Rädda Barnen skrev idag ett mejl till bloggen Muslimska Friskolan:
"inlägg om Rädda Barnens läxhjälp på Rosengård
Från:
Hej, Jag vill gärna ge lite fakta om Rädda Barnens läxhjälp på Rosengård.
Det är inte så bra att skriva om saker som man inte vet något om. Rädda Barnens verksamheter i Rosengård drivs av en grupp människor som frivilligt ställer upp för att ge eleverna en bättre chans till bra betyg som gör att de sedan kan klara sig bra i samhället. De som är frivilliga i Rädda Barnen får inget betalt och använder således inte skattemedel, som ni hävdar!
Hälsningar,
Marie Meinert"
Bloggposten som Rädda Barnen av någon anledning hängt upp sig på är gjord så långt tillbaka som 11 mars 2008:
Men bloggen Muslimska Friskolan påstod inte i bloggposten att läxhjälparna fick betalt av skattepengar. Däremot är projekten som Rädda Barnen driver beroende av planering och genomförande med hjälp av skattepengar. Läxhjälpen på Rosengård är ett sådant projekt från Rädda Barnen.
Så här redovisar Rädda Barnen själva sin ekonomi på den egna hemsidan:
"Hem > Om Rädda Barnen > Ekonomi
Rädda Barnens ekonomi
Över hälften av Rädda Barnens intäkter kommer från allmänhet och företag. Bidrag från Sida och EU med flera står för drygt 40 procent och övriga intäkter utgörs av medlemsavgifter, försäljning av böcker och kurser och kapitalinkomster."
Källa:
Alltså är Rädda Barnens projekt, löner och administration till 40 % finansierade av skattemedel från SIDA och EU. Att de som sedan utför läxhjälpen inte får något betalt gör inte projektet gratis. Det genomförs delvis för skattepengar.
Varför ska skattepengar finansiera elever som är lata på Rosengård? Inga elever på Rosengård är så trångbodda att de inte kan lägga upp läxboken på köksbordet där tallriken får plats. Inga barn från Rosengård ses utnyttja Rosengårdsbibliotekets alla läsplatser med tysta rum efter skoltid. Alla läxor är förklarade av läraren och kräver inte någon hjälp från föräldrar som talar språket. Läxhjälpsprojekt för skattepengar är således en bluff som tillkommit i den växande mångfaldsindustrin. Den avlönar även ett antal administratörer hos Rädda Barnen. Som inte gillar att man synar bluffen.
Fritidsledaren Marie Meinert är projektledare för Rädda Barnen och uppbär därmed lön delvis via skattebetalarna. Resten av lönen tiggs ihop från företag och allmänhet. Meinert försvarar alltså att hon själv lever på ständigt nya projekt som måste betalas av andra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar