2010-05-31

Ögårdsskolans studiefientliga busstider


Det är måndag morgon 31 maj 2010. Klockan 8.30 börjar undervisningen på den muslimska friskolan Ögårdsskolan vid Islamic Center i Malmö. Men redan klockan 7.45 har några elever dumpats av på skolgården utan att ha något att göra. Här ska de tillbringa 45 minuter innan skolan börjar.


De två skolflickorna i förtryckande vita slöjor står innanför staketet sydväst om Ögårdsskolan. Det enda de kan göra är att beskåda trafiken som passerar förbi. Flickorna står helt stilla och leker inte. Plötsligt svänger en grå skåpbil in mot moskén. Den körs av en muslim med stort svart skägg. Skåpbilen är fullsatt med fler muslimer.


Priset eleverna får betala för bussning är upp till en timmes förlust för transport och håltimme innan skoldagen ens har börjat. Lika stor är tidsförlusten på eftermiddagen när eleverna får vänta på skolbussen och därefter transporteras långa vägar genom Malmö till bostaden.


Denna tidsförlust utsätter de muslimska föräldrarna gärna sina minderåriga barn för, bara för att de ska segregeras i en muslimsk friskola med islamologi på schemat.


Många elever på Ögårdsskolan struntar i läxorna. Dessutom går en hel del i koranskolor efter skoltid där ingen svenska lärs ut. Då växer tidspillan från två till tre timmar per dag. Knappt någon elev på skolan talar korrekt svenska. Om eleverna i stället ägnat två till tre timmar om dagen till läxläsning, hade språkkunskaperna förbättrats betydligt. Det enda föräldrarna behöver göra är att flytta sina barn från den muslimska friskolan, till den kommunala där eleverna bor med fem minuters gångväg till skolan.


Se här schemat för Ögårdsskolans busstider, som plågar så unga elever som sjuåringar med studiefientlig tidsförlust på upp till tio timmar per vecka. Den första skolbussen avgår redan 7.20 trots att eleverna inte börjar förrän 8.30:



Reepalu kallar Israels regering för högerextrem


"Israels regering är högerextrem säger Malmös finanskommunalråd Ilmar Reepalu under ett besök på världsutställningen i Shanghai.

" - Den här israeliska regeringen är den mest högerextrema, sade Reepalu (s) efter att ha ätit lunch med representanter från Malmös kinesiska systerstad Tangshan.

Reepalu förklarar för Sydsvenskan att han tycker att Israel ska respekteras som stat. Men han går till skarpt angrepp mot Israels politik.

- Det är väl bara Sovjet som har ockuperat något land längre än Israel."


Källa, gratistidningen Sydsvenskan sidan C5 måndag 31 maj 2010:





Läs hur Reepalu tystar kritikerna, i Svenska Dagbladets ledare på sidan 4 måndag 31 maj 2010:
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/ett-farligt-misstag-av-svt-debatt_4791341.svd



Läs mer om Israels politik:

Är det islamister som driver muslimska friskolor?


"En person som är islamist är anhängare av politisk islam. Nationalencyklopedin jämställer islamism med andra former av kristen och profan fundamentalism. Det som förenar fundamentalister av olika läger är att de vill att en viss religion eller ideologi ska styra hela samhället. T ex ska sådant som domstolar och skolor vara religiösa eller ideologiska."


Källa, Folkbladet måndag 31 maj 2010:

2010-05-30

Flytt blev dyr för Turkiska moskén


Att bloggen Muslimska Friskolan 2009 tvang Turkiska moskén i Malmö att flytta, har enligt mejlskrivaren blivit en dyr affär:


Hej! Ang. turkiska moskén.

Från:
blade_890703@hotmail.com för Hamit Sen (abdulhamit.sen@gmail.com)

Skickat:
den 30 maj 2010 14:48:32



Kära Roger,

Jag kände att jag var tvungen att tacka dig för ett bra utfört arbete med att få den turkiska moskén stängd.Vi tvingades att sälja lokalen och hyra in oss i en fd. kyrka som kostar oss sisådär några hundra tusen om året.

Tack

Med vänliga hälsningar
Hamit

Ref:


Kanin vid Islamic Center fick poliser avstängda


"Poliserna Larry och Nils skällde på bilister som bröt mot trafikregler. Och så körde de på en kanin, som fick avlivas. Det räckte för att bli avstängda från yttre tjänst och omplacerade."

"De båda poliserna körde på kaninen i samband med en utryckning i Rosengård. De var tvungna att köra över en cykelstig för att komma till en plats i närheten av Islamic center, där man fått veta att ett ungdomsgäng bråkade.

Efter utryckningen åkte man tillbaka och avlivade kaninen. En av poliserna, Larry, slog ett batongslag i nacken på djuret. En kvinnlig polisstudent som var med under passet anmälde Nils och Larry. Hon tyckte att de båda poliserna varit oförskämda mot trafikanter.

Kaninincidenten var ändå, skriver studenten, "det som skärrade mig mest". Larry och Nils "jublade" när den träffades."


Källa, Skånska Dagbladet söndag 30 maj 2010:

2010-05-29

Slöja på Islamic Center kan ge muslimska poliser


"Slöja är inget hinder för att bli brandman, sa Per Widlundh, förbundsdirektör på Räddningstjänsten Syd som var på Islamic Center tidigare i veckan när räddningstjänstens första uniform för muslimska kvinnor presenterades."

"tänkte jag på Asia Ahmed Jama" "som funderade på att söka till Polishögskolan. Hennes stora dröm var att bli polis, samma yrkesval som farfar gjort i hemlandet Somalia."

"Satsningarna till trots finns det ännu ingen beslöjad kvinna som sökt sig till polisyrket i Malmö"

"‑ Som polis kan det vara så att vi sitter i en bil en hel natt med en manlig kollega. Det kan vara ett hinder för de här kvinnorna."

"I dag finns det inte någon specialdesignad slöja för poliser."


Källa, gratistidningen Sydsvenskan sidan C10 lördag 29 maj 2010:




2010-05-28

Silbersky överklagar landskronamuslimens fängelsedom


Muslimen Ahmad Akileh dömdes för en timme sedan till fängelse för att ha dödat den svenska värnlösa tanten på en parkeringsplats i Landskrona. Men hans advokat Leif Silbersky har redan bestämt sig för att överklaga domen:

"En 23-åring döms till ett år och tio månaders fängelse för bland annat vållande till annans död efter dödsbråket på en p-plats i Landskrona."

Källa, TT fredag 28 maj 2010:

Se TV där muslimen ljuger poliserna rakt upp i ansiktet, tvärtemot de båda vittnena:


Domen med den dömdes namn och adress samt målsägande finns publicerad hos bloggen Politiskt Inkorrekt. Inga media vill nämligen berätta namnet eller att den dömde är muslim. Han heter idag fortfarande "23-åringen" i media:
http://politisktinkorrekt.info/wp-content/uploads/downloads/2010/05/B-2389-10.pdf


Pressmeddelande 2010-05-28

i Lunds tingsrätts

mål B 1883-10

"Landskronamålet"


Lunds tingsrätt har idag meddelat dom i målet varvid den tilltalade dömts i enlighet med åklagarens åtal för grov misshandel och grovt vållande till annans död såvitt avser den avlidna kvinnan och för misshandel när det gäller hennes make, som han angrep innan han utdelade ett knytnävsslag mot kvinnan. Han döms till ett år och tio månaders fängelse och ska dessutom betala skadestånd till målsäganden (den angripne mannen) med sammanlagt 61 944 kr.


Tingsrätten anser att det i målet är bevisat att den tilltalade utan föregående provokation har angripit den äldre mannen på allmän plats med knytnävsslag mot såväl huvudet som mot dennes rygg. Tingsrätten anser dessutom att det är bevisat att den tilltalade angrep den äldre mannens hustru med ett knytnävsslag mot huvudet när hon skulle hjälpa sin make och att hon på grund av knytnävsslaget föll bakåt på så sätt att bakhuvudet slog i asfalten med full kraft till följd av såväl kraften i slaget som kvinnans egen tyngd. På grund av islaget i asfalten ådrog hon sig sådana skallskador att hon ett par dygn senare avled.


Tingsrätten anser vidare att det är bevisat att den tilltalade var helt klar över att det var en gammal kvinna som han utdelade slaget mot. Eftersom ett vittne på ett avstånd om drygt 20 meter kunde iaktta detta anser tingsrätten att även den tilltalade måste ha kunnat iaktta att det var fråga om en gammal kvinna han slog till.


När man utdelar slag mot äldre personer måste man räkna med att de har svårt att värja sig mot slaget och att ta emot sig om de skulle falla. Tingsrätten anser därför att det är hänsynslöst att utdela slag mot en gammal kvinna och att misshandeln därför ska bedömas som grov. Det är också ett medvetet risktagande gärningsmannen gör när han utdelar slag mot en gammal kvinnas huvud. Om slaget därvid orsakar att den misshandlade dör ska gärningen därför bedömas som grovt vållande till annans död.


Källa, pressmeddelande från Lunds tingsrätt fredag 28 maj 2010:
http://www.lundstingsratt.domstol.se/templates/DV_InfoPage____17574.aspx


Läs mer:

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fangelse-for-p-brak-i-landskrona_4781445.svd
http://svt.se/2.22620/1.2019669/fangelse_for_p-platsmisshandel
http://dagbladet.se/nyheter/inrikes/1.2060440-p-platsdomen-overklagas
http://www.blt.se/nyheter/tt_inrikes/flashfalld-for-p-platsdod(1945710).gm
http://www.ystadsallehanda.se/inrikes/article886542/23-aring-doms-till-fangelse-i-ett-ar-och-tio-manader.html
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=213970
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.378513-p-platsdomen-overklagas
http://www.dn.se/nyheter/sverige/23-aringen-domd-till-fangelse-1.1112924
http://kvp.expressen.se/nyheter/1.2003783/23-aringen-i-landskrona-doms-for-ingers-dod

Lärare vill att elev ska tycka om moské


Lärarinnan Anna skriver så här om en tidigare elev som nu inte tycker om moskéer:


"En av mina fd elever, som jag hade när han gick i sjuan och åttan, visade sig vara någon helt annan än vad jag trodde.

Jag hade jättefin kontakt med den klassen när jag hade dem, och denna kille låg mig varmt om hjärtat då han alltid var så glad och trevlig och härlig att prata med. Så när jag hittade honom på facebook via andra ifrån den klassen som jag redan blivit vän med, så klickade jag på honom. Att jag lägger till gamla elever tillhör ovanligheten. Jag brukar oftast låta dem klicka på mig.

För någon vecka sedan såg jag att han hade gått med i en rätt så rasistisk grupp på facebook. Kanske en tillfällighet? Jag gav honom en andra chans och försökte glömma. Idag hade han gått med i en till grupp. Då skickar jag ett meddelande till honom som han svarar på. Hela vår konversation ser du nedan.

Har tagit bort honom från min vänlista då jag tycker det känns alldeles för obekvämt att ha honom kvar som vän. Jag kan helt enkelt inte motivera det för mig själv då jag bara blir sårad och provocerad när jag ser de grupper han går med i. Känner mig jättebesviken på att denna fina kille visar sig sitta inne med dessa åsikter. Han har liksom förstört mitt minne av honom.


(jag skrev)
Hej XX
Nu måste jag fråga - du har blivit medlem i moské i sverige nej tack,
eller vad det hette och nu bo i sverige = prata svenska.
Är det så att du hyser dessa åsikter på allvar?

(han svarar)
de ska inte va några svartskallar i sverige !

(jag skrev)
Oj då XX, vad tråkigt att höra att du var så inskränkt. Tyder ju ofta på okunskap eller rädsla så jag föreslår att du läser på lite och kanske hittar lite kompisar som är invandrare. Tills vidare kan jag nog inte vara vän med dig här på FB. Önskar dig allt gott i framtiden dock."


Källa, lärarinnan Annas blogg torsdag 27 maj 2010:



Facebookgruppen som lärarinnan Anna inte tycker om:

NEJ TACK ! Till moské i Sverige



2010-05-27

Branddirektören hyllar Islamic Center



"Inledningen på ”Kommunens kväll” kan man säga började på Islamic Center med mat och tal av bl.a. Bejzat Becirov som är Vd för Islamic Center. Han verkar mycket för integration. Jag tror att det var första gången som flertalet av konferensdeltagarna var inne i en moské. Det blev också tydligt att Rosengård, till skillnad från bilden i media, är en stadsdel med många fördelar och ett rikt liv. Av de ca 25 000 som bor i Rosengård är det ett fåtal som anlägger bränder, kastar sten och är rent kriminella."


Källa, Räddningstjänsten Syds förbundsdirektör Per Widlundhs blogg onsdag 26 maj 2010:


Affisch om Lars Vilks muhammedgayfilm


Den berömde gatukonstnären Dan Park har gjort en ny affisch som satts upp på elskåp. Den föreställer Lars Vilks och den film han förevisade i Uppsala där profeten Muhammed var gay:



Källa, Dan Parks blogg Lidlday tisdag 25 mars 2010:

2010-05-26

Brandmän underkastar sig islam på Islamic Center


Bilder från Brand 2010 på Islamic Center tisdag 25 maj 2010:


Här tar brandmännen av sig skorna i underkastelse. De placerar dem i hyllor i moskén vid Islamic Center i Malmö:




Värden Behrang Miri framför moskénIslamic Center:


Shatila Salami provar scenen framför moskén, inför sin presentation av slöja för kvinnliga muslimska brandmän:


Brandmännen anländer till den stora moskén i Malmö:


Brandmännen äter kebab i den för smått byggda gymnastiksalen, hos den muslimska friskolan Ögårdsskolan som drivs av Islamic Center:


Maten som serverades på Islamic Center kom från det muslimska bidragsprojektet Yallatrappan som ABF fått från skattebetalarna:


Källa, Brandbloggen onsdag 26 maj 2010:
I
I
Läs mer hos bloggen Fria Tider onsdag 26 maj 2010:

Branddirektör vid bönestund hos Islamic Center


"ISLAMIC CENTER ● Brandmän vallfärdade till moské

Per Widlundh, förbundsdirektör på Räddningstjänst Syd var mycket nöjd med besöket i moskén.

”Kan inte berget komma till Muhammed får Muhammed komma till berget. Vi måste bli mycket bättre på att aktivt söka upp, berätta och inspirera folk och visa att vårt yrke är öppet för alla”.

I Malmö hålls samtidigt en konferens för bättre mångfald inom räddningstjänsten"

"– Slöja är inget hinder för att bli brandman, berättade Per Widlundh, förbundsdirektör på Räddningstjänst Syd."


Per Widlundh framför muslimer som ber mot Mecka i Islamic Centers moské i Malmö:


Källa, gratistidningen Sydsvenskan sidorna C1 och C6 onsdag 26 maj 2010:

EXPO och ABF mot SD


Torsdagen den 27 maj

Från BSS till Jimmie Åkesson

17.30 Aktion mot rasism på Stortorget: Världsrekord i studiecirkelträff.

Arrangörer: Expo utbildning, Centrum mot rasism, Studentkåren Malmö, ABF Malmö, Ungdom mot rasism,


Källa, ABF Malmö:


Brandmän åt kebab på Islamic Center


"Sex busslaster med brandmän besökte Islamic Center igår. Där bjöds de bland annat på orientalisk mat"


"430 brandmän bussades under tisdagen till Islamic Center för rundvisning, kefta kebab och en presentation av räddningstjänstens första uniform för muslimska kvinnor."


Källa, Sydsvenskan tisdag 25 maj 2010:


"Shatila Salami, instruktör på räddningstjänsten, visade stolt upp sig i den vit- och marinblå sjalen med Räddningstjänsten logga som hon själv varit med och designat. "Den fungerar även vid rökdykning och andra operativa insatser för den har inga säkerhetsnålar."



Källa, Sydsvenskan tisdag 25 maj 2010:


2010-05-25

Brand 2010s studiebesök i Malmös moské


Islamic Center Malmö öppnade sina portar för BRAND2010:s konferensdeltagare:



Damerna från föreningen Yalla Trappan bjöd på utsökt mat:



Per Wihdlund och Shatila Salami visade exempel på hur man i Räddningstjänsten Syd tagit fram tjänsteuniformer som passar andra än den typiske brandmannen:



Vår värd Behrang Miri samtalade med Daniel och Ali berättade om ett skolprojekt som de deltar i och om hur det är att växa upp i Rosengård. Båda pojkarna var överens om att Rosengård är ett bra ställa att bo på. ”Vi är inte så farliga som folk tror”, berättade Daniel. ”Media överdriver.”:



Konferensdeltagarna fick också gå in i den vackra moskén. Här blandades minglande gäster med beende moskébesökare:



Källa, Brandbloggen tisdag 25 maj 2010:



Till höger om de muslimska damerna i Yallatrappan syns ABFs projektledare Christina Merker-Siesjö. Man kan undra vad Yallatrappan och ABF har med Islamic Center att göra?



Framtidens brandman Malmö är en kvinnlig muslim i slöja:



Förundersökningen mot Herslow offentlig


Förundersökningen mot Skånepartiets partiledare är nu offentlig handling. Det berättar Carl P Herslow själv i Malmö närradio tisdag 25 maj 2010. Det innebär att förundersökningen är offentlig och kan läsas av allmänheten. Den återfinns troligen hos JK eller vice chefsåklagare åklagare Bo Birgersson i Malmö, där vem som helst kan begära ut den.


Brand 2010 på Islamic Center idag


Välkommen till BRAND2010

Årets BRAND-konferens äger rum den 25–27 maj i Malmö. Temat är mångfald. Påverkar graden av mångfald i räddningstjänsten olycksutvecklingen? Vad blir egentligen bättre med ökad mångfald? Dessa och andra frågor kring attityder, värderingar och mod har en given plats i konferensen. Läs mer på www.brand2010.se

Källa:


Tisdag 25 maj

På förmiddagen håller olika föreningar årsmöten. Särskild inbjudan skickas till berörda.

11.30 Lunch på Malmö Konserthus

13.00 BRAND2010 startar

Vi har gett jämställdhets- och integrationsminister Nyamko Sabuni möjlighet att närvara vid öppnandet.

Mångfald som strategi

De organisationer som vill nå resultat i framtiden måste göra mångfald till en långsiktig strategisk fråga. Erfarenheter från banksektorn i USA visar att strategiskt mångfaldsarbete påverkar resultaten.

Föreläsare: Gary Baker, strategikonsult, Baker & Associates.

Så ser det egentligen ut

Var med och ge din bild av mångfald och jämställdhet i det kommunala säkerhetsarbetet idag.
Välj en av följande workshops vid anmälan:

A. Den politiska styrningen

Så styrs mångfaldsarbetet i räddningstjänsten idag. En aktuell bild av hur styrningen ser ut illustreras. Hur tycker du detta kan utvecklas?

B. Olycks- och skadeläget

Så drabbas den enskilde av olyckor och skador. En aktuell bild av det rådande olycks- och skadeläget ges. Hur tycker du detta kan bli bättre?

C. På brandstationen

Så ser mångfalden och jämställdheten ut i svensk räddningstjänst. Anställda och andra med god inblick ger exempel ur verkligheten. Vad tycker du behöver göras?

14.45 - 15-15 Kaffe

15.15 - 16.00 Jämställdhet – möjligheter för män, kvinnor och organisationer

Jämställdhet har länge betraktats som en renodlad kvinnofråga. Men jämställdhetsarbete är också en utvecklingsfråga med möjligheter för såväl organisationer som män.

Föreläsare: Klas Hyllander, Män för jämställdhet.

16.15 En mångkulturell resa

Följ med på en resa i det mångkulturella Malmö. Hos Islamic Center möter du olika kulturer och människor.

18.00 Buss avgår till hotellen

Kommunens kväll

Räddningstjänsten Syd bjuder på mat, dryck och underhållning.


Källa, Brandskyddsföreningens konferens Brand2010 i Malmö, programmet för idag tisdag 25 maj 2010:


Vill du ladda ner konferensprogrammet, klicka här.


Läs mer:

Invandrarelev försökte råna Al Pacino


I stadsdelen Bellevuegården finns pizzeria Al Pacino:


"Det var den 18 maj som två rånare kom till pizzerian. En stannade utanför, en gick in och viftade med något som såg ut som en pistol."

"Den gripne är femton. Han erkände brott"


Källa, Sydsvenskan tisdag 25 maj 2010:


Sydsvenskan berättar inget om femtonåringens bakgrund. Det gör däremot Malmö närradio. I radion har uppringaren Benny redan avslöjat att den gripne har utländsk bakgrund. Benny som själv är bosatt på Bellevuegården säger att det stora samtalsämnet på Bellevuegården är att den gripne är muslim. Detta var andra rånförsöket mot pizzeria Al Pacino på kort tid. Polisen menar att Bellevuegården är på väg neråt liksom andra malmöstadsdelar som Rosengård och Kroksbäck.


Hemsida och meny för pizzeria Al PacinoBellevuegården i Malmö. För övrigt är det uppringaren Bennys favoritpizzeria:



Folkpartist varnar för muslimsk friskolerektor


Folkpartisten Lennart Ledin går idag i frontalangrepp mot islams avigsidor i skolan, och hävdar därför att sverigedemokraterna inte behövs:


"Liksom slöjan, som inte täcker ansiktet, så kommer burka och niqab ur synen på att kvinnan är underställd mannen och den hederskultur som har sin botten i islam."

"kan vi inte tillåta att burka eller niqab används i offentliga yrken som exempelvis förskollärare, lärare, läkare och så vidare."

"rektorer i skolan, i Strömsund eller andra kommuner, måste bestämt hävda skolplikten och avvisa krav på att barn till muslimska föräldrar skall undantas från simundervisning, biologi, samhällskunskap, gymnastik etc med hänvisning till att islam förbjuder umgänge mellan flickor och pojkar"

"moderaterna nominerat Abdirizak Waberi, rektorn för den islamiska friskolan och ordförande för Sveriges Islamiska skolor, på femte plats i det kommande valet till riksdagen. En man som bland annat förordar att man får slå sin kvinna och att män skall tillåtas ha fyra fruar."


Källa, Länstidningen Östersund tisdag 25 maj 2010:


2010-05-24

Rosengårdselever kastade sten på ambulans


"En ambulans på utryckning för att föra ett barn till sjukhus attackerades när den anlände till Örtagårdsskolan i Rosengård.

Trots att såväl rastvakter som skolvärdar fanns på plats överöste ett antal högstadieelever ambulansen med stenar. "


Källa, Nyheter 24 måndag 24 maj 2010:



Islamic Center utbildar brandkåren


Räddningstjänsten Syd tänker satsa på mångfald. Av den anledningen ska de utbildas om islam i den stora moskén vid Islamic Center i Malmö:


"Representanter för Brandskyddsföreningen och Svenska Brandbefälets Riksförbund samlas till en konferens i Konserthuset, som invigs i morgon av integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP).

Dessutom ingår besök på Islamic Center i Malmö och en informationskampanj riktad till allmänheten på Gustav Adolfs torg. Mellan klockan 10 och 18 varje dag ska folk få tips om hur man förebygger olyckor och bränder, och även få möjlighet att kika in i räddningstjänstens fordon."


Källa, pressmeddelande från Räddningstjänstens Syds projektledare Per Björkman via TT måndag 24 maj 2010:




Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Nyamko Sabuni inviger brandkonferensen "Brand 2010"

2010-05-24 13:23

Tisdagen den 25 maj öppningstalar integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni brandkonferensen, "Brand 2010", en konferens om räddningstjänst. Konferensen arrangeras av Brandskyddföreningen Sverige, Sveriges Brandbefäls Riksförbund och Räddningstjänsten Syd.
I
Temat för konferensen är mångfald.
I
Fotografer och journalister är välkomna att vara med under konferensen.
I
Tid och plats:
I
Tid:
I
25 maj klockan 13.00 inviger Nyamko Sabuni konferensen
I
Plats: Malmö konserthus, Föreningsgatan 35, Malmö
I
I
Källa, pressmeddelande från Integrations- och jämställdhetsdepartementet måndag 24 maj 2010:
I

2010-05-23

Regeringen kör över Oslos nej till Norges första muslimska friskola


"Nyhet, 06.05.2010

Klage avvist – Fredsskolen kan starte opp

Kunnskapsdepartementet har avvist klagen fra Oslo kommune på Utdanningsdirektoratets vedtak om å godkjenne den private Fredsskolen. Dette innebærer at skolen kan starte sin virksomhet fra høsten 2010. Godkjenningen gjelder for opplæring av inntil 200 elever.


Dersom skolen starter opp, blir den landets eneste religiøse skole på muslimsk grunnlag. Oslo kommunes klage på direktoratets godkjenning var ikke begrunnet, men behandlingen og klagen fra bystyret 22. juli baserte seg i hovedsak på integreringsmessige forhold.

Kunnskapsdepartementet har etter en samlet vurdering avslått klagen fra Oslo kommune. Det vises til at privatskoleloven, som hjemler godkjenning av slike skoler på religiøst grunnlag, ikke skiller mellom hvilken religion de er tuftet på. Å generelt skille på grunnlag av religion vil være diskriminerende og i strid med menneskerettighetene. Per i dag er det 95 religiøse privatskoler i Norge, alle på kristent grunnlag.

Kunnskapsminister Kristin Halvorsen er opptatt av at muslimske privatskoler og andre religiøse skoler ikke motvirker god integrering av barn og familier i det norske samfunnet.

- Jeg vil derfor gå igjennom om opprettelsen av private religiøse skoler kan hindre integrering og hvordan integrering eventuelt kan vektlegges ved godkjenning av støtte til private religiøse skoler, sier hun."


Källa, nyheter från norska Kunnskapsdepartementet 6 maj 2010:


Fredsskolen — vedtak i klagesak 6 maj 2010:


Läs mer:

Wetterstrand uppskattar muslimska friskolor


Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand blev intervjuad av Sveriges Radio och ämnet som diskuterades var bland annat religiösa friskolor. Wetterstrand var starkt positiv till religiösa friskolor och speciellt muslimska friskolor. Under intervjun sade Wetterstrand bland annat så här:


"Friskolorna är inte religiösa, för de får inte i den obligatoriska undervisningen ha religiösa eller tendentiösa inslag, själva skolverksamheten är inte religiös."

"Man väljer muslimska friskolor i huvudsak för att barnen lär sig arabiska i dessa skolor."


Källa. Robsten blog söndag 23 maj 2010:


Hör Maria Wetterstrand i SR Människor & Tro inför valet 2010:

"Först ut är Maria Wetterstrand från Miljöpartiet. Hör hur hon bland annat försvarar konfessionella friskolor och landstingsfinansierad manlig omskärelse"
I
Källa:



Utvärdering av mångfaldsindustrin Islamic Center

"Islam och muslimer i Sverige

En utvärdering av trettio projekt finansierade av Arvsfonden 1994–2006

Av Mattias Gardell.
maj 2010"



"Under den här perioden, 1983, etablerades också Sveriges (och Nordens) första funktionsbyggda moské, på en ängsmark inte långt ifrån Rosengård i Malmö. Moskén byggdes av Islamic Center (IC), en församling som är fristående från de nationella islamiska

Bild IV. Islamic Center i Malmö.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/5/5d/Mosque_Malm%C3%B6.jpg/380px-Mosque_Malm%C3%B6.jpg

federationerna, ledd av Bejzat Becirov, en alban som invandrat från Jugoslavien redan 1962.17 Moskén är inte bara en lokal för bön, predikan och kontemplation utan också en social mötesplats som bland annat ombesörjer vigsel, familjerådgivning, skilsmässa, veckoslutsläger för barn, ungdomsverksamhet, Koranskola, nationella konferenser, samt tvättning, svepning och begravning av de avlidna. Islamic Center har länge varit en samhällstillvänd och utåtriktad församling som välkomnat studiebesök, politiker och den intresserade allmänheten och har ett utvecklat samarbete med ickemuslimska föreningar, studieförbund och folkrörelser i Malmöområdet. Islamic Center har också varit den islamiska organisation som varit mest involverad i de projekt som Arvsfonden gett bidrag för. Projektens olika inriktningar återspeglar väl den bredd Islamic Center i Malmö omfattar:

•• projekt 8 där ungdomar från skilda trossamfundbidrog till återuppbyggnaden av det krigshärjade Sarajevo och sökte främja de krafter i Bosnien som ville nå en fredlig samexistens


•• projekt 11 som ville motverka kvinnoförtryck och informera arbetsköpare, skolmyndigheter och allmänheten om slöjans betydelse för muslimer

•• projekt 15 som skapade mötesplatser för unga troende från olika religiösa traditioner för att överbrygga motsättningar

•• projekt 16 Gud har 99 namn, som ville ta fasta på nyfikenheten inför det främmande -snarare än främlingsfientlighet – och erbjuda Malmöbor guidade rundvandringar i stadens mångreligiösa landskap

•• projekt 17 som ville engagera funktionshindrade med invandrarbakgrund i olika handikappidrotter som ett sätt att komma ut och ta plats

•• projekt 18 som bistod religionslärare med läromedel som presenterade islam och muslimska kulturer på ett sätt som också muslimer kunde känna igen sig i."


"Under åren 1994 till 2006 gav Arvsfonden bidrag till trettio projekt av varierande omfattning som på skilda sätt var inriktade mot islam och muslimer i Sverige. Bland de organisationer som fått bidrag finns både muslimska föreningar, som Sveriges Unga Muslimer, Islamic Center i Malmö och studieförbundet Ibn Rushd, och etablerade svenska organisationer som BRIS och Astma- och Allergiförbundet, samt kommunala
omsorgsenheter, studieförbund och ideella föreningar. Det sammanlagda bidraget för dessa projekt uppgick till 23 628 800 kronor. År 2007 beslöt Arvsfonden att ge Mattias Gardell uppdraget att utvärdera dessa projekt i syfte att tillvarata och synliggöra de kunskaper och erfarenheter projekten genererat. Den övergripande fråga Arvsfonden ville få besvarad var

Vilka spår lämnar Arvsfondens pengar – och under
vilka betingelser lämnar pengarna spår?"



"Av de femton beviljade projekt som involverat en muslimsk förening som huvudsökande eller samarbetspartner hade tre initierats av Islamic Center i Malmö, som också varit involverade i flera samarbetsprojekt, och ett initierats av personer med anknytning till Islamic Center fast nu under annat namn, Ideum."


Utbildningen gick sålunda i bägge riktningar, om än informellt. Genom ambassadörernas
kontaktnät fick FIFH:s personal direktkontakt med ett fyrtiotal familjer med funktionshindrade barn och ungdomar. Under samma år etablerades också ett samarbete med ABF och med Islamic Center i Malmö. Information om FIFH:s verksamhet spreds via närradio, genom föreläsningar, genom barn- och ungdomshabiliteringar och genom en informationsfilm."



"Därutöver hade man hållit informationsmöten med cirka 75 föreningar och samfund. Samarbetet med Islamic Center hade fördjupats och nya samarbetspartners tillkommit."


"Vi hoppas ju att föreningar som vi tidigare samarbetat med, som Islamic Center, ska slussa handikappade hit."


"Projekt 15, Tellus: mötesplats för unga troende, var ett mindre projekt initierat av Islamic Center i Malmö i samarbete med Svenska kyrkans församling i Hyllie och Sveriges kyrkliga studieförbund som vidprojektstarten i januari 2002 bytte namn till Sensus studieförbund. Projektet utgick ifrån observationen att ickemuslimska ungdomar kunde ha bristande kunskaper om islam och muslimska traditioner och omvänt att muslimska ungdomar kunde ha bristande kunskaper om judiska och kristna föreställningar och praktiker, samt från antagandet att troende ungdomar hade gynnsamma förutsättningar att genom dialog utveckla en förståelse för andra troende ungdomar över religionsgränser. För detta fick projektet bidrag från Arvsfonden med 160 000 kronor. Projektet leddes av anställd personal som utbildade muslimska, kristna och judiska Malmöungdomar i dialogmetoden MOD, Mångfald och Dialog. Därefter träffades ungdomarna regelbundet under ett års tid för tematiska samtal, utflykter, biobesök med efterföljande diskussion, studiebesök och studieresor. Projektet upplevdes positivt av de involverade ungdomarna, som efter avslutning tog initiativ till en fortsättning genom att etablera föreningen TalaNu som förde verksamheten vidare.


"Arbetet kom att få en bestående inverkan, både på Islamic Center, kyrkan och Sensus. Erfarenheterna från projektet breddade Islamic Centers kontaktytor och flera ungdomar som varit involverade i Tellus kom att fortsätta dialogarbetet, bland annat i arbetet med utbildning av multireligiösa guider i projekt 16, Gud har 99 namn. Svenska kyrkan i Lunds stift inrättade två nya treåriga projektanställningar för att utveckla kyrkans arbete med religionsdialog, vilka innehades av två deltagare i Tellus: Martin Nihlgård och Dan Fredriksson. Nihlgårds fortsatta engagemang i mångfaldsfrågor och religionsdialog reflekteras bland annat i hans insatser för projekt 16 och 23. Därefter blev Nihlgård rektor vid det muslimska studieförbundet Ibn Rushd, som uppstått genom ett samarbete med
Sensus, och mot en bakgrund av erfarenheterna av detta och andra projekt (16, 23 och 24) som Arvsfonden gett bidrag för."



"Projekt 18, Motbild av hotbild, initierades av enideell förening och ett kunskapsföretag, Ideum, med anknytning till Islamic Center i Malmö. Projektet formulerades mot en bakgrund av de islamofobiska stämningar som växt fram i västvärlden och som förvärrades efter den 11 september. Även muslimer i Sverige fick stå till svars för vad små våldsorienterade grupper gjort på andra kontinenter. Kvinnor i slöja trakasserades, moskéer blev hotade, muslimer misshandlades och spänningar mellan muslimska och ickemuslimska skolungdomar blev vardag. I en förstudie hade initiativtagarna granskat den
islambild som förmedlades i skolorna, genom attläsa befintliga läromedel och diskutera saken med en referensgrupp lärare och kommit fram till att den kunskap om islam och muslimer som producerades och reproducerades i utbildningen som regel var tämligen bristfällig. För att motverka detta företog sig projektet att producera läromedel till skolorna som förmedlade en bild om islam och muslimer som även muslimer kunde känna igen sig i och som på ett lättillgängligt sätt förmedlade islamkunskaper som också muslimer skulle uppfatta som korrekta. För detta erhöll de ett tvåårigt projektbidrag om 820 000 kronor. För medlen producerades


en lärobok,

Muslimer.nu – islam och muslimer bortom nyhetsrubrikerna

och en webbplats

www.muslimer.nu

som skulle användas som resurser i undervisningen och somen researchplats för skolungdomar. Läroboken faktagranskades av islamologerna Jan Hjärpe,
dåvarande professor vid Lund, och Jonas Otterbäck vid Malmö högskola. Med ett förord av Jan Hjärpe förmedlar boken grundläggande islamkunskaper för elever vid grundskola och gymnasium, med tematik som trosartiklar, trospelare, gudsuppfattning och hur man läser och tolkar Koranen."



"I det första projektet samarbetade Sensus med Islamic Center i Malmö. De fann varandra genom arbetet med projekt 15, Tellus: mötesplats för unga troende, och tog under förarbetet kontakt med företrädare för samtliga involverade församlingar."



Projekt 8: We meet in Sarajevo 1996

Typ av organisation: Ideell religiös frivilligorganisation: Islamic Center i Malmö

Projektnummer: U1996/064

Projektlängd: 1 år

Beviljat belopp: 30 000 kronor, som användes för projektets nationella del, vilket är mindre än hälften av det belopp som söktes.

Syfte: Det här är ett ungdomsprojekt där trettio ungdomar från olika trossamfund har en insamlingskampanj och sedan åker till det krigshärjade Sarajevo för att skänka humanitärt bistånd och stärka stadens betydelse som den ort där judar, kristna och muslimer genom historien fredligt levt tillsammans. Man vill stödja återuppbyggandet av Sarajevo, främja
samarbetet mellan ungdomar från Sverige och Bosnien och stödja de krafter i Bosnien som betonar fredlig samexistens.


Målgrupp: Ungdomar från skilda trossamfund, i Sverige och Bosnien.

Samarbetspartner: Svenska kyrkans ungdom, Judiska kulturföreningen, politiska ungdomsförbund, Elevkampanjen, Ungdom mot rasism, den bosniska
tidskriften Asyl Times.

Redovisning: Redovisningen är kortfattad och handskriven. Den beskriver de delar av projektet som lyckats, de svårigheter som uppstått och förhoppningar inför framtiden.

Projektets genomförande:

Projektet leddes av projektledare, två anställda, en praktikant, en beredskapsarbetare och femton frivilliga. Projektet inleddes med arbetskonferens där man hoppades på två representanter från Mosaiska församlingen, Svenska kyrkan, Ortodoxa kyrkan och
Katolska kyrkan. Det framgår inte om målsättningen lyckades. Att döma av redovisade samarbetspartner fungerade inte kontakterna med Ortodoxa och Katolska kyrkan. Projektet arrangerade en stödgala och samlade in humanitärt bistånd, kläder, skor, datorer, hygienartiklar, böcker och musikinstrument. Resan till Sarajevo med 30-40 ungdomar fick ställas in på grund av bristande finansiering. Projektledarna planerade istället att åka ner med detinsamlade biståndet själva.

Arvsfondens frågor

1. Hur har bidragssökande organisationer och samfund identifierat de problem projekten förhåller sig till?

Islamic Center i Malmö domineras av bosniska muslimer som var välinformerade om de konsekvenser inbördeskriget i forna Jugoslavien, särskilt Bosnien, hade haft.

2. Vilka framkomliga vägar och vilka hinder stöter projekten på i sitt arbete?

Stödgalan och informationsmöten genomfördes som planerat. Det förefaller som att ICM inte lyckades få med representanter från de katolska och ortodoxaförsamlingarna. Stödet från bosnier i Malmöområdet var mindre än det man räknat med. Gala, informationsmöten och insamling gick som planerat. Däremot lyckades man inte få bidrag för gruppresan till Sarajevo.

3. Hur många personer har varit verksamma eller deltagit i den aktuella verksamheten?

Ett åttiotal personer, varav sjuttio ungdomar – trettio män och fyrtio kvinnor - deltog i verksamheten. Till detta kommer de som kom på galan eller informationsmöten (cirka 400 deltagare)

4. Hur upplevde målgruppen verksamheten?

Kontakterna över religions- och organisationsgränser var givande. Däremot kunde man inte nå målgruppen i Bosnien.

5. Vilka fördjupade kunskaper om problemens komplexitet har producerats under projektens gång?

Samarbetet tillförde fler perspektiv och synvinklar, vilket kom till användning. Svårigheter att mobilisera till konkreta solidaritetsaktioner uppdagades. Att de misslyckades med målsättningen att ta sig till Sarajevo med bistånd ledde till kritisk självreflexion och idéer
om hur man istället borde ha gjort. Av redovisningen framgår att de aktiva insåg att de var ”nybörjare”. Tidschemat var för pressat, de hade ingen vägledning, ingen senior projektledare och mötte betydligt mindre entusiasm hos Malmöbosnier än förväntat.


6. Har fler projektidéer genererats under arbetet med de projekt som beviljats och i så fall vilka?

Solidaritetsarbete borde enligt projektarbetarna vävas in som en ordinarie del av Islamic Centers verksamhet. I redovisningen uttrycks en önskan om att etablera en vänortsförbindelse mellan Malmö och Sarajevo och mellan Malmöungdomar och Sarajevoungdomar.

I vilken kategori placeras projektet och varför

Projektet placeras i gränslandet mellan kategori A – projekt som inte lämnar några spår – och kategori B – projekt som gjort det man erhöll bidrag för. Trots goda intentioner och ett väl utfört förarbete med informationsmöten och solidaritetsgala lyckades man inte göra det projektet som helhet föresatt sig, åka ner till Sarajevo med en grupp ungdomar från
Sverige. Å andra sidan beviljade Arvsfonden bara bidrag för projektets nationella del, det vill säga informationsmöten och solidaritetsgala."



"Projekt 11: Ungdomsprojekt Slöja eller Avslöja

Typ av organisation: Ideell religiös förening: Islamic Center i Malmö, som är en fristående muslimsk frivilligorganisation.

Projektnummer: U1997/108

Projektlängd: 3 år

Beviljat belopp: 100 000 kronor

Syfte: Projektet vill motverka förtryck av kvinnor, i hem, skola, samhälle och på arbetsplatser; främst genom att upplösa de fördomar som finns om slöjan. Man vill förebygga diskriminering och främja integration genom att skapa ett informationsmaterial om slöjan, driva en upplysningsoch informationskampanj i skolor och på arbetsplatser, genom dialog med medier och öppet hus på Islamic Center.

Målgrupp: Ungdomar på högstadie- och gymnasienivå samt myndigheter, medier och företag.

Samarbetspartners: Gröna stjärnan – en idrottsförening vid Islamic Center och Asyl Times, en bosnisk tidning knuten till Islamic Center.

Redovisning: Redovisningen är handskriven, kortfattad och med informationsbroschyr bifogad.

Projektets genomförande:

Projektet ansökte om drygt 3 miljoner kronor men fick bara 100 000, varför ambitionsnivån fick justeras nedåt. De genomförde en enkätundersökning där muslimska kvinnor fick svara på varför de bar slöja, men resultatet redovisades inte. Ett kortfattat informationsblad togs fram och distribuerades på skolor och arbetsplatser, vars antal inte redovisas. Ett femtiotal frivilligarbetare vid moskén genomförde informationsmöten, kontaktade medier, besökte skolor och agerade värdar då besökare gästade moskén och spred i samband med detta information om slöjans betydelser.

Arvsfondens frågor

1. Hur har bidragssökande organisationer och samfund identifierat de problem projekten förhåller sig till?

Projektet initierades av troende muslimer som i sin vardag ständigt konfronterades med islamofobiska föreställningar om slöjan.

2. Vilka framkomliga vägar och vilka hinder stöter projekten på i sitt arbete?

Det var inte svårt att väcka debatt om slöjan och konfrontera fördomar hos skolungdomar och allmänheten. Det var svårare att få igång konstruktiva samtal. Ett stort hinder för förverkligandet av det här projektet var att man inte hade bidrag att anställa personal, utan var tvungna att förlita sig på ideell arbetskraft.

3. Hur många personer har varit verksamma eller deltagit i den aktuella verksamheten?

Islamic Center uppger att ett femtiotal ideellt arbetande deltog i projektet samt att för andra uppgifter anställd församlingspersonal anslog en del av sin arbetstid åt
projektet. De bedömer att 30 000 personer nåtts av information från eller om projektet, vilket ter sig lätt optimistiskt.

4. Hur upplevde målgruppen verksamheten?

Projektet mötte ett högt gensvar genom att slöjan som sådan väcker intresse och debattlust. Projektverksamma hoppades att man ”öppnat ögonen” på några av dem man diskuterade med.

5. Vilka fördjupade kunskaper om problemens komplexitet har producerats under projektens gång?

Projektdeltagarna visste redan innan verksamheten genomfördes att det finns en generell kunskapsbrist och många fördomar om slöjan hos allmänheten. Genom arbetet med projektet drog man slutsatsen att det är svårt att komma åt människors fördomar; att det hos många finns en rädsla för att konfrontera det främmande och att det kan vara svår att ta till sig kunskaper som bryter mot det man redan föreställer sig att man visste.

6. Har fler projektidéer genererats under arbetet med de projekt som beviljats och i så fall vilka?

Projektledningen ser ett behov av en landsomfattande informationskampanj om slöjan med samma syfte som den lokala kampanjen, men vet inte hur man ska kunna finansiera detta.

I vilken kategori placeras projektet och varför

Projektet placeras i gränslandet mellan kategori A – projekt som inte lämnar några spår – och kategori B – projekt som genomfört den verksamhet som planerats. Med hänsyn taget till att projektet inte beviljades de bidrag man sökt för och därför tvingades dra ner ambitionsnivån kan man möjligen säga att projektledningen genomförde den kampanj man planerat för, om än inte i samma utsträckning som det ursprungligen var tänkt. Kvaliteten på den informationsbroschyr som producerades var inteimponerande. Det går inte att bedöma huruvida erfarenheterna från projektet lever vidare eller i vad mån projektet lämnat några spår hos målgruppen."


Projekt 15: Tellus: Mötesplats för unga troende

Typ av organisation: Ideell religiös frivilligorganisation: Islamic Center i Malmö

Projektnummer: U2000/169

Projektlängd: 1 år, 2002

Beviljat belopp: 160 000 kronor

Syfte: Projektet ville skapa en mötesplats för unga troende kristna, muslimer och judar i Malmö, särskilt Rosengård, för att grupperna skulle få större förståelse för varandras traditioner och livsstilar. Ungdomarna producerade ett eget kursmaterial som skulle kunna
användas i liknande projekt på andra orter.

Målgrupp: Ungdomar över 15 år i Rosengård och andra invandrartäta förorter som är aktiva i Svenska kyrkan, Islamic Center och Mosaiska församlingen.

Samarbetspartners: Svenska kyrkan i Hyllie församling, Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS, som när projektet startade 1 januari 2002 bytte namn till Sensus) i Lunds stift.

Redovisning: Redovisningen är kortfattad. Vissa viktiga uppgifter saknas.

Projektets genomförande: Projektet leddes av projektanställd personal och inleddes med att deltagarna utbildades i den pedagogiska metoden Mångfald och Dialog (MOD) steg I och II. Ungdomarna samlades sedan till olika dialogträffar och genomförde aktiviteter som besök på utställningen Gud har 99 namn, biobesök med diskussion, en lägerhelg, deltagande vid konfirmation och en studieresa till Birmingham. Under projektet producerades också en
film för att användas i skolor och av studieförbund och studiecirklar.

Arvsfondens frågor

1. Hur har bidragssökande organisationer och samfund identifierat de problem projekten förhåller sig till?

Som troende muslimer i Sverige hade de aktiva i Islamic Center noterat att ickemuslimska ungdomar hade bristande kunskaper om och förståelse för muslimska traditioner och omvänt: muslimska ungdomar hade bristande kännedom om judendom och kristendom. Projektgruppen antog att troende ungdomar hade gynnsamma förutsättningar att genom dialog utveckla en förståelse för andra troende ungdomar och deras föreställningsvärld.

2. Vilka framkomliga vägar och vilka hinder stöter projekten på i sitt arbete?

Dialogmetoden visade sig fruktbar och projektledningen noterade en gradvis ökad respekt
mellan de deltagande ungdomarna, vilket bland annat visade sig i att bestående vänskapsband knöts över religionsgränserna och att ungdomarna också träffades
utanför projektets ramar. Men det var svårt att få alla ungdomar att följa projektet till slut.

3. Hur många personer har varit verksamma eller deltagit i den aktuella verksamheten?

Det framgår inte av redovisningen och jag har trots upprepade försök inte kunnat få tag i de som var ansvariga för projektet.

4. Hur upplevde målgruppen verksamheten?

De skriftliga utvärderingar som genomfördes efter enskilda moment liksom de återträffar som
genomfördes när man samlades för att diskutera vad man gjort och planera fortsättningen visade att de deltagare som följde projektet över tid tyckte att dialogträffarna var givande.

5. Vilka fördjupade kunskaper om problemens komplexitet har producerats under projektens gång?

Projektledningen noterade att vissa diskussionsämnen är känsliga och att det fanns en tendens bland vissa ungdomar att sluta sig inom den egna gruppen, liksom en ovilja att diskutera vissa problem inom de egna traditionerna med personer som inte tillhörde
traditionsgemenskapen.

6. Har fler projektidéer genererats under arbetet med de projekt som beviljats och i så fall vilka?

Några av de mer aktiva projektdeltagarna bildade efter projektets slut en förening – TalaNu – i syfte att fortsätta arbetet med religionsdialog. Styrelsen bestod av ungdomar från de tre abrahamitiska traditionerna. De byggde bland annat upp en numeranedlagd webbplats –

http://www.talanu.nu/

– där mankunde hitta information om verksamheten och de abrahamitiska traditionerna. En av deltagarna fick en projektanställning vid Sensus studieförbund för att fortsätta arbetet med religionsdialog och mångfaldsfrågor. Svenska kyrkan i Lunds stift inrättade två nya treåriga projektanställningar för att utveckla kyrkans arbete med religionsdialog, vilka innehades av två deltagare i Tellus: Martin Nihlgård och Dan Fredriksson. Nihlgård gick därefter vidare och blev rektor vid det muslimska studieförbundet Ibn Rushd.

I vilken kategori placeras projektet och varför

Projektet placeras i kategori C – projekt vars erfarenheter lever vidare genom att arbetet med religionsdialog och mångfaldsfrågor fått en fortsättning inom Svenska kyrkan i Malmöområdet, Islamic Center i Malmö och i studieförbunden Sensus och Ibn Rushd,
även om ungdomsgruppen sedan länge är nedlagd och de projektanställningar som infördes upphört.



Projekt 16: Gud har 99 namn

Typ av organisation: Kristet studieförbund: Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS), fr.o.m. den 1 januari 2002 Sensus studieförbund. Religiös frivilligorganisation: Islamic Center.

Projektnummer: U2001/004

Projektlängd: 1 år, 2001

Beviljat belopp: 100 000 kronor

Syfte: Projektet ville visa utställningen Gud har 99 namn – som presenterar de s.k. världsreligionerna – i Malmö och i samband med det ordna kringaktiviteter, mötesrum, diskussionsforum, utbilda multireligiösa guider till utställningen; allt för att närma olika grupper varandra, öka förståelse för Den andre genom dialog, främja demokratiutveckling samt motverka konflikter och främlingsfientlighet.

Målgrupp: Religiösa och ickereligiösa ungdomar mellan 12 och 25 år, skolklasser och personer som arbetar med ungdomar

Samarbetspartner: Islamic Center i Malmö

Redovisning: Redovisningen är saklig, professionell och kortfattad.

Projektets genomförande:

Innan utställningen kom utbildades och certifierades 23 multireligiösa guider genom en studiecirkel som inkluderade fördjupade kunskaper i kristendom, islam,judendom, bahai, hinduism och buddhism. Man gjorde studiebesök i respektive traditions helgedomar, på
begravningsplatser, fester och högtider, studerade guidemetodik och fick praktisk utbildning i guidning av utställningen. De multireligiösa guiderna anställdes av SKS och Malmö museer för att arbeta vid utställningen, som de visade för sammantaget 270 grupper barn och ungdomar. Utställningen var interaktiv och inkluderade tält med var sitt tema: Tiden, Festen/
Maten, Kläder, Döden och Dialog. Under ledning av de multireligiösa guiderna genomfördes också sex tematiska bussturer i det mångreligiösa Malmö med omnejd och fem livsåskådningskaféer som också de var tematiskt upplagda (meningen med livet, meningen med döden, en god gud i en ond värld, en god människa i en ond värld – en ond människa i en
god värld, och frågan Har Gud 99 namn?). Därutöver hölls åtta öppna föreläsningar med företrädare för skilda religiösa traditioner, studiecirkelträffar ochbesök av en ikonmålare. I samarrangemang med Folkets Bio genomfördes också fyra filmvisningar med efterföljande diskussion.

Arvsfondens frågor

1. Hur har bidragssökande organisationer och samfund identifierat de problem projekten förhåller sig till?

Projektansvarige Martin Nihlgård hade i likhet med andra aktiva i Sveriges kyrkliga studieförbund och Islamic Center länge intresserat sig för religionsmöten, religionsdialog och mångfaldsfrågor. Projektet utgick egentligen inte från ett problem annat än den
allmänna kunskapsbrist människor kan ha om andra religiösa traditioner än de egna, utan snarare från en möjlighet: utställningen Gud har 99 namn, som tagits fram av Görel Byström Janarv i samarbete med Riksutställningar, och Kulturhuset i Stockholm, skulle
under 2001 visas i Malmö under sex veckor.

2. Vilka framkomliga vägar och vilka hinder stöter projekten på i sitt arbete?

Projektet var överlag mycket framgångsrikt och de multireligiösa guiderna fick en nyckelroll. Programmet var fullspäckat och projektet led av en viss tidspress. Projektledningen önskade att man haft mer tid för marknadsföring men var ändå nöjd med genomslaget.

3. Hur många personer har varit verksamma eller deltagit i den aktuella verksamheten?

De multireligiösa guiderna ledde visningar av utställningen för sammanlagt 270 barn- och
ungdomsgrupper. De tematiska bussresorna lockade 192 resenärer, de fyra livsåskådningskaféerna lockade sammanlagt 63 deltagare och filmvisningarna lockade
sammantaget 82 personer.

4. Hur upplevde målgruppen verksamheten?

Den feedback man fick var övervägande positiv.

5. Vilka fördjupade kunskaper om problemens komplexitet har producerats under projektens gång?

Eftersom man utgick ifrån en möjlighet att tillvara människors intresse för olika religioner och
livsåskådningar – främlingsnyfikenhet snarare än främlingsfientlighet - var fokus inte mer än indirekt problemorienterat.

6. Har fler projektidéer genererats under arbetet med de projekt som beviljats och i så fall vilka?

Intresset och engagemanget var stort och erfarenheterna levde vidare i de ordinarie verksamheter som bedrevs inom Sensus och Ibn Rushd, vilket bland annat resulterade i projektet Sveriges multireligiösa guider som redovisas som projekt 23 och Den multireligiösa resväskan.

I vilken kategori placeras projektet och varför

Projektet placeras i kategori D – verksamheten lever vidare genom Den multireligiösa resväskan och fler liknande projekt – inklusive projekt 23, Sveriges multireligiösa guider – som inkorporerats i Sensus ordinarie verksamhet.



Projekt 17: DELTA. Uppsökande verksamhet för handikappade barn och ungdomar med invandrarbakgrund och idrottsintresse

Typ av organisation: Idrottsförening: Föreningen Idrott för Handikappade (FIFH)

Projektnummer: 2001/085

Projektlängd: 3 år, 2002–2004

Beviljat belopp: 618 000 kronor

Syfte: Handikappidrotten har hittills lockat proportionerligt färre barn och ungdomar med
invandrarbakgrund. Trots att Malmö är en invandrartät stad hade FIFH bara ett fåtal medlemmar med invandrarbakgrund. För att bryta det mönstret, omvandla FIFH till en mångkulturell förening och bereda funktionshindrade med invandrarbakgrund möjlighet till meningsfull, utvecklande och aktiv fritid ville FIFH göra en riktad insats med uppsökande
verksamhet, ta fram flerspråkigt informationsmaterial, informera via invandrartidningar, närradio, mötesplatser, moskéer, kyrkor, studieförbund och fortbilda ledarna i språk och kultur. Ett mål var att den uppsökande verksamheten skulle bli en integrerad del av FIFH:s arbete.

Målgrupp: Funktionshindrade barn och ungdomar, 4–25 år, med invandrarbakgrund i Rosengård och andra invandrartäta orter i Malmö med omnejd.

Samarbetspartners: Medborgarkontoret i Rosengård. Under arbetets gång inleddes också samverkan med Islamic Center, Respekt, invandrarföreningar (särskilt den somaliska), fotbollsklubben MABI (Zlatans moderklubb) och Malmö boxningsklubb i Rosengård.

Redovisning: Löpande redovisning där också svårigheter har diskuterats. Bra skött.

Projektets genomförande:

Projektet leddes av anställd personal, med Dedjo Engmark, född i Indien men uppväxt i Sverige, som eldsjäl. Engmark är en framgångsrik landslagsspelare i kälkhockey från FIFH:s Sledge Hammers, som är ett av världens främsta kälkhockeyklubbar. Han var även aktiv i ledningen för den legendariska fotbollsklubben MABI där Zlatan Ibrahimovic spelat.

Projektet inleddes med att söka kontakter i Malmös invandrartäta förorter, särskilt Rosengård och Hyllie, där man utbildade 20 ”ambassadörer” som hade förtroende bland invandrargrupper i området. Med lite förseningar producerades ett informationsmaterial
på åtta olika språk: svenska, engelska, spanska, ryska, arabiska, persiska, somaliska och slaviska. Dessa spreds över tio medborgarkontor, tio bibliotek, invandrarföreningar, religiösa samfund, skolor, samt habiliteringar och ortopeder i Malmö-Lund. Därutöver tog man fram en informationsfilm med samma namn som projektet, DELTA, som visades på informationsmöten och andra sammankomster varje månad. Tillsammans med ambassadörerna genomfördes uppsökande verksamhet hemma hos invandrarfamiljer med funktionshindrade barn och ungdomar. FIFH bjöd också in till prova-på dagar i den egna idrottshallen och i Rosengård, där man visade upp lagsporter som elhockey – där spelarna sitter i specialtillverkade elrullstolar med ett fastmonterat blad i fronten – goalboll – som är en bollsport för synskadade där spelarna bär ögonbindel, orienterar sig på banan med hjälp av fasttejpade linor och spelar med en gummiboll med inbyggda pinglor – sittande volleyboll, rullstolsbasket, kälkhockey, boccia och bordtennis.

Långtgående samarbete etablerades med Islamic Center, Respekt, fotbollsklubben Mabi och Malmö boxningsklubb.

Arvsfondens frågor

1. Hur har bidragssökande organisationer och samfund identifierat de problem projekten förhåller sig till?

Dedjo Engmark berättar att han reflekterade över att det nästan bara var etniska svenskar i klubben.87 Var fanns alla andra? Malmö är en mångkulturell stad. År 2001 var drygt 22 procent av stadens invånare födda utomlands och ytterligare 13 procent hade minst en
förälder som var född i ett annat land. I åldersgruppen 4–25 år hade drygt 45 procent av Malmös invånare invandrarbakgrund. Ändå hade bara en handfull av FIFH:s 650 medlemmar invandrarbakgrund. Orsakerna till detta kunde vara såväl interna som externa. Att FIFH inte haft en strategi för att bredda rekryteringen så att man nådde alla Malmöbor,
oavsett etnisk bakgrund, antydde att man inte sett frågan, inte bedömt den som viktig eller att man varit dålig på att nå ut med information. Det kunde också bero på att funktionsnedsatta invandrarungdomar och deras familjer inte kände till FIFH, inte såg medlemskap som något för dem eller inte förstod poängen med handikappidrott. Funktionshindrade invandrarungdomar kunde därför befinna sig i ett dubbelt utanförskap som både invandrare och handikappade

2. Vilka framkomliga vägar och vilka hinder stöter projekten på i sitt arbete?

Projektet stötte på många svårigheter. För det första fanns det en uttalad projekttrötthet i Rosengård. Stadsdelens invånare har sett många projekt passera revy och FIFH upplevde att det fanns vissa svårigheter att uppbåda engagemang för ytterligare ett vällovligt projekt som förts till Rosengård utifrån. Vidare hade framställningen av informationsbroschyren
försenats och det hade visat sig problematiskt att hålla informationsmöten eftersom inte alla i målgruppen behärskade svenska. För de funktionshindrade barn och ungdomar som blev intresserade tillstötte ytterligare ett problem: att ta sig till FIFH-hallen inne i staden. Vissa
familjer hade inte råd med transport, de kände inte till rätten till färdtjänst eller tyckte att den byråkratiska gången för att få färdtjänst var svårgenomkomlig. Andra familjer ville inte släppa iväg barnen ensamma eller var avogt inställda till att andra än familjen skulle ta sig an deras funktionshindrade medlemmar. Följden blev att det första året endast gett enstaka nya
medlemmar. Enligt Engmark hade man underskattat den tid som krävdes för att etablera kontakt med de berörda familjerna och vinna deras tillit . För att komma till rätta med det problemet identifierade man genom medborgarkontoren ett tjugotal nyckelpersoner med stora kontaktnät som skulle kunna fungera som FIFH:s ”ambassadörer” bland familjer, nätverk, föreningar och religiösa samfund i Rosengård med omnejd. Genom samarbetet med personer som redan hade närvaro och förtroende i de miljöer man ville nå, fick DELTA betydligt större genomslag. Nu kunde FIFH genomföra fungerande informationsmöten med
invandrarföreningar och religiösa samfund samt direkt uppsökande verksamhet hemma hos invandrarfamiljer med funktionshindrade barn och ungdomar. De föräldrar och barn som värvades kom därefter att bli levande förebilder som illustrerade handikappidrottens
möjliga fördelar, som när den rullstolsbundne och tidigare utstötte Christian Seidal blev en lokal celebritet sedan han blivit landslagstjärna i rullstolsbasket.

3. Hur många personer har varit verksamma eller
deltagit i den aktuella verksamheten?

Tillsammans med ambassadörerna besökte DELTA cirka 500 familjer och arrangerade informationsdagar i Rosengård och andra invandrartäta stadsdelar fyra gånger per månad. Därutöver höll man informationsmöten med cirka 75 föreningar och samfund. Sammantaget värvades ett sextiotal nya medlemmar med invandrarbakgrund till föreningen.

4. Hur upplevde målgruppen verksamheten?

Omdömena var blandade. Vid sidan om en uttalad projekttrötthet fanns också en utpräglad skepsis bland många invandrarfamiljer med funktionshindrade medlemmar. För ett antal handikappade barn och ungdomar som blev aktiva i FIFH innebar projektet ett hav av skillnad. De fick större självförtroende, uppnådde bättre studieresultat, blev resvana – både
lokalt och utrikes – fick utökade kontaktnät och nya erfarenheter, vilket bidrog till ökade karriärambitioner.

5. Vilka fördjupade kunskaper om problemens komplexitet har producerats under projektens gång?

För FIFH var erfarenheterna av projektet nyttiga. Med sextio aktiva idrottare med invandrarbakgrund hade FIFH inlett omvandlingen till en mångfaldsförening. När projektet initierades hade satsningen på uppsökande verksamhet bland handikappade invandrare stött på ett visst motstånd, både bland vissa medlemmar och i styrelsen. Projektet möjliggjorde
att FIFH på ett konkret sätt kunde göra upp med fördomar och främlingsfientlighet. År 2005, när projektet avslutats, hade medlemmar, styrelse och ideella ledare fått nya och fördjupade kunskaper i frågor om migration, integration och mångfald, även om alla problem var långtifrån lösta. Detta visade sig tydligt då Dedjo Engmarks anställning upphörde.

FIFH:s sportchef, Thomas Jönsson, konstaterade att det Engmark byggt upp runnit ut i sanden. ”Vi andra är ju blonda och blåögda och det ger ingen respekt i Rosengård. Vi rör oss inte där. Vi skulle behöva ett nytt DELTA-projekt för att dra igång det igen”.88 I detta får han bifall av Engmark, som understryker att den problematik DELTA ville komma till rätta med i
stort sett finns kvar, åtminstone på ett strukturellt plan. Många funktionshindrade med invandrarbakgrund i Malmös segregerade stadsdelar lever kvar i ett dubbelt utanförskap och den resurs för samhället varje handikappad potentiellt utgör förblir därför outnyttjad.

”Det ses inte som en självklarhet att funktionshindrade har kompetenser och kan bidra med något, som är värdefullt för andra och för samhället i stort. Problemet ligger i betraktarens öga. Är du handikappad och dessutom invandrare betraktas du som möjligen som
någon som behöver hjälp, inte som en tillgång. [Men] det är inte synd om oss … Vi vill bli sedda för vilka vi är och inte identifierade med det handikapp vi har”, säger Dedjo Engmark.89

Omvänt visar sig offerrollenofta i den funktionshindrades självuppfattning. ”Det är lätt att anamma offerrollen”, att inte se sig själv som en tillgång, att identifiera sig med det hinder
man har, det som särskiljer den handikappade frånden ickehandikappade normen i en process som kan fördjupas om den funktionsnedsatte dessutom tillhör en redan stigmatiserad invandrargrupp, som den somaliska.90 För Engmark är handikappidrotten och särskilt dess lagsporter ett utmärkt verktyg för att bryta detta mönster, men han betonar de problem som även efter DELTA kvarstår vad det gäller att rekrytera funktionshindrade invandrare till FIFH.

”DELTA visar att det behövs extraresurser till sådana här satsningar”.91 När bidraget tog slut och Engmarks projektanställning upphörde, avstannade också den uppsökande verksamheten. Engmarks erfarenhet från de kontakter han knöt med familjer från muslimska länder, som Somalia, var att man där utgick ifrån att det var (stor) familjens, inte samhällets, ansvar att ansvara för den funktionshindrade familjemedlemmens välfärd. Den grundläggande inställningen var att ”vi tar hand om varandra. Vi behöver ingen hjälp utifrån”. Utan att förminska grundinställningens positiva sidor, pekar Engmark på att det också kan medföra att man inte känner till de möjligheter som finns utanför familjen. Det gäller inte bara att man kanske inte känner till att det finns handikappidrotter som elhockey eller goalball, utan även grundläggande möjligheter som rätt till assistans och färdtjänst. Även när man får veta att möjligheterna finns blir de ofta abstrakta. Vart vänder man sig för att få tillstånd till färdtjänst? Var finns blanketter? Hur ska de fyllas i? Behövs det intyg och hur skaffar man dem? Vad är en färdtjänstutredare och hur träffar man en sådan? Man behöver knappast vara invandrare för att tycka att byråkratiska regler och myndighetskontakter är tillräckligt ansträngande för att känna att det är lättare att låta bli. Här fyllde DELTAprojektets ambassadörer en viktig funktion genom att underlätta processen och ge handikappade tillgång till de möjligheter och rättigheter som står till buds.

6. Har fler projektidéer genererats under arbetet med de projekt som beviljats och i så fall vilka?

Alla berörda är överens om att ytterligare satsningar som Delta skulle behövas.

I vilken kategori placeras projektet och varför

Projektet placeras i kategori B – projekt som genomfört den verksamhet som planerats, men därefter upphört. Även om de aktiviteter som genomfördes under projektet inte lever kvar, har de verksamheter som bedrevs under projektets gång varit av mycket stor vikt för de personer som blev medlemmar och för deras familjer.


Projekt 18: Motbild av hotbild

Typ av organisation: Ideell ickestatlig muslimsk organisation och kunskapsföretag: Ideum Europa

Projektnummer: u2001/104

Projektlängd: 2 år, 2003 och 2004

Beviljat belopp: 820 000 kronor

Syfte: Projektet ville motverka islamofobi och tillföra viktiga kunskaper om islam och muslimskt levnadssätt i kompetenshöjande utbildningsmaterial riktat mot religionslärare och därmed nyansera bilden av islam.

Målgrupp: Lärare i religionskunskap i svenska skolan – och därmed indirekt generationer av elever

Samarbetspartners: Malmö högskola, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet

Redovisning: Redovisningenär välskriven och professionell, samt inkluderar framtaget
utbildningsmaterial.

Projektets genomförande:

Under projektets inledningsfas gjordes undersökningar på skolor om den befintliga islamundervisningen och de behov av utbildningsmaterial som kunde föreligga. Därefter författades en bok,

Muslimer.nu – islam och muslimer bortom nyhetsrubrikerna,

vars innehåll granskades av islamologerna Jan Hjärpe och Jonas Otterbäck samt Yasin Ahmad, dåvarande ordförande för Sveriges Unga Muslimer. Med förord av islamolog Jan Hjärpe förmedlar boken grundfakta med den tänkta målgruppen i sikte; texten nyanserar många stereotypa förställningar, argumenterar för islams förenlighet med grundläggande svenska värderingar och svenskt samhällsliv; och argumenterar sakligt för att hedersvåld, tvångsäktenskap och kvinnlig könsstympning är oförenligt med den tolkning av
”sann islam” som presenteras. Boken har en snygg layout och är lättläst och angelägen. Här väjs heller inte för ”muslimsk självkritik”, vilket gör texten angelägen också för muslimer.
Muslimer.nu delades ut till 2 000 religionslärare på högstadiet och gymnasiet i landet.

Därutöver arrangerades fortbildningsseminariet för lärare i Göteborg, Stockholm och Malmö. Förutom boken presenterades annat material som lämpar sig för islamundervisning, böcker, skrifter, videofilmer, och dialogmaterialet MOD. Seminarierna bjöd också på föreläsningar,
dialogövningar, gruppdiskussioner och utvärderingar. Utvärderingarna av deltagande lärare var överlag positiva. Den vanligaste negativa anmärkningen var att det var för lite tid till diskussioner. Samtidigt hyllades föreläsaren (Jonas Otterbäck) som också fungerade som
samtalsledare och man önskade att han fått ytterligare tid. Man skapade också webbplatsen

http://www.muslimer.nu/,

som skulle användas som resurs i religionsundervisningen och som researchplats för
skolungdomar. Webbplatsen fungerar ännu.

Arvsfondens frågor

1. Hur har bidragssökande organisationer och samfund identifierat de problem projekten förhåller sig till?

Efter kalla krigets slut växte islamofobiska stämningar fram i västvärlden, vilka förvärrades med 11 september och kriget mot terror. Även muslimer i Sverige fick stå till svars för små våldsorienterade gruppers agerande. Beslöjade muslimska kvinnor trakasserades och moskéer hotades. I landets skolor växte spänningar fram mellan elever och okunniga påståenden om islam och muslimer florerade i det offentliga rummet. Initiativtagarna granskade den islambild som förmedlades i skolorna genom att ta del av befintliga läromedel och diskutera saken med en referensgrupp av lärare och elever på gymnasier och högstadier i Malmöområdet.

Genom undersökningen kom initiativtagarna fram till att fördomar och missuppfattningar berodde på fyra samverkande faktorer:

a) Uppfattningen om islam som levnadssätt baserades på enskilda muslimers agerande och inte på goda kunskaper om islam och muslimer.

b) Undervisningen om islam fokuserade främst på vissa former av förbud.

c) Få visste hur muslimer själva förhöll sig till islam.

d) Det fanns stora kunskapsluckor också i mer grundläggande frågor om islamisk teologi.

2. Vilka framkomliga vägar och vilka hinder stöter projekten på i sitt arbete?

Projektledningen bestämde sig för att ta fram ett fortbildningsmaterial som skulle nyansera bilden av islam och på ett lättåskådligt sätt förmedla grundläggande islamkunskaper som muslimer skulle uppfatta som korrekta. Det skulle belysa hur en muslim borde uppträda i samhället och fokusera positiva värden som rättvisa, kärlek, förståelse och god vilja snarare än negativa sanktioner och förbud. Bland de hinder de stötte på i framtagandet av de texter som skulle ingå i boken var svårigheter att möta deadlines och få författare att kunna skriva på ett för målgruppen stilistiskt och essäistiskt tilltalade sätt. Projektledningen fann också att de saknade både tid och kompetens att kunna inkludera alla de ämnen och teman de ursprungligen velat ha med och att gallringsprocessen var både svår och tidsödande.

För att få stöd i arbetet vände man sig till islamolog Jan Hjärpe, som var mycket behjälplig. Arbetet med dialog, självgranskning och tvärkulturellt samarbete var samtidigt krävande och givande.

3. Hur många personer har varit verksamma eller deltagit i den aktuella verksamheten?

Materialet distribuerades till två tusen lärare. Webbplatsen besöktes 3 000 gånger under
projektarbetes gång. De tre seminarierna med inbjudna föreläsare och deltagare från skolor i Malmö, Göteborg och Stockholms sägs ha varit välbesökta, men konkreta uppgifter saknas.

4. Hur upplevde målgruppen verksamheten?

Enligt de utvärderingar som gjordes efter seminarierna och att döma av de reaktioner som lärare hade sedan de läst boken var responsen överväldigande positiv. Man tyckte att seminarierna och föreläsningarna var givande och att boken fyllde en viktig funktion i
skolarbetet, inte minst för att den författats av troende muslimer själva och därmed gav en bra bild av hur man som praktiserande muslim kunde uppfatta den egna religionen. Men det fanns avvikande röster: en lärare fann boken ”propagandistisk” och en annan att den ”inte var objektiv”.

5. Vilka fördjupade kunskaper om problemens komplexitet har producerats under projektens gång?

Projektledningen förstod att transkulturellt samarbete och dialog kräver ett stort förtroende, vilket tar lång tid att bygga upp. Det krävs mycket av parterna för att kunna fungera reflexivt, ompröva sina ståndpunkter och kunna möta sig själva och andra. Synen på islam
skiljer sig mycket mellan praktiserande muslimer, religionslärare och islamologer och det tar tid att förstå att också skilda perspektiv kan ha sin giltighet.

6. Har fler projektidéer genererats under arbetet med de projekt som beviljats och i så fall vilka?

Projektledningen har diskuterat möjligheten att översätta åtminstone delar av materialet och
webbplatsen för att sprida projektet till andra europeiska länder.

I vilken kategori placeras projektet och varför

Projektet placeras i kategori C – där erfarenheterna av projektet lever vidare genom att materialet ännu används i skolorna."




Källa, Arvsfondens utvärdering av projekt om islam och muslimer i Sverige, maj 2010:

http://www.arvsfonden.nu/upload/utvarderingar/Islam%20och%20muslimer%20i%20Sverige%20Mattias%20Gardell.pdf