Magnus Ranstorp på Försvarshögskolan har nu upptäckt det ologiska resonemang som gör att någon part ljuger om Rosengårdsrapporten, vilket beskrevs i följande bloggposter från 14 juni 2009 och 15 juni 2009, samt radiointervju med säpochefen 13 juni 2009:
http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2901050
Så här skrev Ranstorp själv i gårdagens Västerbottenskuriren 13/7 2009:
"Vem "äger" egentligen terrorismfrågan Den offentliga debatten som följde på vår lägesbild om radikaliseringen och utanförskapet i Rosengård, som publicerades i slutet av januari, ger fortfarande upphov till svallvågor och utspel men nu av en delvis annan karaktär.
Rosengårdrapporten hade ett viktigt och angeläget sakinnehåll med ett antal rekommendationer för att bland annat undanröja hinder för statlig-kommunal samverkan. Mediedebatten fokuserades senare felaktigt på formfrågan om detta var en vetenskaplig avhandling eller en vanlig utredning - vilket var uppdraget - och det fanns naturligtvis en avsikt i detta. Det finns de som hellre föredrar en "våt filt" över radikaliseringsproblematiken än att se sanningen i vitögat.
Debatten har lockat fram såväl vänsterakademiska opportunister som bloggare och rättshaverister på den yttersta högersidan. Vår "medianposition" torde därmed ändå kanske vara helt OK. Till detta har nu även lagts en byråkratisk dimension med medieutspel från den myndighet - SÄPO - som av hävd anser sig ha monopol på all terrorproblematik.
Innehållet i Rosengårdsrapporten var egentligen ingen nyhet. De senaste fem åren har Sydsvenskan lyft fram stadsdelens utmaningar och baksidor. KS-ordföranden Ilmar Reepalu (S) instämde helt med vår sammantagna bild av verkligheten i Rosengård då vi presenterade våra slutsatser för honom innan rapporten överlämnades till Nyamko Sabuni. Likaså har de lokala myndighetsföreträdarna för skola, socialtjänst, och polis vi intervjuat alla varnat för radikaliseringens utveckling. Dagen efter att vi släppte Rosengårdsrapporten underströk exempelvis Jila Moradi, ordförande i Herrgårdens kvinnoförening, att det vi beskrev i vår rapport är en del av vardagen för hennes 500 medlemmar som lider men nästan aldrig kommer till tals.
I en märklig ledarkommentar i Aftonbladet 2 juli - och byggd på uppgifter från en angiven SÄPO-analytiker - hänvisas till att SÄPO-chefen Anders Danielsson i Ekots lördagsintervju för en tid sedan sade sig inte dela den bild som ges i vår Rosengårdsrapport. Detta var något förvånande - dels eftersom åsikten presenteras först efter fyra månader, dels eftersom det går rakt emot vad både hans egen organisation i Malmö och den öppna polisen där ansåg när vi intervjuade dessa och inhämtade underlag. Malmöpolisen kom dessutom strax därefter med en egen rapport med flera liknande slutsatser. Vad är det man nu kommit på i Stockholm som man då inte visste i Malmö?
Det var också högst uppseendeväckande att en myndighetschef i samma intervju både recenserade och kritiserade den ansvariga ministern Nyamko Sabuni för att "generalisera" när hon talat om problemen i Rosengård som ett hot mot demokrati och värdegrund. Vid ett seminarium jag deltog i Almedalen om dessa frågor deltog även Nalin Pekgul, ordförande för S-kvinnorna och engagerad debattör i dessa frågor. Hon varnade för att bagatellisera den problematik som även hon upplever i Tensta och hälsade Anders Danielsson välkommen att flytta dit för att få en insikt i verkligheten.
Aftonbladets ledarkommentar är för övrigt något besynnerlig i ett inrikespolitiskt perspektiv. Den största socialdemokratiska ledarsidan anser här att ett viktigt samhällsproblem bara bör ses i en snäv juridisk kontext och inte i ett bredare integrationsrelaterat och socialt sammanhang - som om terrorism uppstår i ett vakuum. Ledarartikeln synes därför vara ett debattinlägg i en större - för allmänheten inte lika synlig - pågående byråkratisk maktkamp om vem som faktiskt "äger" terrorismfrågan. Tesen i artikeln går ut på att justitiesfären ska ta över de delar av det förebyggande arbetet som i dag hör till integrationsministern.
I SÄPO:s och det svenska rättsväsendets värld definieras fortfarande endast brottsliga handlingar som kopplade till terrorismproblematiken, medan EU pekar på att även förebyggande åtgärder innan det brottsliga stadiet måste beaktas för att undanröja grogrunder - till exempel integrationspolitiska åtgärder. Här finns alltså i botten en olycklig byråkratisk målkonflikt. Vad ska egentligen vara styrande för svenska åtgärder att motverka terrorism? Det snäva synsättet i befintlig svensk lag eller det vidare EU-perspektivet som Sverige utåt anammat?"
"Sverige har alltså på pappret redan tidigare anslutit sig till detta EU-synsätt, vilket skedde i den handlingsplan om terrorism som Carl Bildt och Beatrice Ask levererade i en skrivelse till riksdagen i februari 2008. Detta ledde till ett nytt väl fungerande samarbete mellan framför allt justitie- och integrationsdepartementen. Samtidigt förlorade SÄPO sitt tidigare obestridda myndighetsmonopol på terrorområdet, vilket man naturligtvis starkt ogillar då ingen tycker om att tappa makt, inflytande och "kontroll"."
"Det är nog bara i Sverige en myndighet så öppet och utan konsekvenser kan tycka att "regeringen har fel" och obstruera mot statsmakternas politik. Regeringsformens första paragraf om att "All makt utgår från folket" synes här ha kompletterats med bisatsen "såvida inte en myndighet tycker annorlunda".
Jag har med detta blivit allt mer stärkt i min tidigare åsikt att Sverige behöver ett Inrikesdepartement med en nationell terrorismkoordinator, där alla delar i terrorstrategin - förebyggande, polisiära, och krisberedskapsdelar - kan hanteras under samma tak och inom samma utgiftsområde. Dagens revirstrider - vilka också återspeglar sig i FRA-frågan - är förödande för vårt land och skadar tilltron till statsförvaltningen och politiken oaktat färg på regeringen.
Magnus Ranstorp
2009-07-13"
Källa, Västerbottenskuriren måndag 13 juli 2009:
Newsmill 7 juli 2009:
http://newsmill.se/artikel/2009/07/07/ranstorp-kritik
I
![[Valid Atom 1.0]](valid-atom.png "Validate my Atom 1.0 feed")
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar