Med detta försökte 2008 dåvarande rektorn för Försvarshögskolan professorn Gerry Larsson sopa plagiatskandalen med Rekkedal under mattan så att man itsället kunde "gå vidare, lägga energin på rätt saker, och ta tag i de många möjligheter som vårt arbete erbjuder". I det Larsson efterlyste ingick tydligen inte att gå till botten med Rekkedals plagiat:
"959/7:16
Brev till organisationsenhetschefer vid FHS med anledning av utredningar om misstänkt oredlighet i forskning och psykosocial arbetsmiljö
Jag vill inleda med två ”statements”, hämtade ur mitt förslag till grundläggande värden som skall råda vid FHS:
Humanistisk aspekt: mellanmänsklig respekt och ödmjukhet.
Akademisk aspekt: ideal som forskningens frihet, god forsknings- och utbildningsetik, teoretisk och metodologisk akribi etc.
Så över till den fråga som föranlett detta brev.
Bakgrund
Förra veckan har två långdragna utredningar avslutats. Syftet med detta brev är att informera organisationsenhetschefer vid FHS hur jag som tf rektor ser på det inträffade.
Det ena fallet handlar om misstänkt oredlighet i forskning. Här gjordes två utredningar under hösten 2007. Respektive utredning resulterade i beslut fattade av rektor (2007-09-03, beteckning 107/7:26 och 2007-12-19, beteckning 107/7:43). Båda besluten är publicerade på FHS intranät och utredningsdokumentationen finns som öppen handling i FHS arkiv.
Beslutet från den andra utredningen följdes av en förhandling mellan förbundsjuristen i SULF och FHS. Denna avslutades 2008-03-31 genom att båda parter justerat förhandlingsprotokollet (2008-04-01, beteckning 959/7:15).
Den andra nu avslutade utredningen handlar om den psykosociala arbetsmiljön vid MVI och särskilt den Krigsvetenskapliga avdelningen. Utredningen är genomförd genom företagshälsovårdens (Betania) försorg och redovisades 2008-03-31 (2008-04-01, beteckning 498/8:1).
Varför har det tagit så lång tid?
Oredlighetsfrågan. De inledande utredningarna tog med nödvändighet viss tid. Det handlade om att införskaffa de åberopade arbetena, finna en trovärdig extern granskare, låta vederbörande genomföra sin granskning och sedan väga samman resultatet. Det avslutande momentet, förhandlingen mellan SULF och FHS krävde också tid för ömsesidiga förberedelser.
Psykosocial arbetsmiljö. Med denna utredning förhåller det sig annorlunda. Någon form av oklarhet kring uppdragets karaktär uppstod mellan FHS och företagshälsovården. Det var först vid ett samtal 2008-03-03 mellan mig och en av deras konsulter som det blev tydligt för dem att vi önskade en skyndsam behandling av utredningen. Så skedde därefter och den överlämnades som ovan nämnts 2008-03-31.
Arbetsgivarens tidigare information i frågan
Som nämnts i bakgrunden är beslut och beslutsunderlag tillgängliga för alla. Detsamma gäller det förhandlingsprotokoll och den psykosociala utredning som blivit klara denna veckan. Muntlig information om utredningarnas framåtskridande har varit en stående punkt vid C FHS Ledningsgrupps månatliga möten. Vid dessa tillfällen har tidigare rektor Henrik Landerholm, liksom jag själv, varit tydliga med att vi inte velat gå in och diskutera individärendet förrän oredlighetsutredningen, inklusive förhandlingen med SULF, var slutförd. Vidare har vi varit tydliga med att informera om vad som görs på högskolenivå med anledning av rektors beslut 2007-12-19 (se vidare nedan). Vid FoUN möte 2008-02-05 delgav jag nämnden en likartad information.
Anmälaren av det misstänkta oredlighetsfallet överlämnade vid FoUN sammanträde 2008-03-26 en skrivelse till FoUN vilken bilades protokollet. I skrivelsen hävdas bland annat att han ”flera gånger uttryckligen varnats för att diskutera ärendet öppet och/eller uppmanats att inte ta upp frågan öppet”. Det är beklagligt att han upplever det så. Det är inte FHS policy att tysta ner frågor av den här karaktären. Man bör dock beakta när det är lämpligt att diskutera olika frågor. Det är till exempel inte lämpligt att diskutera sakfrågan, det vill säga om fel begåtts eller inte, under tiden en utredning pågår. Jag har därför vädjat till honom att vänta med att ta upp ärendet i FoUN tills det är avslutat. FoUN har emellertid orienterats om ärendets handläggningsläge (se ovan), och senast 2008-03-26, då jag också framförde ett tack till honom för att han respekterat min vädjan.
Sammanfattande värdering
Oredlighet i forskning eller brott mot god sed är allvarliga frågor. Oredlighet kan aldrig accepteras. Det handlar om FHS anseende och förtroendekapital och därmed också i förlängningen om vetenskapssamhällets förtroendekapital. Faktiskt konstaterad oredlighet får också stora konsekvenser för den enskilde. Det är därför viktigt, av flera skäl, att misstankar om oredlighet tas på stort allvar. Den enskilde som fattar misstanke skall känna trygghet att kunna lämna en anmälan utan att känna oro för någon form av repressalier. Högskoleledningen skall låta genomföra en utredning av ärendet som kännetecknas av noggrannhet och öppenhet och någon väl vald form av opartisk granskning. Samtidigt är det viktigt att den anmälde inte döms på ogrundade anklagelser, formellt eller informellt, och skall betraktas som oskyldig till dess att motsatsen är bevisad. Påföljder måste stå i proportion till vad som i slutändan kan beläggas. Min uppfattning är att FHS i det här fallet har hanterat ärendet med alla de ovan beskrivna kriterierna för ögonen. Någon enskild kan säkert tycka annorlunda, men jag vill betona att detta har varit högskoleledningens avsikt.
Det finns flera som kan uppleva sig som förlorare när sådana här saker händer. En är den anmälde, en annan är anmälaren. Kollegor, liksom chefer, kan självfallet också påverkas negativt av den uppkomna situationen. FHS som organisation kan också ha drabbats av extern minskad trovärdighet. Så här, några dagar efter det att ovan nämnda utredningar avslutats, gör jag följande värdering av situationen.
Erinran mot den anmälde för upphovsrättsligt intrång var korrekt enligt min mening (en ”erinran” skall uppfattas som en tillrättavisning och är inte en disciplinpåföljd). Samtidigt skall det noteras att det fanns brister i organisationens (FHS) kvalitetssäkringsrutiner i samband med internpublicering vid tidpunkten för publicering av aktuella skrifter (2004 och tidigare). En revidering av det främst åberopade verket genomförs nu och FHS ställer, i enlighet med rektors beslut 2007-12-19, erforderliga resurser till förfogande för en extern kvalitetsgranskning före tryckning. Jag vill också framhålla att den anmälde har gjort, och fortsätter att göra, viktiga insatser och att jag har ett fortsatt orubbat förtroende för honom.
FHS ledning skulle ha kunnat påskynda framförallt den psykosociala arbetsmiljöutredningen. Här förelåg under alltför lång tid ett ömsesidigt missförstånd mellan FHS och företagshälsovården kring uppdragets karaktär. Rektors beslut 2007-12-19, baserat på mitt underlag, kan också kritiseras för otydlighet. Å ena sidan framhålls att oredlighet i forskning i snävare mening (fabricering av resultat etc) inte föreligger. Å andra sidan påtalas att intrång i upphovsrätten föreligger och att med en vidare syn på begreppet oredlighet i forskning kan detta ses som något som strider mot god sed och därmed utgöra oredlighet i forskning. Givet denna otydlighet finner jag det utfall som förhandlingen med SULF resulterade i som rimligt, nämligen att den anmälde inte gjort sig skyldig till oredlighet i forskning.
Vad händer nu?
Flera förhoppningsvis positiva saker är på gång nu. I korthet:
- Det främst åberopade verket genomgår en revision och kommer att genomgå en extern kvalitetsgranskning före tryckning
- institutionerna har fått i uppdrag att senast 2008-06-30 till FoUN rapportera vilka kvalitetssäkringsrutiner som råder i samband med internpublicering.
- ett arbetsmiljöarbete har kommit igång inom MVI genom institutionschefens Gunnar Lundbergs och hans underställda chefers försorg. Företagshälsovården bistår åtminstone i inledningsskedet och Gunnar Lundberg och jag är överens om att detta arbete skall fortsätta att hanteras i linjen inom MVI.
Till sist, vi har förhoppningsvis lärt oss något av det inträffade som vi kan ta med oss på ett positivt sätt. Jag tror exempelvis att det är många forskare, jag själv inräknad, som tänker till en gång extra i samband med redovisning av litteraturkällor. Här skall även nämnas att Anna Lindh-biblioteket införskaffat två viktiga hjälpmedel för skribenter – Ref Works och Urkund.
Så jag hoppas att vi nu kan gå vidare, lägga energin på rätt saker, och ta tag i de många möjligheter som vårt arbete erbjuder.
Stockholm den 7 april 2008
Gerry Larsson
Tf rektor"