Intervju med disputerad om muslimska friskolor

Vecka 19 2009 fick bloggen Muslimska Friskolan hjälp av Pedagogiska institutionen, avdelningen för internationell och jämförande pedagogik på lärarhögskolan vid Stockholms universitet. Professor Holger Daun som var handledare ordnade en intervju med den nydisputerade Åsa Brattlund:

http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden/storaskillnadermellanmuslimsktprofileradeskolorisverigeochengland.5.32886ac120aeb4c1058000625.html

http://muslimskafriskolan.blogspot.com/2009/04/forskare-vill-att-kommunala-skolor-ska.html

Onsdag 6 maj 2009 fick bloggen intervjun med Brattlund som i sin avhandling jämfört engelska muslimska friskolor med svenska muslimska friskolor. Åsa Brattlund har samtyckt till att intervjun publiceras på bloggen Muslimska Friskolan.

Brattlund berättar att hon doktorerat på ämnet muslimska friskolor för att hon i sin forskning sysslat med detta ämne tidigare. Men redan på 1980-talet väcktes hennes intresse för islam. Det var när hennes dotter fick en kompis på dagis som var muslim.

Avhandlingen som lades fram 24 april 2009 heter "What Role of God and National Curriculum in School life? A Comparative Study of Schools with a Muslim Profile in England and Sweden":

http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:208774

Avhandlingen kommer enligt Brattlund till att börja med inte att publiceras på Internet. Det kan hända att den ges ut på något förlag senare eller publicerar på Internet så småningom. Enligt Stockholms universitetsbibliotek kommer Lunds universitet och en del andra högskolor att erhålla var sitt exemplar. Just nu läggs uppgifterna om avhandlingen in i Libris så att den blir sökbar.

På frågan varför myndigheter i Sverige kartlägger muslimska friskolor ur säkerhetssynpunkt, svarar Åsa Brattlund, att hon inte kände till det.

För att skydda identiteterna på intervjupersonerna i avhandlingen, kan Brattlund inte avslöja vilka muslimska friskolor i Sverige och England som hon intervjuat.

Brattlund bedömde förhållandena i de svenska muslimska friskolorna vara lika kommunala förortsskolor kunskapsmässigt. Själv har Brattlund erfarenheter av förorten genom att ha bott där under en tid. Från början kommer hon dock från glesbygden.

Hennes avhandling bygger på fältstudier vid muslimska friskolor som gjordes för en del år sedan. Hon har inte träffat på finansiering från utlandet av muslimska friskolor i Sverige. I England är det däremot vanligt med band till utlandet hos de muslimska friskolorna. Speciellt kopplingar till Saudiarabien, enligt Brattlund.

Av anonymiseringsskäl kan hon inte avslöja om några av de undersökta muslimska friskolorna i Sverige ligger vid eller har kopplingar till någon moské.

Hon framhäver att miljöpartiet i Sverige inte är negativt inställt till muslimska friskolor. Hon har inte undersökt närmre varför en del riksdagspartier som folkpartiet vill ta bort religiösa friskolor medan andra är positivt inställda.

I sina fältstudier fann hon inget uttalat agg mot USA från vare sig elever eller personal på de svenska muslimska friskolorna. Hon vill att varje muslims privata livsåskådning ska framhävas i stället för att bunta ihop dem i en grupp. Under sin levnad har varje muslim tagit ställning i sina värderingar utifrån sin privata syn i olika frågor.

Brattlund hävdar att det inte heller går att bedöma muslimska friskolor i klump. De muslimska friskolor hon mött i Sverige och England har skiljt sig åt både kunskapsmässigt och i utformningen. Vad gäller huvudmännen för de muslimska friskolorna har de olika ägarstrukturer.

Åsa Brattlund visar sig vara en nyfiken forskare som gärna vill veta mer om vilken syn myndigheter har på koranskolor. Hon har till viss del följt kravallerna på Rosengård i december 2008. Hon lyssnar gärna till bloggens redogörelser för hur Islamiska Kulturföreningen av olika skäl tvingades bort från sin källarmoské. Fredag 8 maj 2009 åtalades tre ungdomar för ockupationen av Islamiska Kulturföreningens källarmoské på Rosengård:

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=169908

Brattlund undrar slutligen vilken ideologi bloggen Muslimska Friskolan har. Bloggen svarar att likt flera riksdagspartier är den emot muslimska friskolor. Mest för att kunskapsnivån är så låg i muslimska friskolor, vilket ju är ett objektivt underkännande. Men de muslimska friskolorna kommer undan för att de saknar betyg på låg- och mellanstadiet som de flesta är begränsade till.

Åsa Brattlund frågar vilken inriktning bloggen har och får svaret att bloggen ämnar beskriva fakta runt muslimska friskolor hellre än värderingar. Allra sist undrar hon vilka partier som bloggen samarbetar med. Brattlund får svaret att bloggen är partipolitiskt obunden av det enkla skälet att den vill kunna intervjua och skriva objektivt om olika politiska partiers uppfattningar om muslimska friskolor. Bloggen är glad över att ha läsare från vilket parti som helst.

Forskare vill att kommunala skolor ska lära sig av muslimska

Idag fredag 24 april 2009 disputerade forskaren Åsa Brattlund i internationell pedagogik om muslimska friskolor:

"Stora skillnader mellan muslimskt profilerade skolor i Sverige och England

2009-04-21 12:03

Skillnaderna mellan muslimskt profilerade skolor i Sverige och England är stora. Den grundläggande orsaken ligger i de ramar som satts upp som villkor för att få tillstånd att starta och driva en skola med en konfessionell inriktning i de olika länderna. Det visar Åsa Brattlunds doktorsavhandling i internationell pedagogik vid Stockholms universitet som läggs fram på fredag, den 24 april.

I avhandlingen jämförs två muslimskt profilerade skolor i Sverige med två muslimskt profilerade skolor i England. Studien visar bland annat att det i de två skolorna i England fanns ett betydligt större frirum för det muslimska. Där var det tillåtet att integrera islam i alla aktiviteter på skolan, i olika ämnen och under raster. Därmed var det, till skillnad mot situationen i de två skolorna i Sverige, tillåtet att kräva att muslimska flickor skulle bära hijab* och att införa regler som förbjöd flickor och pojkar att sitta bredvid varandra och leka med varandra under rasterna.

- Om de två muslimskt profilerade skolorna i England - hypotetiskt sett - hade ansökt om att få starta likvärdiga statsbidragsfinansierade skolor i Sverige, så hade de fått avslag på sina ansökningar, berättar Åsa Brattlund. Anledningen till det är att skolorna inte skulle anses vara i enlighet med den svenska nationella läroplanen - kraven på att undervisningen ska vara icke konfessionell, att sådana regler som ställer krav på elevers och personals klädsel inte är tillåtna, att alla elever förutsätts delta i musik, bild och religionskunskap samt att det i Sverige inte får finnas normer och regler som reglerar umgänget mellan flickor och pojkar och mellan kvinnor och män. Om de två muslimskt profilerade skolorna i Sverige hade ansökt om att få starta likvärdiga statsbidragsfinansierade skolor i England hade de, enligt Åsa Brattlund, antagligen också fått avslag på sina ansökningar, eftersom det hittills endast finns fyra grundskolor med statsbidrag.

- Även om skolorna hypotetiskt sett skulle beviljats statsbidrag skulle de antagligen få mycket svårt att rekrytera elever. Sannolikt skulle muslimska föräldrar i England ha uppfattat de två skolorna som sekulära skolor, som därmed inte skulle klara av att förmedla den moral och den disciplin som förväntades, säger hon. Föräldrar skulle troligen ha reagerat över att flickor och pojkar i alla åldrar leker och umgås fritt med varandra. Dessutom skulle föräldrarna även ha reagerat över att de muslimska flickorna och de muslimska kvinnor som arbetade på de två muslimskt profilerade skolorna själva bestämde om de ville bära eller inte bära hijab. *)

Hijab är en traditionell klädsel för muslimska kvinnor. Den täcker huvudet, ansiktet eller kroppen, kallas ofta slöja och har funnits i många olika varianter i olika tider och på olika platser i världen.

Avhandlingens namn

What Role of God and National Curriculum in School life? A Comparative Study of Schools with a Muslim Profile in England and Sweden.

Ytterligare information

Åsa Brattlund,

internationell pedagogik,

Stockholms universitet,

e-post

asabrattlund@hotmail.com,

asa.brattlund@mdh.se

tfn 08-732 62 49 (hem),

016-15 34 83 (vidarekopplad till mobil).

Pressbild Bild på Åsa Brattlund kan laddas ner från

http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=61859."

Källa, pressmeddelande från Stockholms universitet 21 april 2009:

http://newsdesk.se/pressroom/su/pressrelease/view/stora-skillnader-mellan-muslimskt-profilerade-skolor-i-sverige-och-england-288285

http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden/storaskillnadermellanmuslimsktprofileradeskolorisverigeochengland.5.32886ac120aeb4c1058000625.html

"Eskilstuna Det finns mycket som den kommunala skolan kan lära av de muslimskt profilerade skolorna. Det anser forskaren Åsa Brattlund som i dag disputerar med en avhandling i internationell pedagogik.

– På dessa skolor har man stor språkkunskap och lång erfarenhet av elever från världens alla hörn."

"– Med engelska mått skulle de svenska skolorna med muslimsk profil ses som sekulära. De engelska skolorna skulle å andra sidan inte ens ha fått tillstånd att starta i Sverige eftersom islam integreras i alla aktiviteter på skolan och det står i strid mot läroplanen i Sverige.

Rädsla och fördomar

Att de undersökta skolorna i England ges mer utrymme för det muslimska handlar enligt Åsa Brattlund även om synen på religion.

– I Sverige finns en rädsla för religion. Det finns dessutom många fördomar mot muslimer vilket gör att dessa skolor granskas hårdare än kommunala skolor.

Åsa Brattlund tror att det behövs ett större utbyte mellan de kommunala skolorna och de muslimska skolorna.

– Nackdelen med en muslimsk skola kan vara att eleverna inte får träffa barn med svensk bakgrund. Å andra sidan är det inte säkert att de skulle ha fått det ändå om de bor i en förort med många invandrare."

Källa, Eskilstunakuriren torsdag 23 april 2009:

http://ekuriren.se/nyheter/sormland/1.92808

"Opponent:

Professor Geoffrey Walford, Department of Education, University of Oxford, Storbritannien.

Betygsledamöter:

Professor Carl-Anders Säfström, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens högskola,

docent Katrin Goldstein-Kyaga, Pedagogiska institutionen, Stockholms unversitet, samt

docent Peg Lindstrand, Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms unviersitet.

Handledare och ordförande:

Professor Holger Daun, Pedagogiska institutionen, avdelningen för internationell och jämförande pedagogik."

Källa, pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet:

http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=9137&a=60640

"En riktigt intressant avhandling är What Role of God and National Curriculum in School life? A Comparative Study of Schools with a Muslim Profile in England and Sweden av Åsa Brattlund."

"Sådan forskning har faktiskt stor relevans för nuvarande och kommande debatter om konfessionella friskolor i Sverige. En fråga som debatteras livligt i de politiska partierna. Fler politiskt relevanta avhandlingar, tack!"

Källa, Integrationsbloggen fredag 24 april 2009:

http://integrationsbloggen.blogspot.com/2009/04/pigga-finskor-och-muslimska-friskolor.html