättigade invändningen mot lundaislamologernas kritik och kunskap:


"Men hos islamologerna vid Lunds universitet tycks nyfikenheten inför vad som händer i exempelvis Rosengård vara minst sagt begränsad. I Lund engagerar ”den afro-amerikanska rörelsen Nation of Gods and Earths”, ”Sayyid Abu-Ala Mawdudis påverkan på muslimska partier i sydasien” eller ”sufirörelsen Naqshbandi-Haqqanis verksamhet i London”.

Forskningen är och skall vara fri. Men hur tolka detta ointresse för att själv studera islam i svenska utanförskapsområden, parat med ett till synes brinnande intresse för att nagelfara vad andra forskare som gett sig i kast med detta känsliga ämne kommer fram till?"


Källa, Sydsvenskan sidan A5 tisdag 3 februari 2009:



12 januari 2009 skrev bloggen Muslimska Friskolan så här om ABFs mediataktik:

"Vänsterpartisten Christina Merker-Siesjö har en mediataktik. Hon vänder sig till dagstidningar för att de ska göra gratisreklam för hennes olika projekt på ABF i Malmö. Återigen har hon lyckats. Denna gång har Sydsvenskan låtit denna gamla FNL-are få göra reklam för ett bottennapp hos ABF kallat Trappan."

Källa:


Den gången 12/1 2009 gällde ABFs mediataktik att i diskussionen om upploppen i Rosengård helt utan egentlig anknytning, få in reklam för sitt eget projekt Trappan:



Och vem slår till igen när Rosengårdsrapporten diskuteras i Sydsvenskan fredag 30 januari 2009? I internetartikeln som i pappersupplagan återfinns på sidorna C1 och C4 talas om hur rapporten om Rosengård döms ut av forskare:


Men i pappersupplagan där artikeln återfinns i Sydsvenskan fredag 30 januari 2009 dyker de muslimska kvinnorna från ABFs projekt Trappan upp igen utan att ha med Rosengårdsrapporten att göra. På förstasidan i C-delen är det en stor bild på kvinnorna
från Trappan i slöja under inledningstexten att forskare dömer ut Rosengårdsrapporten. På sidorna C4 och C5 i pappersupplagan intervjuas flera av kvinnorna i ABFs Trappan och intygar att Rosengårdsrapporten är fel.


Kan ingen tidning avslöja ABFs fula mediataktik? Eller kan Sydsvenskan svara varför ABF tillåts infiltrera artiklar med reklam för sin verksamhet? Vad får Sydsvenskan i utbyte?


Men framförallt finns det en juridisk aspekt med Rosengårdsrapporten. Om polisanmälan mot det förstörda källmaterialet läggs ner så innebär det följande. Då har rättsväsendet konstaterat att ingen vid Försvarshögskolan gjort fel när de förstörde källmaterialet. Då slipper vi framöver höra islamologer och deras allierade islamister bygga sin kritik på att källmaterialet olämpligt förstörts. För då kan vi konstatera att det var lagligt, korrekt och önskvärt för att skydda de intervjuade.
I
I
När ska övriga media ta med i sin rapportering att det finns en polisanmälan mot det förstörda källmaterialet, när de i oändlighet diskuterar om det var rätt eller fel att förstöra det? Kanske vet de inte om polisanmälan eftersom både Sydsvenskan och Skånska Dagbladet bedömt den vara så relativt oviktig att den blott renderade två små notiser i pappersupplagorna som inte är sökbara på Internet. Det är anledningen till att denna bloggpost citerade artiklarna om polisanmälan. Artiklarna i SDS och SkD om polisanmälan går nämligen inte att läsa någon annanstans på Internet än i denna bloggpost. Hittills...

2009-06-17

Intervju med Sveriges Radio om Rosengårdsrapporten


Måndag 15 juni 2009 fick bloggen Muslimska Friskolan en intervju med Sveriges Radio. På sin lediga dag svarade Tomas Ramberg på frågor och ställde själv desto flera till bloggen.


Det var Tomas Ramberg på Sveriges Radios lördagsintervju som 13 juni 2009 intervjuade säpochefen Anders Danielsson om Rosengårdsrapporten:


Tomas Ramberg


Tomas Ramberg hade ingen aning om att hans intervju där säpochefen sågade Rosengårdsrapporten, innebar stort stöd i kampen för de som vill avslöja rapportens undermålighet.


Ramberg berättade att allt säpochefen sade togs med i den sända intervjun som presenterades i radion. Ingenting klipptes bort. Ramberg har en helt privat förklaring till varför säpochefen sågar Rosengårdsrapporten. Bloggen avslöjar givetvis inte Rambergs privata spekulationer, även om de var spännande.


Ramberg blir intresserad av bloggens fynd att säpochefens uttalande inte stämmer med säpomedarbetarnas intervjusvar till Försvarshögskolan:



Han säger att han tänker besöka bloggen och läsa uppgifterna om Försvarshögskolan. Först ska han ha semester. Bloggen informerade Ramberg om de flera pågående JO-utredningarna som Försvarshögskolan dragit på sig för Rosengårdsrapporten. Har Sverige tur, så kanske det blir en lördagsintervju framöver med någon ansvarig från regeringen eller Försvarshögskolan om Rosengårdsrapporten.


Ramberg intresserar sig för Försvarshögskolans Magnus Ranstorps förtroende i forskarvärlden efter kritiken som framförts mot Rosengårdsrapporten han producerade. Speciellt undrar Ramberg hur regeringen ser på rapportens trovärdighet och vill veta vad bloggen Muslimska Friskolan fått fram.


Ramberg lyssnar intresserat till Försvarshögskolans Lars Nicanders tre helt oförenliga versioner om vem samt hur källmaterialet till Rosengårdsrapporten förstördes:
I

2010-04-30

Försvarshögskolans styrelse kritisk till Rosengårdsrapporten


Bloggen Muslimska Friskolan fick onsdag 28 april 2010 ett samtal med filosofie doktor Kerstin Keen. Hon sitter i styrelsen för Försvarshögskolan:



Keen berättar för bloggen att flera ledamöter i styrelsen riktat kritik mot Rosengårdsrapporten. Själv har hon som akademiker haft invändningar både mot Rosengårdsrapportens metod samt destrueringen av källmaterialet. Tyvärr kan styrelsen inte lägga sig i forskarnas arbete.

Keen menar att Rosengårdsrapporten är en av de tre skandaler som gjort att styrelsen ville ha bort Försvarshögskolans rektor Mats Ericson. Hon förstår inte varför det kommit bort i pressmeddelandet om rektorns entledigande. Keen säger att kritiken mot Rosengårdsrapporten framförts flera gånger i styrelen. Ända sedan januari 2009 då den kontroversiella metoden blev känd.

Som akademiker förstår hon inte hur Rosengårdsrapporten tilläts genomföras så ovetenskapligt att andra forkare inte fick ta del av källmaterialet. Keen har många års erfarenhet av högskoleutvärdering, speciellt runt Göteborg. Keen har anlitats för att utvärdera Försvarshögskolan innan hon valdes in i styrelsen.

Keen underkänner ryktena om att styrelsen velat göra sig av med den nu sparkade rektorn Mats Ericson, för att han ville ha bort flera styrelseledamöter . Keen säger att rektorn i flera år agerat så att Försvarshögskolans trovärdighet i media skadats. Regelbundet har kritik mot hans agerande framförts.

Keen och de andra i styrelsen har ingen insyn i hur Rosengårdsrapporten förstördes. De får inte lägga sig i. Hon ser allvarligt på att JO har tre pågpende utredningar om Försvarshögskolans Rosengårdsrapport. Men hon tror inte att Försvarshögskolan kommer att läggas ner, eftersom utredningar pågår om hur skolan ska förändras.

Att rektorn skulle sparkas enades styrelsen om. Först var det några lärarrepresententer som inte ville att Mats Ericson skulle sparkas. I styrelsen fanns också studerandeombud, men de hade ingen åsikt i frågan, eftersom de var nytillträdda.

Keen kritiserar upplägget i Rosengårdsrapporten och anser privat att Försvarshögskolan förlorat i akademisk renommé.
Hon anser att rektorn inte begått några formella fel, men operativt misslyckats att skapa akademiskt förtroende.


Läs mer:




2010-02-05

Rosengårdsrapporten ska styra SÄPOs kartläggning av islamister



Trots att det pågår tre JO-utredningar om Rosengårdsrapporten, ger nu Nyamko Sabuni SÄPO uppgiften att granska islamister, baserat på vad som framkom i den ovetenskapliga rapporten med förstört källmaterial:


"– Integrationsministerns senaste utspel försvårar integrationsarbetet i Rosengård och motverkar de framgångar vi nu har. Jag är både upprörd och besviken.

Det säger ordföranden i Rosengårds stadsdelsfullmäktige, Andreas Konstantinides (S).

Vid Folk och Försvars rikskonferens nyligen uppgav integrationsminister Nyamko Sabuni att hon från säpo ska beställa en kartläggning av islamistiska miljöer och rekryterande organisationer.

Samtidigt tog hon åter upp den hårt kritiserade rapporten från Försvarshögskolan "Hot mot demokrati och värdegrund", om situationen i Rosengård.

– Rapporten har inte någon vetenskaplig grund och nu används den på nytt på ett sätt som underblåser islamofobi och främlingsfientlighet, säger Andreas Konstantinides."


Källa, Skånska Dagbladet torsdag 4 februari 2010:
http://www.skanskan.se/article/20100204/MALMO/702049823/1004/malmo



Andreas Konstantinides litar inte på Rosengårdsrapporten från Försvarshögskolan. Inte heller på SÄPO. Konstantinides vill i stället att Lunds universitet eller Malmö högskola ska undersöka islamismen på Rosengård:


"Den byggde på intervjuer med bland andra poliser och socialtjänstemän och fick kritik för att inte innehålla några förstahandskällor.
När forskare senare ville granska materialet uppgavs att det förstörts av hänsyn till de intervjuade."


Källa, Skånska Dagbladet torsdag 4 februari 2010:


Skånskans båda artiklar bygger på längre intervjuer där Rosengårdsrapporten sågas i Fria Tidningen onsdag 3 februari 2010:
I
I
Trots att artikeln är djuplodande, så verkar inga journalister i Sverige känna till att Rosengårdsrapporten är föremål för tre olika JO-utredningar. Tidig vår 2009 skrev TT att Rosengårdsrapporten JO-anmälts. Efter det har media varken rapporterat att JO beslutat utreda, eller att hela tre utredningar pågår. Inte heller något om hur det går. Sveriges journalister verkar vara en sorglig yrkeskår som gång på gång skriver om Rosengårdsrapporten utan att gräva fram vad som hänt i det juridiska efterspelet. Det verkar som om vem som helst skulle kunna bli journalist, eftersom vem som helst hade gjort ett bättre arbete än journalister.

2009-05-05

Sabunis sakkunnige kommenterar Rosengårdsrapporten


Utbildningsdepartementet har nu undersökt hur det kommer sig att Jan Björklund skrev under beställningen av Rosengårdsrapporten i stället för Nyamko Sabuni:


Idag tisdag 5 maj 2009 berättar Jan Björklunds assistent Karin Frostell på utbildningsdepartementet följande för bloggen Muslimska Friskolan. Torsdagen 29 november 2007 var regeringsbeslutet färdigbehandlat. Eftersom Sabuni befann sig på resa så var Björklund hennes ersättare. Då skrev han under beslutet som är fattat av regeringen. Assistenten Karin Frostell hänvisar vidare till Nyamko Sabunis sakkunnige för mer information om Rosengårdsrapporten.


Catharina Bildt är politiskt sakkunnig på Integrations- och jämställdhetsdepartementet åt Nyamko Sabuni:


Telefon till Catharina Bildt:
08-4054899
0702-587343


Bloggen Muslimska Friskolan får idag 5/5 2009 en intervju med Catharina Bildt. Hon säger att det inte var något medvetet beslut att folkpartisten Lars Nicander vid Försvarshögskolan fick ansvar för regeringsuppdraget från folkpartiministrarna Sabuni och Björklund:


Bloggen undrar om integrations- och jämställdhetsdepartementet påverkas i sitt förtroende för Rosengårdsrapporten när det visat sig att ansvarige Lars Nicander uppenbart ljuger om källmaterialet när han har tre oförenliga versioner om hur det förstördes:


Catharina Bildt vägrar svara på om Rosengårdsrapporten har förtroende eller inte. Hon säger att det tar de ställning till först när BRÅ och SÄPO kommit in med sina rapporter som läggs till helheten. Bloggen påpekar att Integrations- och jämställdhetsdepartementet ju redan läst bloggens inlägg där tre oförenliga versioner framgår. Detta påverkas inte av rapporter som BRÅ och SÄPO ska göra om helt andra hot mot demokratin. Catharina Bildt svarar att hon inte har några kommentarer.


Hon får sedan frågan om regeringen tänker fatta några beslut baserat på Rosengårdsrapporten, efter att Försvarshögskolan i april 2009 svarat till JO att den inte var vetenskapligt gjord:


Catharina Bildt svarar att det tar de ställning till efter att BRÅs och SÄPOs del inkommit. Hon får följdfrågan om någon ska sätta samman de tre rapporterna och dra vetenskapliga slutsatser innan åtgärder beslutas. Hon svarar att det tar de ställning till då. Catharina Bildt tillfrågas om regeringen tänker fatta beslut på rapporter som inte är vetenskapligt gjorda. Det vill hon inte kommentera.


Hon får därefter frågan om Rosengårdsrapporten är trovärdig, när regeringen och Försvarshögskolan ger två oförenliga versioner huruvida salafister deltog i intervjuerna eller inte:


Catharina Bildt svarar att hon inte vet hur Försvarshögskolan arbetat. Hon får följdfrågan om pressvisningen 28/1 2009 som regeringen själv har på sin sida stämmer, där det sägs att salafister intervjuats, eller om Försvarshögskolans rapport stämmer som säger att inga salafister intervjuats. Catharina Bildt säger att hon inte vet vilken version som stämmer. Hon säger vidare att hon inte vet om salafister intervjuats eller inte:


Bloggen känner tydligt igen Catharina Bildts röst som den sakkunnige vars samtal med Nyamko Sabuni ofrivilligt avlyssnades 7 april 2009 genom pressekreteraren Yoav Bartals mobiltelefon:






Bloggen Muslimska Friskolan frågar idag 5/5 2009 Catharina Bildt om hon var den sakkunnige som avlyssnats i sitt möte med Nyamko Sabuni 7/4 2009 i länkarna ovan. Catharina Bildt svarar att det kommenterar hon inte.


2009-04-07

Försvarshögskolans jurist hoppar av mitt i JO-utredningen


Mitt i två olika ärenden där Försvarshögskolan får försvara att en forskare inte använt eller angett källor, och andra forskare förstört källmaterial, hoppar juristen av. Tjänsten är sedan i fredags 3 april 2009 utannonserad på Försvarshögskolans hemsida:


"2009-04-03 15:56 Lediga jobb Försvarshögskolan söker Högskolejurist och Chef till sektionen för ekonomi och redovisning. Sista ansökningsdag 4 maj 2009."


Källa, Försvarshögskolans nyhetsarkiv 2009:



Annonsen som bekräftar att Försvarshögskolan söker ny jurist:



Kontaktpersoner i annonsen:

"Avdelningschef Margaretha Dahlin Blohm tel 08–553 426 18
Högskoledirektör Lars Bergström tel. 08-553 425 16
Ann-Marie Strandell, avdelningen för HR, tel. 08-553 428 39

Fackliga företrädare
Carl-Einar Stålvant (SACO), Lars-Johan Nordlund (OFR/O) och Malin Bäckström (OFR/S), tel. växel: 08-553 425 00."



Bloggen Muslimska Friskolan fick idag tisdag 7 april 2009 ett samtal med två av kontaktpersonerna i annonsen.



Ann-Marie Strandell, avdelningen för HR, berättar att Försvarshögskolans jurist Susanna Broms slutat sitt arbete i fredags 3 april 2009. Endast två veckor dessförinnan visste hon om att hon fått jobbet. Broms går vidare til en tjänst på Näringsdepartementet. Strandell ser det som ett karriärsteg för Broms att få komma till regeringskansliet.



Carl-Einar Stålvant som är SACOs representant på Försvarshögskolan bekräftar att Broms lämnar efter sig två pågående ärenden som efterträdaren får ärva. Från Försvarshögskolan är uppgifterna redan lämnade till Statens ansvarsnämnd om Rekkedals obefintliga källhänvisningar. Men i JOs utredning om förstört källmaterial i Rosengårdsrapporten, kommer efterträdaren att få slutföra processen när den träder in mitt i.


Stålvant avslöjar ändå att Försvarshögskolans svar till JO i stort sett är klart. Det är utarbetat med stöd av juristen Susanna Broms. Rektor Mats Ericson ska sända det till JO senast 5 maj 2009. Stålvant säger att i svaret står att Försvarshögskolan inte anser sig ha gjort något fel. Det var arbetsmaterial som fick förstöras och förstördes innan rapporten officiellt presenterades 28 januari 2009.


Men Stålvant berättar också vad Lars Nicander sagt om Rosengårdsrapporten. Forskarna som deltog ville egentligen inte använda begreppet radikalisering av muslimer. Forskarna ville använda termen kontraterrorism. Det man undersökt menar forskarna stämmmer överens med de tecken som man undersöker i underrättelsetjänstens kontraterrorism.



Om vi citerar Rosengårdsrapporten som själv beskriver vilka de intervjuade är, ser vi att termen kontraterrorism har en klar slagsida mot enbart de tre från SÄPO som vet hur kontraterrorism går till:


"Totalt har studien omfattat 30 personer och kvalitativa intervjuer om sammanlagt 50 timmar. Personerna har varit fördelade på följande sätt: två representanter från polismyndigheten i Skåne län, tre representanter från Säpo, två representanter från närpolisen i Rosengård, fem representanter från socialtjänsten, fyra representanter från skolan, fem representanter från akademiska världen och slutligen nio representanter från områden som arbetar mot utsatta ungdomar och brobyggande verksamhet."



Ranstorp berättar att de använt Delphimetoden. Samtidigt har han arbetat efter de signaler med bland annat skägg, ändrad klädsel, besök i starkt troende källarmoskéer med mera som SÄPO undersöker i kontraterrorism. Denna term hade förmodligen varit mer stötande att presentera än att de undersökt ökad radikalisering. Samtidigt kanske Ranstorp gjort alltför stora anspråk om man påstått att man gjort en rapport om kontraterrorismen i Rosengård. Men det är alltså en kartläggning av kontraterrorism som forskarna själva ansåg att man sysslade med i Rosengård.



På Näringsdepartementet bekräftar personalhandläggaren Kristina Ebbestedt att Susanna Broms fått tjänsten. Ebbestedt berättar att Broms sökt tjänsten tre dagar efter att ansökningstiden gått ut. Trots ett dussin behöriga medsökande som ansökt i tid, valde de Broms som de ansåg passade bäst för tjänsten. Broms börjar som ämnessakkunnig på rättssekretariatet i en kvalificerad juristtjänst 20 april 2009. Där ska hon sköta lagstiftningsfrågor. Ebbestedt säger att det blir roligare för Broms med juristkollegor än då hon tidigare var ensam verksjurist på Försvarshögskolan.



Med anledning av att bloggen Muslimska Friskolan igår fann att Försvarshögskolan gått ut med två versioner om de intervjuade salafister eller inte, beslöt bloggen att undersöka saken närmre och få svar på frågan:




Katarina Sundberg är en av de som tog emot Rosengårdsrapporten på demokratienheten vid Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Hon säger att departementet inte alls bryr sig om ifall Försvarshögskolan kommit med motsägelsefulla uppgifter i rapporten. Även om departementet ska använda rapporten, så får kritiker vända sig till Försvarshögskolan och inte Nyamko Sabuni som beställt rapporten.
Sundberg tänker inte säga något om felen i rapporten och berättar inget om de tänker ta upp dem eller inte. Hon uppmanar bloggen att ta kontakt med Magnus Ranstorp som hon anser ska svara på frågorna, eftersom han skrivit rapporten. Sundberg säger sig inte kunna avgöra eller svara på om pressträffen ger sanningen eller om Rosengårdsrapporten ger sanningen om salafisterna.



Bloggen vänder sig därför till Försvarshögskolan och Magnus Ranstorp. Bloggen undrar varför han i pressändningen 28/1 presenterade på overhead att salafister intervjuats, men i Rosengårdsrapporten påstår att inga radikala muslimer intervjuats alls. Myndighetspersonen Ranstorp svarar att han inte tar fler samtal om Rosengårdsrapporten. Sedan lägger han på luren.



Bloggen vänder sig därefter till Ranstorps chef Lars Nicander som är ansvarig och får svara. Myndighetspersonen Nicander säger att han inte har tid och kastar på luren direkt.


Josefine Dos Santos som genomfört intervjuerna med eller utan salafister är oanträffbar.



Den som tar emot medias frågor om pressträffen där salafister påstods ha intervjuats är:


"Kontakt

Yoav Bartal
Pressekreterare hos Nyamko Sabuni
work 08-405 12 90
cell 070-357 51 94


Efter överlämnandet finns Magnus Ranstorp, forskningschef vid FHS, och Nyamko Sabuni, integrations- och jämställdhetsminister, tillgängliga för frågor från media."


Källa, pressträffen om Rosengårdsrapporten 28/1 2009:



Bloggen får idag ett samtal även med Yoav Bartal. Han är mycket öppen och vidsynt. Han beklagar att Försvarshögskolan inte svarar på bloggens frågor eller reder ut de uppenbara motstridiga uppgifterna. Innan Bartal yttrar sig om vad han själv anser, så vill han undersöka saken närmre. Han ska se videoupptagningen från pressträffen igen. Kanske tar han upp saken med Sabuni, eftersom demokratienheten ska bygga vidare på Rosengårdsrapporten i en större undersökning.



Försvarshögskolan fortsätter idag att läsa om sig själva på bloggen Muslimska Friskolan enligt Sitemeter nedan:



Domain Name: fhs.se ? (Sweden)
IP Address: 130.242.58.# (Swedish National Defence College)
City: Stockholm
Time of Visit: Apr 7 2009 4:09:10 pm
Search Engine: twingly.com
Search Words: försvarshögskolan

2009-04-19

Försvarshögskolan svarar JO om Rosengårdsrapporten



Försvarshögskolans svar till JO var färdigt redan 6 april 2009. Samma dag slutade Försvarshögskolans jurist Susanna Broms. Först 14 april 2009 sände Försvarshögskolan sitt svar till JO där handlingen inkom 15 april 2009.


Det mest intressanta med svaret är att Lars Nicander på Försvarshögskolan nu ger sin tredje version av hur Rosengårdsrapportens källmaterial förstördes. Hur trovärdigt är det när ansvarige chef har tre olika versioner av samma händelseförlopp?


Den första versionen gav Nicander 29 januari 2009 i sitt mejl till islamologen Leif Stenberg. Där påstår Nicander i stort sett att han 29/1 2009 frågade sina kolleger var källmaterialet fanns och fick till svar att det förstörts av hans kolleger:



Den andra versionen ger Nicander till bloggen Muslimska Friskolan 20 mars 2009. Där berättar Nicander att han själv tog beslut om destrueringen av källmaterialet 26 januari 2009, inte berättade det för någon, samtalade inte med någon annan om det, skrev inte ner det och utförde hela destrueringen helt själv:



Den tredje versionen ger Nicander 6 april 2009 till JO. Där står att C Cats påbörjat destrueringsprocessen 26 januari 2009. Vid 13-tiden 26 januari 2009 fortsatte en medarbetare destrueringen. C Cats är ett medvetet otydligt svar till JO. Det kan betyda chefen för Cats, vilket innebär Nicander själv. Åtminstone talar svaret om att Nicander inte förstört källmaterialet själv. Dessutom måste det 26 januari 2009 ha skett en kommunikation mellan den som påbörjade destrueringen och den som slutförde den.


Alltså undviker Nicander i sitt svar till JO att berätta exakt vem eller vilka som förstörde källmaterialet, naturligtvis för att någon ansvarig inte ska kunna pekas ut om JO finner att destrueringen bör kritiseras eller leda till åtal.


En bortglömd artikel i Sydsvenskan 30 januari 2009 komplicerar bilden ytterligare:


"Enligt gängse forskningsetik ska källmaterial arkiveras i tio år?

- Om det handlar om vanligt källmaterial, ja. Men här handlar det om individens skydd. Rapporten är gjord med forskningsmetodik men vi har inga redovisningskrav mot forskarsamhället. Vi har inga skyldigheter att redovisa källor till andra än vår uppdragsgivare, regeringen.

- Jag ser det här som ett utfall av akademisk avundsjuka, säger Lars Nicander."


Källa, SDS 30/1 2009:


Jämför citatet från Sydsvenskan med bloggen Muslimska Friskolans intervjuer 31 mars och 7 april 2009 med regeringskansliet som tog emot Rosengårdsrapporten. Där säger Katarina Sundberg att de mottog en första version av Rosengårdsrapporten som ännu inte var färdig. Men att ingen, vare sig Nyamko Sabuni eller någon annan på departementet vid något tillfälle diskuterade källorna i Rosengårdsrapporten:




Antingen har regeringen fått se källorna. Ingen har hört regeringen försvara slutsatserna i Rosengårdsrapporten utifrån att källmaterialet skulle stämma för att de tagit del av materialet.

Eller så struntade regeringen i att titta på källorna trots att de hade rätt att se dem. Därmed avsäger sig regeringen varje möjlighet att försvara Rosengårdsrapportens vetenskaplighet. Därefter kan regeringen heller inte fatta några trovärdiga politiska beslut utifrån något som inte vetenskapligt kan bevisas. För bevisen är borta och regeringen har aldrig sett bevisen innan de förstördes.



I svaret som JO fick tillhanda 15 april 2009 är det rektor Mats Ericson vid Försvarshögskolan som är författaren.


Mats Ericson skriver att han inte har någon anledning att ifrågasätta Lars Nicanders redogörelse för hur källmaterialet destruerades.


Ericson hänvisar till Riksarkivets regler för att bevara källmaterial tillgängligt för andra forskare. Men Ericson menar att detta fall inte rör sig om forskning.


Inte heller menar han att källmaterialet var allmän handling, utan att betrakta som minnesanteckningar. Dessa är varken inkomna eller upprättade.


Rektor Mats Ericson låter chefen för CATS Lars Nicander redogöra för händelseförloppet till JO.


Lars Nicander säger att i augusti 2008 togs ett pricipbeslut om destruering av källmaterialet. Men i redogörelsen till JO står inget exakt datum för augusti 2008. Inte heller vem som tog detta principbeslut, varför eller vad som skiljer ett principbeslut från ett vanligt myndighetsbeslut.


Nicander fortsätter sin redogörelse med att måndag 26 januari 2009 började underlaget destrueras. Det är passiv form. Destruerade underlaget sig själv?


Sedan följer ett nytt försvar där man påstår sig inte ha någon anledning att betvivla att destrueringen gick till såsom påståtts. En förklaring ges där någon påbörjat destrueringen och en medarbetare fortsatt densamma.


Sedan berättar Nicander att Rosengårdsrapporten offentliggjordes onsdag 28 januari 2008 runt klockan 13.30.


Torsdag 29 januari 2009 klockan 10.49 säger sig Nicander ha mottagit ett mejl från islamologen Leif Stenberg vid Lunds universitet som ville ha ut källmaterialet.


Torsdag 29 januari 2009 klockan 16.26 säger Nicander att han svarat Leif Stenberg att källmaterialet är destruerat efter att Nicander gjort ytterligare kontroll med sina medarbetare på CATS.


Nicander redogör att bland intervjupersonerna finns ungdomsledare (inklusive muslimer). Skulle salafisterna som Magnus Ranstorp berättade om i pressträffen 28 januari 2009 ha varit ungdomsledare? Jämför med följande bloggpost:



Nicander redogör vidare att en del av intervjupersonerna i Rosengårdsrapporten har fått skyddad identitet efter att de blivit hotade. I augusti 2008 konstaterade därför projektledningen för Rosengårdsrapporten att de intervjuade skulle utlovas anonymitet.


I diarienummerna 704 och 705 för 2009 ska nu de två anmälarna inom några veckor lämna sina kommentarer till JO, hur de ser på Försvarshögskolans svar ovan.


2009-05-13

Rosengårdsrapporten ett hafsverk


30 november 2007 sände Försvarshögskolan ut ett stolt pressmeddelande som senare utmynnade i Rosengårdsrapporten:


"Regeringen har den 29 november 2007 uppdragit åt Försvarshögskolan med dess Centrum för Asymmetriska Hot- och TerrorismStudier (CATS) att göra en kunskapsöversikt om förebyggande insatser mot våldsam extremism och radikalisering. Detta som ett led i arbetet med att analysera utvecklingen när det gäller antidemokratiska krafter i samhället och för att inhämta kunskap om åtgärder för att motverka hot mot demokratin."


"För mer information, kontakta:

Lars Nicander, chef CATS, tel. 08-553 427 81, lars.nicander@fhs.se

Dr. Magnus Ranstorp, forskningschef CATS, tel. 08-553 427 87, magnus.ranstorp@fhs.se

Anneli Lindstedt, informationschef Försvarshögskolan, tel. 08-553 42 530,



Källa:



Måndag 27 april 2009 fick bloggen Muslimska Friskolan en intervju med Försvarshögskolans informationschef Anneli Lindstedt som ska svara på frågor från media samt om Rosengårdsrapporten enligt pressmeddelandet ovan:

"Kontakt media

Frågor från media hänvisas till:

Anneli Lindstedt, informationschef
Tfn: 08-553 42 530
Mobil: 070-251 97 20
E-post:
anneli.lindstedt@fhs.se"

Källa:



27/4 2009 avslöjar Anneli Lindstedt att Rosengårdsrapporten justerades ända fram till lunchtid onsdag 28 januari 2009. Klockan 13.30 överlämnades den i en pressträff med doktor Magnus Ranstorp från Försvarshögskolan med Nyamko Sabuni vid sin sida. Regeringen gjorde en webbsändning av pressträffen klockan 14.00 28/1 2009:




Om Rosengårdsrapporten justeras så sent som någon timme innan den offentligt överlämnas, måste den betraktas som ett ofulltsändigt hafsverk. Hafsverket bekräftas av att Ranstorp i pressträffen 28/1 2009 på en overhead lyckas berätta att salafister intervjuats, medan Rosengårdsrapportens skrivna version inte innehåller någon intervju med salafister alls:




Informationschef Anneli Lindstedt förtäljer bloggen att Rosengårdsrapporten inte är forskning, utan endast en studie. Hon berättar vidare att hon inte har någon egen kunskap och vet inte vem som förstörde Rosengårdsrapportens källmaterial eller tidpunkten det förstördes. Hon hänvisar till CATS vid Försvarshögskolan. Bloggen svarar Lindstedt att CATS ljuger om förstörandet av rapporten eftersom chefen Lars Nicander har tre oförenliga versioner om hur källmaterialet förstördes:




Lindstedt berättar att en ny jurist nu ska tillträda i maj 2009 och ta över ansvaret när Försvarshögskolan fortsätter svara JO hur källmaterialet förstördes:



2009-07-03

Sabuni mottar ny extremistrapport


"Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Sabuni tar emot ny rapport om våldsam extremism

2009-07-03 13:20
Måndagen den 6 juli överlämnar Säkerhetspolisen (Säpo) och Brottsförebyggande rådet (Brå) sin gemensamma rapport om våldsam extremism till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni.

Efter överlämnandet finns rapportförfattarna och generaldirektörerna för Säpo och Brå, samt Nyamko Sabuni, tillgängliga för frågor från media.

Presslegitimation krävs.

Välkommen!

Tid och plats:

Tid: Måndag 6 juli 2009 kl. 10.30

Plats: Pressrummet, Rosenbad, Stockholm

Webbutsändning:

Webbsändning: Sabuni tar emot ny rapport om våldsam extremism"


Källor, pressmeddelanden från regeringen fredag 3 juli 2009:





"Medverkande: Anders Danielsson, generaldirektör Säkerhetspolisen, Jan Andersson, generaldirektör Brå, Johan Olsson, chefsanalytiker Säkerhetspolisens författningsskyddsenhet, Lars Korsell, enhetschef Brå. Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni inleder kort och finns tillgänglig för frågor.

Den 18 december 2008 gav regeringen i uppdrag till Brå och Säkerhetspolisen att i samarbete sammanställa en rapport om våldsam extremism och antidemokratiska grupperingar på yttersta höger- och vänsterkanten. Syftet med rapporten är att ta fram kunskap om våldsam extremism och ett underlag som kan ligga till grund för att utforma strategier och konkreta åtgärder för att motverka denna typ av brottslighet.

Rapporten besvarar eller belyser bland annat dessa frågor:

Hur kan extremistmiljöerna bäst beskrivas?
Vilken typ av brott begås inom extremistmiljöerna och vilka är gärningspersonerna?
Vilka faktorer på individuell nivå förklarar steget in i våldsam extremism?
Hur ser den övergripande hotbilden ut från extremistmiljöerna?
Vad har gjorts lokalt för att motverka och förebygga våldsam politisk extremism?
Vilka brottsbekämpande och brottsförebyggande strategier kan utvecklas och formuleras?"


Källor, pressmeddelanden från SÄPO fredag 3 juli 2009:





Intressant i sammanhanget att presskonferensen är ett samarrangemang på högsta nivå mellam IJ-departementet, Brå och Säpo, med Sabuni och de båda generaldirektörerna representerade (men utan att Försvarshögskolan är representerad).


Fem intressanta frågor som sannolikt kommer upp:

1) Hur är den nya rapporten kopplad till Rosengårdsrapporten?

2) Vilka slutsatser kan man dra av att Sabuni och Danielsson tycker helt olika om Rosengårdsrapporten?

3) Har Danielsson och Säpo blivit kritiska till Rosengårdsrapporten som ett resultat av arbetet med sin egen rapport?

4) Hur har Säpo och Brå behandlat sitt källmaterial till rapporten?

5) Kommer IJ-departementet att bearbeta Rosengårdsrapporten tillsammans med "6 juli-rapporten" till någon sorts beslutsunderlag? Analys? Slutsatser?




"Catharina Bildt vägrar svara på om Rosengårdsrapporten har förtroende eller inte. Hon säger att det tar de ställning till först när BRÅ och SÄPO kommit in med sina rapporter som läggs till helheten. [...]

Hon får sedan frågan om regeringen tänker fatta några beslut baserat på Rosengårdsrapporten, efter att Försvarshögskolan i april 2009 svarat till JO att den inte var vetenskapligt gjord:


Catharina Bildt svarar att det tar de ställning till efter att BRÅs och SÄPOs del inkommit. Hon får följdfrågan om någon ska sätta samman de tre rapporterna och dra vetenskapliga slutsatser innan åtgärder beslutas. Hon svarar att det tar de ställning till då. Catharina Bildt tillfrågas om regeringen tänker fatta beslut på rapporter som inte är vetenskapligt gjorda. Det vill hon inte kommentera."



Anna-Lena Lodenius har nyligen skrivit en bok om Sverigedemokraterna:
I
Lodenius har arbetat med delar av rapporten som BRÅ står för och bloggar idag 3 juli 2009 om rapporten som presenteras 6/7 2009:


Sabuni pekar även ut vänsterextremisterna:





"Säpochefen Anders Danielsson distanserar sig från forskaren Magnus Ranstorps oseriösa studie av radikalisering i Rosengård.

Nu tar Magnus Ranstorp till orda igen. Sverige ligger för lågt när det gäller att ”förebygga radikalisering”, skriver Ranstorp i en guide till EU-ordförandeskapet som ges ut av PR-byrån Hill & Knowlton. Tysklands initiativ för att kontrollera internet var mycket bättre, menar terrorforskaren.

Han ser i alla fall en ljuspunkt.

”Integrationsdepartementet har intagit en mycket aktiv roll genom att beställa studier och rapporter om vänster-, höger- och islamistisk extremism”, skriver Ranstorp. Utan att nämna att han själv är en av de forskare som Nyamko Sabuni anlitat, eller den kritik som hans Rosengårdsstudie har väckt."


Källa, Aftonbladets ledarsida torsdag 2 juli 2009:



"Rapporten är gjord tillsammans med Säpo på uppdrag av Integrations- och Jämställdhetsdepartementet. I fokus är ungdomar med höger- och vänsterextrema åsikter.

I Sverige finns, enligt Säpos uppskattning, ungefär 400 personer inom dessa grupper som uttrycker sina politiska åsikter med hjälp av hot och våld. I Göteborg är polisens bedömning att det handlar om ett 20-tal aktivister på varje sida som regelbundet begår brott.

- Vi kommer med en del förslag till möjliga åtgärder som framför allt handlar om hur man tidigt ska hindra unga från att börja begå politiskt motiverade brott, säger Anders Jansson, pressansvarig på Brå."


Källa, Göteborgsposten fredag 3 juli 2009:
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=504522&ref=puff


Alla bloggposterna om Rosengårdsrapporten hos Muslimska Friskolan:

2009-03-21

JO-utredningen om Försvarshögskolans förstörda källmaterial



10 februari 2009 berättade Norrmalmspolisen för bloggen Muslimska Friskolan att polisanmälan om det förstörda källmaterialet i Rosengårdsrapporten slutredovisats 6 februari 2009. Diarienummer:

0201-K29877 för 2009

Eventuellt brott kunde ej styrkas:



Onsdag 18 mars 2009 berättade media att JO inlett en utredning om Rosengårdsrapportens förstörda källmaterial:



Onsdag 18 mars 2009 fick bloggen Muslimska Friskolan ett samtal med Försvarshögskolans rektor Mats Ericson som ska svara JO:

Mats Ericson tar utredningen med ro.



Onsdag 18 mars 2009 får bloggen Muslimska Friskolan ett mejl från en av de två som JO-anmält det förstörda källmaterialet. Anmälaren berättar om diarienummerna på ärendena:

"Beslut om utredning fattat 17/3 2009. Dnr 704-2009 & 705-2009. Remissvar från rektor ska vara inne senast 5/5 2009."



Fredag 20 mars 2009 får bloggen Muslimska Friskolan en intervju med föredragande jurist Mathias Wastesson på JO som ansvarar för ärendet. Han nås per telefon på 08-7865459.

Wastesson berättar för bloggen Muslimska Friskolan att polisanmälan hos Norrmalmspolisen har tagits med i JOs utredningsmaterial. Wastesson är noggrann och har tänkt på allt. Han beräknar att hela utredningen är färdig först till hösten 2009. Efter att rektor Mats Ericson vid Försvarshögskolan yttrat sig till JO om de två anmälningarna, ska de två anmälarna kommentera rektorns yttrande. Därefter beslutar JO hur man ska gå vidare i utredningen. JO tänker undersöka vilka olika datum som var aktuella i fallet , samt andra omständigheter som Wastesson inte nu vill avslöja. Wastesson säger att JO kan anföra ytterligare egna argument som anmälarna inte tagit med.



Fredag 20 mars 2009 intervjuar bloggen Muslimska Friskolan Lars Nicander på Försvarshögskolan. Han är chef Centrum för Asymmetriska Hot- och TerrorismStudier (CATS) och ansvarig för Rosengårdsrapporten tillsammans med Magnus Ranstorp, båda på Försvarshögskolan:

Följande datum klargör Nicander för bloggen:

26 januari 2009 beslutade Lars Nicander i egenskap av chef helt ensam att källmaterialet skulle förstöras. Han stoppade samma dag själv in källmaterialet i papperstuggaren.

28 januari 2009 publiceras, redovisas Rosengårdsrapporten offentligt i media följt av en presskonferens tillsammans med integrationsminister Nyamko Sabuni samma dag.

29 januari 2009 begär några lundaforskare ut källmaterialet:

Nicander understryker för bloggen att det inte är olagligt att förstöra källmaterialet. Han hänvisar till att inget domstolsbeslut fanns att någon fått rätt till källmaterialet när det förstördes. Därför går ärendet inte att jämföra med Gillbergfallet där böter utdömdes. Polisanmälan som lades ner 6 februari 2009 är han bekant med och säger att den inte var tillämplig och därför inte ledde någonstans.

Bloggen är nöjd med Nicanders svar och vill gärna få bevis på att han talar sanning så att frågetecknen försvinner.

Nicander börjar bli nervös. Bloggen säger att den gärna hjälper till att sprida hans utsagor och därför bör han ej vara nervös.

Bloggen frågar om det finns något beslut eller papper som talar om att källmaterialet förstördes 26 januari 2009, två dagar före publicering. Nicander svarar att han helt själv fattade beslutet, inte skrev ner det, diarieförde det eller meddelade någon annan den dagen. Som chef behövdes det inte, svarade Nicander.

Bloggen frågade vidare angående det Försvarshögskolan sagt till media. Där hävdade Försvarshögskolan att de redan tidigt beslutat att källmaterialet skulle förstöras i samband med publicering. Alltså måste det finnas ett tidigare datum än 26 januari 2009 då ett beslut togs om vad som skulle göras när avrapporteringen närmade sig. Nicander sa att det bestämtss tidigare än 26 januari då förstörandet blev ett faktum. Nicander svarade bloggen att även då skrevs inte det beslutet ner på papper, diariefördes inte och diskuterades inte. Han förklarade att så går det till, det är rutin och inget man behöver skriva ner.



Bloggen fick fredag 20 mars 2009 samtal med båda JO-anmälarna.

Den förste är en vänsterpartist från Malmö. Bloggen når honom i hans sommarstuga i mellanskåne. Han säger att han anmält att källmaterialet förstörts och menar att Försvarshögskolan gjort fel. Myndigheten är därigenom illojal mot folket enligt hans åsikt. Han har inte tänkt på de kronologiska datumen utan agerat som en förbannad samhällsmedborgare. Han berömmer den andre personens JO-anmälan som han tagit del av. Som politiker litar han inte alls på Försvarshögskolan och gör en jämförelse. I Tyskland anses en myndighet skyldig till den själv kan bevisa motsatsen.



Andre JO-anmälaren är från den trevliga stadsdelen Östermalm. Han har gjort flera JO-anmälningar tidigare. Med förvåning tog han emot beskedet att JO inlett en utredning. Han säger att han mejlat bloggen Muslimska Friskolan för att göra bloggen uppmärksam på att JO inlett en utredning. Han fann bloggen genom att googla.

Han säger att i beskedet från JO framgår att JO kontaktat Försvarshögskolan innan beslutet togs att inleda en utredning. JO ansåg förmodligen inte att Försvarshögskolan klarlagt allt och därför blir det nu en utredning. Han säger att polisanmälan som lades ner inte behöver betyda att JO inte kan rikta kritik. Något kan vara olagligt utan att vara brottsligt. Han efterlyser god förvaltningstradition från Försvarshögskolan och vetenskaplighet från den disputerade forskaren Magnus Ranstorp. Han har läst vänsterpolitikerns JO-anmälan som bland annat innehåller hänvisningar till Skånepartiets ordförande Carl P Herslow.

Östermalmsbon är bildad och tycker att det är kul med utredningen. Han ser fram emot att JO kanske kommer på något som ingen av anmälarna tagit upp. Han tycker det strider mot god sed att förstöra källmaterialet och säger att Ranstorp är kontroversiell och fått sitt uppsving efter 11 september 2001 då World Trade Center i New York utsattes för attentat. Vidare anser han det olämpligt av Nyamko Sabuni att göra gemensam presskonferens 28 januari 2009 med Ranstorp.



Lördag 21 mars 2009 får bloggen Muslimska Friskolan en intervju med forskaren Aje Carlbom. Han är den ende som är känd för allmänheten bland de medverkande intervjupersonerna i Rosengårdsrapporten. Bloggen frågar om han blev lovad källskydd när han intervjuades av Försvarshögskolan 2008. Carlbom svarar att den som besökte honom var en assistent. Några veckor innan han intervjuades fick han inte reda på något om källskydd eller att källmaterialet skulle förstöras. Under intervjun informerades inget om att källmaterialet skulle förstöras. Carlbom kan inte erinra sig någon information alls om att det bestämts att källmaterialet skulle förstöras.



Assistenten noterade Carlboms intervjusvar med papper och penna. Hennes frågor utgick från ett antal stolpar vars svar nedtecknades. Ingen bandupptagning skedde. Ingen transparens möjliggjordes. En och en halv timme varade intervjun. Carlbom befarar att källmaterialet förstördes för att det var för dåligt att visas upp.




Bloggen har undersökt ovanstående omständigheter för att intuitionen anar oråd. Något stämmer inte. Bloggen Muslimska Friskolan hoppas att Försvarshögskolan gjort precis vad den ska. Om inte kan det få ödesdigra konsekvenser. JOs utredning tvingar fram ett yttrande som antingen riktar kritik mot Försvarshögskolan eller säger att Försvarshögskolan agerat korrekt. Den vinnande sidan kommer att använda det som argument för sin tolkning av Rosengårdsrapporten. Om Försvarshögskolan vinner är allt lugnt och regeringen kan vidta åtgärder mot problemen på Rosengård och andra problemstadsdelar som hotar rikets inre säkerhet och stabilitet.


Men om JO finner något fel kommer Rosengårdsrapporten att underkännas. Inga åtgärder kan då vidtas mot Rosengård eftersom rapportens trovärdighet ifrågasätts. Färre eller inga åtgärder sätts in då de hindras att verkställas. Utanförskapsområdena i Sverige tillåts under tiden växa sig allt mer kriminella. Handlingskraften lamslås. Forskning om Rosengård kommer att ses med skepsis. Islamisterna kan växa sig starkare eftersom bilden är grumlig.


Redan nu är forskning och utsagor om Rosengård svåra att göra. Rosengårdsrapporten har kritiserats för att inte använda förstahandskällor. Hur kan förstahandskällor på Rosengård bli bra forskningsunderlag? När Rosengårdsskolan är en av de sämsta i landet enligt statistiken, men elever från skolan säger att skolan är jättebra? Eller när sharia splittrar familjer och leder till tragedier och underkastelse, medan rosengårdsborna själva är muslimer och påstår att allt är bra eftersom sharia är en del av islam? Tjänstemän och politiker på Rosengård ser dagligen de dystraste siffrorna på pappret i hela landet, samtidigt som de inför omvärldens studiebesök visar fram de bästa sidorna och försvarar islamistiska moskéer?


Är Rosengård då ens forskningsbart? Vilka förstahandskällor talar sanning eller är fullt självmedvetna i denna korrupta islamistiska stadsdel?



Bloggen Muslimska Friskolan anmodar alla goda krafter att lösa knutarna i några frågor som kan te sig svaga när JO granskar det förstörda källmaterialet:


1. Varför upprättades inget dokument 26 januari 2009 om förstörelsen av källmaterialet?

2. Vem mer än Nicander kan vittna om att han förstörde källmaterialet just 3 dagar innan någon begärde ut det?

3. Varför går inget beslut att finna om det första tidiga utlåtandet om att källmaterialet ska förstöras i samband med publiceringen?

4. Vilka personer diskuterade att källmaterialet ska förstöras i januari 2009?

5. Fick någon på Nyamo Sabunis departement se källmaterialet?

6. Hur kan det vara irrelevant att förstöra källmaterialet om man gör det för att man vet att någon kommer att ha intresse för det?

7. Varför dokumenterade inte Försvarshögskolan något av sina båda beslut, det tidiga och det 26/1 2009 att källmaterialet skulle förstöras, när de kunde ha haft världens bästa alibi i dokumentationsbeslutet?

8. Hur kan det komma sig att lundaforskarna som krävt ut källmaterialet fick svar sent på kvällen 29 januari 2009 att det var förstört? Vem på Försvarshögskolan arbetar sent, låt säga 21 eller 22 på aftonen just denna kväll?

9. Har Försvarshögskolan läst i media och fått mejl på eftermiddagen 29 januari 2009 om begäran att lämna ut källmaterialet, konfererat hela eftermiddagen och kvällen igenom, och därefter förstört materialet i en intern sekretessprövning, för att sent på kvällen meddela att det är förstört?

10. Varför finns det ingen annan än Nicander själv som kan intyga att en diskussion förts om att källmaterialet förstördes 26 januari 2009?

11. Om Försvarshögskolan skulle förstöra källmaterialet i samband med publiceringen 28/1 2009, varför vänta ända tills 26/1 2009? Rapporten måste ha varit färdigskriven åtminstone några veckor desförinnan.

12. Varför har inte intervjupersonen Carlbom betryggande informerats att källmaterialet skulle förstöras, om det enligt Försvarshögskolan tidigt bestämdes att så skulle ske?

13. Varför talade Försvarshögskolan i de första intervjuerna i samband med publiceringen 28 och 29/1 2009 om att källorna skulle få förbli anonyma, när man kunde ha svarat att källmaterialet redan var förstört 26/1 2009?

14. Varför ville Försvarshögskolan inte göra källmaterialet transparent genom att vid en sekretessprövning stryka över de partier som ska skydda källorna och identifieringen av deras arbetsplatser?

15. Förstördes källmaterialet för att det kunde tolkas på flera olika vis, som inte nödvändigtvis politiskt passade för regeringens politiska syften?