"Khomeini hade ju under hösten året innan skildrats som ledaren för en befrielsekamp mot shahens tyranni och nu framställdes han själv som en tyrann."
"Jag blev provocerad av dessa påståenden men det gav mig en välkommen anledning att läsa om Foucaults artiklar revolutionens Iran (finns samlade i Dits et écrits II, 1979-1988, Gallimard 2001, sidhänvisningarna i citaten nedan är från denna upplaga) och idag publicerar Sydsvenskan det svar jag skrev under lördagsnatten. Ekelund har en replik som jag menar helt missar poängen, nämligen att det under revolutionen inte gick att förutse vart den skulle leda."
"Men shahens förtyck och genomkorrupta system (shahens familj och närmaste vänner dominerade landets ekonomi) och den underkastelse under USA som gjort den till en inhemsk ockupationsmakt (Mark LeVine påpekade på en föreläsning på Centrum för Mellanösternstudier i Lund i höstas att det var i dessa artiklar som Foucault för första gången talade om kolonialism) hade helt urholkat regimens legitimitet."
"Det fanns emellertid ingen konsensus om vad islamiskt styre innebar, varken bland iranier i allmänhet eller bland den religiösa eliten, bland vilka Khomeinis doktrin alltid varit omstridd. Den andra ideologen bakom revolutionen var Ali Shariati, som hade utvecklat en shi´itisk befrielseteologi, färgad av Franz Fanon, Sartre och marxism, och som även påverkade Khomeinis retorik. Hans antikoloniala ideologi spelade sannolikt en ännu större roll än Khomeinis för mobiliseringen mot shahen men olyckligtvis hade han mördats av shahens säkerhetstjänst i London före revolutionen."
Källa, artikel av islamologen Rickard Lagervall vid Lunds universitet, publicerad på Islamologi.se 12 januari 2010:
Presentation av Rickard Lagervall som undervisar i islamologi och islams historia vid Lunds universitet:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar